Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Scania: "Vi tar höjd för värsta scenario”

Leveransstörningar kan drabba lastbils- och busstillverkaren Scania om det inte blir något utträdesavtal mellan Storbritannien och EU. Personalneddragningar går heller inte att utesluta.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Robin Haldert / TT
Robin Haldert / TT

Varje år säljer Scania 6 000 – 8 000 lastbilar och ett hundratal bussar i Storbritannien. Det motsvarar 10-15 procent av lastbilstillverkarens försäljning i Europa.

– Ingen vet i dag hur det blir, men vi måste ta höjd för värsta scenario – en hård Brexit, säger Scanias presstalesman Hans-Åke Danielsson.

En hård Brexit innebär att Storbritannien lämnar EU den 29 mars utan ett utträdesavtal. Handelns regleras då av Världshandelsorganisationen WTO:s regelverk, vilket bland annat innebär att tullar införs och den fria rörligheten för personer upphör.

Sedan ungefär ett år samordnar en grupp på Scania förberedelserna inför ett brittiskt utträde ur EU.  Gruppen ser bland annat över hur leveransen av komponenter som köps in i Storbritannien till produktionen i fabriker i Sverige och andra länder ska kommer fram i tid så att produktionen inte försenas.

Läs också: "No deal" kan slå hårt mot svenska företag

– Får vi inte fram de delar till våra bussar och lastbilar som vi köper från England kan vi varken leverera till kunder i England eller i andra länder, säger Hans-Åke Danielsson.

Om det införs nya regler och procedurer för tull och gränspassage finns risk för att det tar längre tid för transporterna att komma fram. Det gör att det går åt fler lastbilar för att transportera hem samma mängd gods på samma tid som i dag.

– Detta kan leda till högre transportkostnader, men en betydligt mer kostsam konsekvens vore att vi tvingas stanna produktionen på grund av att det saknas komponenter.

Bolaget har engelska medborgare som jobbar i Sverige och svenska medborgare som jobbar i England, som nu kan nu kan röra sig fritt mellan länderna. När Storbritannien lämnar EU måste personalen eventuellt ha arbetstillstånd för att arbeta i båda länderna.

– Det förväntas bli krångligare att växla människor mellan Sverige och England. Men hur svårt det blir beror på vad EU, medlemsländerna och Storbritannien kommer överens om, säger Hans-Åke Danielsson.

Många ekonomer befarar att den brittiska ekonomin påverkas negativt av att Storbritannien lämnar EU, med minskad efterfrågan som följd.

– Vid en kraftigt minskad försäljning på en så stor och viktig marknad som Storbritannien skulle vi kunna hamna i ett läge där vi måste anpassa kostymen. Men det vore att spekulera att i dagsläget tala om personalneddragningar, säger Hans-Åke Danielsson.

Om avtalet godkänns i parlamentet gäller samma regler för handeln fram till den 31 december 2020.

– Det vore enklare med en mjuk Brexit, då blir det en övergångsperiod så att alla kan förbereda sig på ett bättre sätt.

Företaget skulle då bland annat hinna bygga upp en organisation i Storbritannien med personal som sköter tullklaring och certifiering.

– Vi kan inte anställa personal till en sådan funktion i ren spekulation, innan vi säkert vet att Storbritannien lämnar unionen, säger Hans-Åke Danielsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.