Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Säsongsarbetare drabbas av snöbrist

Hundratals säsongsarbetare på skidanläggningar i södra Sverige drabbas av det milda vintervädret. Lina Norström, som jobbar på en anläggning i småländska Isaberg, får jobba mycket mindre än tänkt och tjänar bara 3 000 kronor i januari.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Erik Johansen / NTB scanpix / TT
Flera anläggningar i södra Sverige håller stängt på grund av bristen på snö. Erik Johansen / NTB scanpix / TT

Vintern har hittills varit mild i stora delar av landet. På fredagen var det sex grader varmt och sol på den småländska skidorten Isaberg, södra Sveriges största skidanläggning. Och så har det sett ut nästan hela vintern. Skidanläggningen är därför stängd till skillnad från en normal vinter när tolv pister och åtta liftar är i drift.

– När vi inte öppnar påverkar det oss ordentligt. Det är ingen katastrof om vi inte kan öppna alls i år, men det skulle verkligen inte se roligt ut på sista raden i resultaträkningen, säger Isaberg Mountain Resorts vd Louise Söderlund.

För att anläggningen ska kunna öppna krävs en rejäl köldknäpp. Temperaturen måste falla till mellan minus fem och minus tio grader för att det ska gå att tillverka snö, som kan användas när det är plusgrader och brist på natursnö. Men hittills i år har det inte varit någon riktigt kall period.

Företaget har 32 fast anställda personer, som bland annat jobbar i receptionen, vaktmästeriet, med mountainbike och rodelbanan - en året runt-aktivitet. Men de 130 säsongsarbetare som brukar arbeta från strax före jul till slutet av mars har inte kallats in som det var tänkt. Det finns inget att göra för skidlärare, liftvärdar, parkeringsvärdar, de som skulle ha arbetat på restaurangen i backen, i skidshopen och med skiduthyrning.

– Som det ser ut nu kan vi inte erbjuda våra säsongsarbetare något jobb. Det känns väldigt tråkigt, säger Louise Söderlund.

Om vintern kommer känner hon en oro för att de som skulle ha jobbat hos dem har hunnit söka sig till andra arbetsgivare.

– Det förstår jag om de gör. Får de inte jobb här vill de ju jobba någon annanstans. Men vi har satsat på dem inför att vi ska öppna, gett dem utbildningar och tränat dem i flera dagar. Börjar de jobba någon annanstans får vi börja om och utbilda nya medarbetare.

Lina Norström började säsongsjobba i liftkassan på anläggningen vintern 2018. Hon trivdes på arbetsplatsen och när vintersäsongen var över i mars fortsatte hon att jobba i receptionen vid behov. Den här vintersäsongen var det tänkt att hon skulle varva jobbet i receptionen med att vara i restaurangen i toppstugan.

– Så länge skidanläggningen inte kan öppna är jag bara i receptionen. Jag går på timmar och nu blir det betydligt färre timmar än om vi hade kunnat öppna som vanligt.

I januari räknar hon med att få ut ungefär 3 000 kronor efter skatt.

– Tack vare gott sparande klarar jag den här månaden utan problem. Och jag bor hemma. Det hade varit en annan sits om jag hade haft eget boende och varit helt självförsörjande.

Lina Norström tog studenten i våras, och ser inte bara nackdelar med att jobba mindre än det var tänkt.

– Nu hinner jag fundera över vad jag vill göra i framtiden. Och jag får mycket mer tid att vara hemma med vovvarna.

Branäsgruppen har sex skidanläggningar i landet - de tre i Halland, Västra Götaland respektive Närke har inte kunnat öppna på grund av snöbristen i år. Eftersom endast tre anläggningar har öppet har färre säsongsarbetare än vanligt kallats in i år – 600 i stället för 900.

– Vi har inte sagt upp någon. Vi har gjort många anställningsintervjuer inför vintern, men vi startar inte anställningar förrän vi vet att vi kan öppna en anläggning, säger Karin Modin Svärd, Branäsgruppens personalchef.

Vad de som brukar säsongsarbeta hos dem normalt sett gör nu vet hon inte med säkerhet.

– Vissa - som jobbar i skogen, med trädgårdsskötsel och på golfbanor sommartid - är nog kvar där. Där är ju verksamheten fortfarande igång eftersom vädret är mildare.

Men det finns några säsongsarbetare på alla anläggningar, även de som inte har öppnat.

– Vi är beredda att öppna när kylan kommer. Då måste det finnas de som är insatta i uppgifterna, och som kan ta hand om nya medarbetare som kallas in.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.