Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Scania: "Vi tar höjd för värsta scenario”

Leveransstörningar kan drabba lastbils- och busstillverkaren Scania om det inte blir något utträdesavtal mellan Storbritannien och EU. Personalneddragningar går heller inte att utesluta.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Robin Haldert / TT
Robin Haldert / TT

Varje år säljer Scania 6 000 – 8 000 lastbilar och ett hundratal bussar i Storbritannien. Det motsvarar 10-15 procent av lastbilstillverkarens försäljning i Europa.

– Ingen vet i dag hur det blir, men vi måste ta höjd för värsta scenario – en hård Brexit, säger Scanias presstalesman Hans-Åke Danielsson.

En hård Brexit innebär att Storbritannien lämnar EU den 29 mars utan ett utträdesavtal. Handelns regleras då av Världshandelsorganisationen WTO:s regelverk, vilket bland annat innebär att tullar införs och den fria rörligheten för personer upphör.

Sedan ungefär ett år samordnar en grupp på Scania förberedelserna inför ett brittiskt utträde ur EU.  Gruppen ser bland annat över hur leveransen av komponenter som köps in i Storbritannien till produktionen i fabriker i Sverige och andra länder ska kommer fram i tid så att produktionen inte försenas.

Läs också: "No deal" kan slå hårt mot svenska företag

– Får vi inte fram de delar till våra bussar och lastbilar som vi köper från England kan vi varken leverera till kunder i England eller i andra länder, säger Hans-Åke Danielsson.

Om det införs nya regler och procedurer för tull och gränspassage finns risk för att det tar längre tid för transporterna att komma fram. Det gör att det går åt fler lastbilar för att transportera hem samma mängd gods på samma tid som i dag.

– Detta kan leda till högre transportkostnader, men en betydligt mer kostsam konsekvens vore att vi tvingas stanna produktionen på grund av att det saknas komponenter.

Bolaget har engelska medborgare som jobbar i Sverige och svenska medborgare som jobbar i England, som nu kan nu kan röra sig fritt mellan länderna. När Storbritannien lämnar EU måste personalen eventuellt ha arbetstillstånd för att arbeta i båda länderna.

– Det förväntas bli krångligare att växla människor mellan Sverige och England. Men hur svårt det blir beror på vad EU, medlemsländerna och Storbritannien kommer överens om, säger Hans-Åke Danielsson.

Många ekonomer befarar att den brittiska ekonomin påverkas negativt av att Storbritannien lämnar EU, med minskad efterfrågan som följd.

– Vid en kraftigt minskad försäljning på en så stor och viktig marknad som Storbritannien skulle vi kunna hamna i ett läge där vi måste anpassa kostymen. Men det vore att spekulera att i dagsläget tala om personalneddragningar, säger Hans-Åke Danielsson.

Om avtalet godkänns i parlamentet gäller samma regler för handeln fram till den 31 december 2020.

– Det vore enklare med en mjuk Brexit, då blir det en övergångsperiod så att alla kan förbereda sig på ett bättre sätt.

Företaget skulle då bland annat hinna bygga upp en organisation i Storbritannien med personal som sköter tullklaring och certifiering.

– Vi kan inte anställa personal till en sådan funktion i ren spekulation, innan vi säkert vet att Storbritannien lämnar unionen, säger Hans-Åke Danielsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.