Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så funkar startups

Den nya tidens affärsmodell. Här är allt du behöver veta om startups.
David Österberg Publicerad
Vägen från idé till mål.
I en startup är tiden mellan idé och genomförande ofta kort. Illustration: RDomino/Colourbox

Ordet startups

... började poppa upp under IT-boomen på 1990-talet. Det är ett samlingsnamn för innovativa företag eller projekt som ännu inte är etablerade på marknaden, men som har chans att växa snabbt. En startup har ännu inga eller väldigt få kunder, men försöker förstå vad människor kommer att efterfråga i framtiden.

Korta beslutsvägar

I ett traditionellt företag kan det ta lång tid att genomföra en idé. I en startup är tiden mellan idé och genomförande ofta kort.

Unga och engagerade

Startups drivs ofta av yngre personer med engagemang och visioner och som ser jobbet som en livsstil. Belöningen är bland annat stort inflytande och – om idén lyckas – mycket pengar.

Hög risk

De flesta startups överlever inte. Men en startup kan ha stor potential om idén blir verklighet. Den måste vara designad för stor tillväxt, exempelvis en app som miljontals människor världen över är beredda att betala för. Då kan den ge stor vinst.

Facebook, Twitter, Google, Spotify, Dropbox och Klarna 

... är exempel på startups som lyckats.

Sverige är inte stort nog

En startup siktar ofta på att nå en global marknad.

Tekniken är avgörande

Startups använder sig ofta av ny teknik, exempelvis för att bygga en hemsida eller smart app. En anledning till det är att det ofta kostar mindre pengar att lansera en app än att sätta i gång med exempelvis gruvbrytning. IT-baserade tjänster och produkter går också lättare att sälja över hela världen.

Pengar är inte allt

Många som drar i gång en startup hoppas förstås att deras produkt eller tjänst blir framgångsrik. Men det är inte enbart pengar som lockar, utan också kreativiteten, nytänkandet och känslan av att bidra med något värdefullt. En startup fokuserar på vad människor skulle kunna tänka sig att betala för i framtiden.

Silicon Valley

... i USA betraktas ofta som världens startupmecka.

Förändrar världen

En traditionell entreprenör verkar på en marknad som redan finns. En startup har i stället ofta potential att förändra marknaden. Ett exempel är Netflix, som bidrog till att ta död på hyrvideomarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.