Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Risk att forskningen lämnar Sverige

Under de senaste fem åren har Life Science-industrin minskat med drygt 4 000 anställda. Om inte Sverige satsar mer på forskning och innovation kommer stora företag att flytta och framtida investeringar hamnar i andra länder, visar en rapport från Vinnova
Lina Björk Publicerad
TT/AP
En indisk forskare studerar stamceller i labbmiljö. TT/AP

Life Science-industrin har varit på nedgång under ganska många år. De senaste fem åren har industrin minskat med drygt 4 000 anställda varav 2 200 sedan 2009. Av dem jobbade väldigt många på Astra Zenecas forskningsavdelningar i Södertälje och Lund.

- De stora personalnedgångarna beror främst på att ett fåtal stora företag har tagit beslut om att lägga ned både produktion och forskning i Sverige. Delar av Life Science-industrin växer fortfarande men lyckas för närvarande inte kompensera för de stora nedskärningarna, säger Anna Sandström, som har skrivit rapporten.

Industrin genomgår en strukturell förvandling. Läkemedelsföretagen minskar sin interna forskning och utveckling och satsar istället på externa partnerskap, licensiering och uppköp. De stora bolagen satsar också på att finnas globalt.

- Just nu finns en stor risk att de stora företagen hittar mer attraktiva miljöer i andra länder. Vi måste satsa mer på att förankra de framgångsrika företagen i svenska forsknings- och innovationsmiljöer. Den globala konkurrensen hårdnar och då måste vi hänga med, säger Anna Sandström.

I dag dominerar Stockholm, Uppsala och Södermanland Life Science-industrin. Drygt 50 procent av alla som jobbar med den forskningen finns i dessa regioner.

Fakta

Life Science, eller livsvetenskaper innefattar en mängd olika discipliner såsom biologi, matematik, kemi och medicin. Kunskapen inom life science föds ur samarbeten mellan dessa traditionella discipliner inom den akademiska forskningen men också med industrivärlden.

Rapporten "Global trends with local effect"s presenterades under ett seminarium anordnat av Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, vars uppgift är att främja hållbar tillväxt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.