Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

På Volvo hänger inte lönerna med vinsterna

I Volvo har vinsterna och aktieutdelningen ökat kraftigt.
I sektionsstyrelsen på Volvo LV teknik finns det de som menar att en bättre löneutveckling varit möjlig.
Rickard Jakbo/Göran Jacobsson Publicerad

  - Ja, finns det utrymme för den här aktieutdelningen finns det utrymme för högre löner också, säger styrelseledamoten Carl Larsen.

Den senaste femårsperioden har varit rekordbra för Volvos aktieägare. 2007 delade företaget ut 20 miljarder, en bra bit över 200 000 per anställd. I genomsnitt delade bolaget ut cirka 9,5 miljarder per år under perioden. Under den föregående femårsperioden låg utdelningen på drygt tre miljarder om året.

Carl Larsen anser att löneutrymmet borde sättas i relation till aktieutdelningen.
-   Man bidrar till vinsten som anställd och då borde man få något för det. Vi har ju en viss bonus, men för varje anställd blir inte det så mycket.

Volvo: Kraftig ökning av vinster och aktieutdelning per anställd

År  1979   1980   2007  2008   

Vinst per anställd,
rörelseresultat

 20 000   16 406   218 289    156 805  
Vinst per anställd,
resultat
 18 462    15 625  147 493  98 619 
Aktieutdelning per anställd  2 600   2 641  109 145  39 990 
Vinst per anställd,
rörelseresultat, inflationskorr
 68 274  49 297  218 289  156 805 
Vinst per anställd, 
resultat, inflationskorr.
 
 63 023  46 950  147 493  98 619 
Aktieutdelning per anställd,
inflationskorr.
 
 8 875  7 936  109 145  39 990 

 

 

 

 

 

 

 

Med inflationskorrigerad menas att åren värdet från 1979 och 1980 har räknats om till 2008 års nivå. (SCB:s prisomräknare.)



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.