Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sämre tider väntar för Scania

Svag efterfrågan och sjunkande orderingång. Nästa år väntar tuffare tider för lastbilstillverkaren Scania.
– Det är klart att det är trevligare att vara på uppåtgående, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande.
David Österberg Publicerad
Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT
Fack och arbetsgivare på Scania är överens om att i första hand se över behovet av konsulter på tjänstemannasidan. Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

I går, måndag, släppte buss- och lastbilstillverkaren Scania sin delårsrapport för årets första nio månader. Den visar ökad omsättning och ökad vinst jämfört med förra året.

Men snart väntar tuffare tider för Scania. Anledningen är bland annat minskad orderingång och minskad efterfrågan.

– Det har varit en avmattning på alla viktiga marknader, förutom Brasilien, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande.

Avmattningen innebär att flera hundra visstidsanställda i produktionen inte kommer att få sina kontrakt förlängda, säger Henrik Henriksson, vd för Scania, till TT.

– Vi får gå ned i produktionstakt och sänka den så att den möter efterfrågan. Vi bygger ju bara lastbilar som vi har fått beställningar på, vi bygger inte på spekulation.

Även på tjänstemannasidan blir det troligtvis nedskärningar, enligt Mari Carlquist.

– Vi är överens med arbetsgivaren att i första hand titta på konsultbehovet och avsluta där. Än så länge har vi inte fått några signaler om uppsägningar av tjänstemän.

Hur stor är oron bland dina medlemmar?
– Det är ingen som är superorolig. Men det är klart att det är trevligare att vara på uppåtgående och nyanställa.

Scanias senaste kris inträffade åren 2008 och 2009. Då införde företaget bland annat fyradagarsvecka för att spara pengar.

– Men det här liknar inte den krisen. Just nu finns inga tecken på någon kraftig lågkonjunktur, säger Mari Carlquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.