Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro för jobben på Svenska Spel

Att staten säljer Svenska Spel kan bli effekten av den utredning som regeringen tillsatt för att se över den svenska spelmarknaden. En utförsäljning av Svenska Spel kan, förutom att påverka medarbetarna, leda till konsekvenser för hela Gotland. Det tror Johnny Wid, ordförande på företagets Unionenklubb.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg / TT
En konsekvens av att införa licenssystem på spelamarknaden kan bli att staten säljer Svenska Spel. Hasse Holmberg / TT

Regeringen beslutade nyligen om direktiven för utredningen, som är ett led i att svenska staten har förlorat stora delar av marknaden till utländska nätbolag. Civilminister Ardalan Shekarabi menar, enligt TT, att det är naturligt att även utreda och överväga vilken roll staten ska ha, när man går från ett monopolsystem till ett system där man släpper in aktörer med licens. Utredningen kan därmed komma fram till att det bästa vore att sälja det statligt ägda Svenska Spel.

På Svenska Spels huvudkontor i Visby är majoriteten överens om att spelmarknaden behöver regleras, samtidigt som man oroar sig över framtiden.

– Marknaden funkar inte som det är nu, det är helt galet där ute och vi är vana vid att det pågår en ständig debatt om Svenska spels vara eller icke vara. Men det är klart att det finns en oro som kanske är lite starkare den här gången eftersom det mer eller mindre är klart att marknaden ska omregleras, säger Johnny Wid, ordförande i Unionenklubben på Svenska Spel.

Han poängterar att han bara kan spekulera men säger att risken finns att företaget styckas upp eller att en ny köpare flyttar huvudkontoret från Gotland. Vilket skulle få konsekvenser för såväl medlemmar och medarbetare som hela Gotland, eftersom Svenska Spel är en av kommunens största arbetsgivare.

– Förutom en förlust av arbetstillfällen skulle Gotlands kommun gå miste om tiotals miljoner kronor i skatteintäkter, exklusive de företag som vi har som leverantörer i dag. Det skulle i sin tur påverka de anställda på kommunen, som också är en av öns största arbetsgivare.

Tror du att en avreglering kan få andra konsekvenser för medlemmarna, till exempel vad gäller arbetsvillkor?
– Risken finns så klart att det blir en försämring. Kollektivavtal är inte alltid en självklarhet, även om de flesta har det i dag, och vi har det relativt bra som statligt ägda jämfört med många privata företag. Men det är återigen bara spekulationer, säger Johnny Wid och berättar att klubben nu jobbar för att den kompetens och det humankapital som finns på företaget inte ska gå förlorat.

Utredningen:

En särskild utredare ska lämna förslag till en ny spelreglering, med syfte att skapa en spelmarknad med ett högt konsumentskydd och tydliga förutsättningar för att verka på marknaden.

Regleringen ska bygga på ett licenssystem som innebär att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga tillstånd, och att aktörer utan tillstånd ska stängas ute.

I uppdraget ingår även att analysera vilken roll staten bör ha på en omreglerad spelmarknad.

Utredningen ska vara klar 31 mars 2017.

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.