Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Säsongsarbetare drabbas av snöbrist

Hundratals säsongsarbetare på skidanläggningar i södra Sverige drabbas av det milda vintervädret. Lina Norström, som jobbar på en anläggning i småländska Isaberg, får jobba mycket mindre än tänkt och tjänar bara 3 000 kronor i januari.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Erik Johansen / NTB scanpix / TT
Flera anläggningar i södra Sverige håller stängt på grund av bristen på snö. Erik Johansen / NTB scanpix / TT

Vintern har hittills varit mild i stora delar av landet. På fredagen var det sex grader varmt och sol på den småländska skidorten Isaberg, södra Sveriges största skidanläggning. Och så har det sett ut nästan hela vintern. Skidanläggningen är därför stängd till skillnad från en normal vinter när tolv pister och åtta liftar är i drift.

– När vi inte öppnar påverkar det oss ordentligt. Det är ingen katastrof om vi inte kan öppna alls i år, men det skulle verkligen inte se roligt ut på sista raden i resultaträkningen, säger Isaberg Mountain Resorts vd Louise Söderlund.

För att anläggningen ska kunna öppna krävs en rejäl köldknäpp. Temperaturen måste falla till mellan minus fem och minus tio grader för att det ska gå att tillverka snö, som kan användas när det är plusgrader och brist på natursnö. Men hittills i år har det inte varit någon riktigt kall period.

Företaget har 32 fast anställda personer, som bland annat jobbar i receptionen, vaktmästeriet, med mountainbike och rodelbanan - en året runt-aktivitet. Men de 130 säsongsarbetare som brukar arbeta från strax före jul till slutet av mars har inte kallats in som det var tänkt. Det finns inget att göra för skidlärare, liftvärdar, parkeringsvärdar, de som skulle ha arbetat på restaurangen i backen, i skidshopen och med skiduthyrning.

– Som det ser ut nu kan vi inte erbjuda våra säsongsarbetare något jobb. Det känns väldigt tråkigt, säger Louise Söderlund.

Om vintern kommer känner hon en oro för att de som skulle ha jobbat hos dem har hunnit söka sig till andra arbetsgivare.

– Det förstår jag om de gör. Får de inte jobb här vill de ju jobba någon annanstans. Men vi har satsat på dem inför att vi ska öppna, gett dem utbildningar och tränat dem i flera dagar. Börjar de jobba någon annanstans får vi börja om och utbilda nya medarbetare.

Lina Norström började säsongsjobba i liftkassan på anläggningen vintern 2018. Hon trivdes på arbetsplatsen och när vintersäsongen var över i mars fortsatte hon att jobba i receptionen vid behov. Den här vintersäsongen var det tänkt att hon skulle varva jobbet i receptionen med att vara i restaurangen i toppstugan.

– Så länge skidanläggningen inte kan öppna är jag bara i receptionen. Jag går på timmar och nu blir det betydligt färre timmar än om vi hade kunnat öppna som vanligt.

I januari räknar hon med att få ut ungefär 3 000 kronor efter skatt.

– Tack vare gott sparande klarar jag den här månaden utan problem. Och jag bor hemma. Det hade varit en annan sits om jag hade haft eget boende och varit helt självförsörjande.

Lina Norström tog studenten i våras, och ser inte bara nackdelar med att jobba mindre än det var tänkt.

– Nu hinner jag fundera över vad jag vill göra i framtiden. Och jag får mycket mer tid att vara hemma med vovvarna.

Branäsgruppen har sex skidanläggningar i landet - de tre i Halland, Västra Götaland respektive Närke har inte kunnat öppna på grund av snöbristen i år. Eftersom endast tre anläggningar har öppet har färre säsongsarbetare än vanligt kallats in i år – 600 i stället för 900.

– Vi har inte sagt upp någon. Vi har gjort många anställningsintervjuer inför vintern, men vi startar inte anställningar förrän vi vet att vi kan öppna en anläggning, säger Karin Modin Svärd, Branäsgruppens personalchef.

Vad de som brukar säsongsarbeta hos dem normalt sett gör nu vet hon inte med säkerhet.

– Vissa - som jobbar i skogen, med trädgårdsskötsel och på golfbanor sommartid - är nog kvar där. Där är ju verksamheten fortfarande igång eftersom vädret är mildare.

Men det finns några säsongsarbetare på alla anläggningar, även de som inte har öppnat.

– Vi är beredda att öppna när kylan kommer. Då måste det finnas de som är insatta i uppgifterna, och som kan ta hand om nya medarbetare som kallas in.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.