Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Risk att forskningen lämnar Sverige

Under de senaste fem åren har Life Science-industrin minskat med drygt 4 000 anställda. Om inte Sverige satsar mer på forskning och innovation kommer stora företag att flytta och framtida investeringar hamnar i andra länder, visar en rapport från Vinnova
Lina Björk Publicerad
TT/AP
En indisk forskare studerar stamceller i labbmiljö. TT/AP

Life Science-industrin har varit på nedgång under ganska många år. De senaste fem åren har industrin minskat med drygt 4 000 anställda varav 2 200 sedan 2009. Av dem jobbade väldigt många på Astra Zenecas forskningsavdelningar i Södertälje och Lund.

- De stora personalnedgångarna beror främst på att ett fåtal stora företag har tagit beslut om att lägga ned både produktion och forskning i Sverige. Delar av Life Science-industrin växer fortfarande men lyckas för närvarande inte kompensera för de stora nedskärningarna, säger Anna Sandström, som har skrivit rapporten.

Industrin genomgår en strukturell förvandling. Läkemedelsföretagen minskar sin interna forskning och utveckling och satsar istället på externa partnerskap, licensiering och uppköp. De stora bolagen satsar också på att finnas globalt.

- Just nu finns en stor risk att de stora företagen hittar mer attraktiva miljöer i andra länder. Vi måste satsa mer på att förankra de framgångsrika företagen i svenska forsknings- och innovationsmiljöer. Den globala konkurrensen hårdnar och då måste vi hänga med, säger Anna Sandström.

I dag dominerar Stockholm, Uppsala och Södermanland Life Science-industrin. Drygt 50 procent av alla som jobbar med den forskningen finns i dessa regioner.

Fakta

Life Science, eller livsvetenskaper innefattar en mängd olika discipliner såsom biologi, matematik, kemi och medicin. Kunskapen inom life science föds ur samarbeten mellan dessa traditionella discipliner inom den akademiska forskningen men också med industrivärlden.

Rapporten "Global trends with local effect"s presenterades under ett seminarium anordnat av Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, vars uppgift är att främja hållbar tillväxt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.