Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro för jobben på Svenska Spel

Att staten säljer Svenska Spel kan bli effekten av den utredning som regeringen tillsatt för att se över den svenska spelmarknaden. En utförsäljning av Svenska Spel kan, förutom att påverka medarbetarna, leda till konsekvenser för hela Gotland. Det tror Johnny Wid, ordförande på företagets Unionenklubb.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg / TT
En konsekvens av att införa licenssystem på spelamarknaden kan bli att staten säljer Svenska Spel. Hasse Holmberg / TT

Regeringen beslutade nyligen om direktiven för utredningen, som är ett led i att svenska staten har förlorat stora delar av marknaden till utländska nätbolag. Civilminister Ardalan Shekarabi menar, enligt TT, att det är naturligt att även utreda och överväga vilken roll staten ska ha, när man går från ett monopolsystem till ett system där man släpper in aktörer med licens. Utredningen kan därmed komma fram till att det bästa vore att sälja det statligt ägda Svenska Spel.

På Svenska Spels huvudkontor i Visby är majoriteten överens om att spelmarknaden behöver regleras, samtidigt som man oroar sig över framtiden.

– Marknaden funkar inte som det är nu, det är helt galet där ute och vi är vana vid att det pågår en ständig debatt om Svenska spels vara eller icke vara. Men det är klart att det finns en oro som kanske är lite starkare den här gången eftersom det mer eller mindre är klart att marknaden ska omregleras, säger Johnny Wid, ordförande i Unionenklubben på Svenska Spel.

Han poängterar att han bara kan spekulera men säger att risken finns att företaget styckas upp eller att en ny köpare flyttar huvudkontoret från Gotland. Vilket skulle få konsekvenser för såväl medlemmar och medarbetare som hela Gotland, eftersom Svenska Spel är en av kommunens största arbetsgivare.

– Förutom en förlust av arbetstillfällen skulle Gotlands kommun gå miste om tiotals miljoner kronor i skatteintäkter, exklusive de företag som vi har som leverantörer i dag. Det skulle i sin tur påverka de anställda på kommunen, som också är en av öns största arbetsgivare.

Tror du att en avreglering kan få andra konsekvenser för medlemmarna, till exempel vad gäller arbetsvillkor?
– Risken finns så klart att det blir en försämring. Kollektivavtal är inte alltid en självklarhet, även om de flesta har det i dag, och vi har det relativt bra som statligt ägda jämfört med många privata företag. Men det är återigen bara spekulationer, säger Johnny Wid och berättar att klubben nu jobbar för att den kompetens och det humankapital som finns på företaget inte ska gå förlorat.

Utredningen:

En särskild utredare ska lämna förslag till en ny spelreglering, med syfte att skapa en spelmarknad med ett högt konsumentskydd och tydliga förutsättningar för att verka på marknaden.

Regleringen ska bygga på ett licenssystem som innebär att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga tillstånd, och att aktörer utan tillstånd ska stängas ute.

I uppdraget ingår även att analysera vilken roll staten bör ha på en omreglerad spelmarknad.

Utredningen ska vara klar 31 mars 2017.

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.