Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Scania: "Vi tar höjd för värsta scenario”

Leveransstörningar kan drabba lastbils- och busstillverkaren Scania om det inte blir något utträdesavtal mellan Storbritannien och EU. Personalneddragningar går heller inte att utesluta.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Robin Haldert / TT
Robin Haldert / TT

Varje år säljer Scania 6 000 – 8 000 lastbilar och ett hundratal bussar i Storbritannien. Det motsvarar 10-15 procent av lastbilstillverkarens försäljning i Europa.

– Ingen vet i dag hur det blir, men vi måste ta höjd för värsta scenario – en hård Brexit, säger Scanias presstalesman Hans-Åke Danielsson.

En hård Brexit innebär att Storbritannien lämnar EU den 29 mars utan ett utträdesavtal. Handelns regleras då av Världshandelsorganisationen WTO:s regelverk, vilket bland annat innebär att tullar införs och den fria rörligheten för personer upphör.

Sedan ungefär ett år samordnar en grupp på Scania förberedelserna inför ett brittiskt utträde ur EU.  Gruppen ser bland annat över hur leveransen av komponenter som köps in i Storbritannien till produktionen i fabriker i Sverige och andra länder ska kommer fram i tid så att produktionen inte försenas.

Läs också: "No deal" kan slå hårt mot svenska företag

– Får vi inte fram de delar till våra bussar och lastbilar som vi köper från England kan vi varken leverera till kunder i England eller i andra länder, säger Hans-Åke Danielsson.

Om det införs nya regler och procedurer för tull och gränspassage finns risk för att det tar längre tid för transporterna att komma fram. Det gör att det går åt fler lastbilar för att transportera hem samma mängd gods på samma tid som i dag.

– Detta kan leda till högre transportkostnader, men en betydligt mer kostsam konsekvens vore att vi tvingas stanna produktionen på grund av att det saknas komponenter.

Bolaget har engelska medborgare som jobbar i Sverige och svenska medborgare som jobbar i England, som nu kan nu kan röra sig fritt mellan länderna. När Storbritannien lämnar EU måste personalen eventuellt ha arbetstillstånd för att arbeta i båda länderna.

– Det förväntas bli krångligare att växla människor mellan Sverige och England. Men hur svårt det blir beror på vad EU, medlemsländerna och Storbritannien kommer överens om, säger Hans-Åke Danielsson.

Många ekonomer befarar att den brittiska ekonomin påverkas negativt av att Storbritannien lämnar EU, med minskad efterfrågan som följd.

– Vid en kraftigt minskad försäljning på en så stor och viktig marknad som Storbritannien skulle vi kunna hamna i ett läge där vi måste anpassa kostymen. Men det vore att spekulera att i dagsläget tala om personalneddragningar, säger Hans-Åke Danielsson.

Om avtalet godkänns i parlamentet gäller samma regler för handeln fram till den 31 december 2020.

– Det vore enklare med en mjuk Brexit, då blir det en övergångsperiod så att alla kan förbereda sig på ett bättre sätt.

Företaget skulle då bland annat hinna bygga upp en organisation i Storbritannien med personal som sköter tullklaring och certifiering.

– Vi kan inte anställa personal till en sådan funktion i ren spekulation, innan vi säkert vet att Storbritannien lämnar unionen, säger Hans-Åke Danielsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.