Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sänkta studielån ska locka fler till landsbygden

Om man flyttar till landsbygden för att bo och arbeta ska ens studielån skrivas ned med upp till 30 000 kronor per år. Det föreslår Kommunutredningen. En idé som välkomnas av Maria Karlsson, Unionens regionchef i Norrbotten.
Anita Täpp Publicerad
Per Larsson / TT, Colourbox
En del kommuner i Norrbotten har problem att rekrytera kompetens till gruvnäringen och IT-branschen. Per Larsson / TT, Colourbox

Tanken är att den som har en akademisk utbildning och sedan väljer att jobba och bo i en kommun med stora rekryteringsproblem ska få sitt studielån nedskrivet med upp till 30 000 kronor per år.

Förslaget finns i Kommunutredningen som nu har lämnats till regeringen och ska gälla i ett 60-tal kommuner. En del av dessa ligger i Norrbotten där man har stora problem med att hitta rätt kompetens i många branscher.

– Det gäller bland annat inom IT och inom gruvföretagen där man söker många ingenjörer. Men också inom vården. Och vad gäller tandläkare och lärare har vi en jätteutmaning, säger Maria Karlsson, Unionens regionchef i Norrbotten.

I regionen gör kommuner och näringsliv insatser genom att försöka rekrytera arbetskraft från utlandet liksom genom att knyta kontakter med studerande vid Luleå universitet, för att försöka få dem att stanna kvar i Norrbotten.


Maria Karlsson, Unionen Norrbotten.

– En del stannar. Men många kommer ju hit för att studera och då väljer man sedan kanske ändå att flytta tillbaka dit man kommer ifrån, säger Maria Karlsson.

Vad tycker du om förslaget?
– Det finns absolut en poäng i det. För någonstans handlar det om att om man blir kvar någonstans och börjar bygga upp sitt liv där så stannar man också lättare kvar. Och jag tror det här kan bidra till det, för att man ska ta det steget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.