Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Arbetsförmedlingen har varit för hårt styrd och insatserna för generella, det är några av problemen med den svenska arbetsmarknaden, menar Lars Niklasson, biträdande professor vid Linköpings universitet, som deltagit i OECD-studien som nationell expert. Det behövs mycket mer av lokalt samarbete kring specifika insatser, menar han.
- De samarbeten med myndigheter, kommuner och företag som ändå förekommer tycks ha uppstått ”ad hoc” beroende på vem som sitter i ledningen och vem som känner vem, sa Lars Niklasson i samband med att rapporten presenterades på måndagseftermiddagen.
Särskilt lyfts behovet av mer samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsväsende fram i OECD:s rapport. Det senaste decenniet har alldeles för många utbildat sig inom yrken där efterfrågan på arbetskraft är låg medan andra branscher skriker efter arbetskraft, vilket resulterat i det paradoxala att arbetslösheten är hög samtidigt som företagen har svårt att rekrytera.
Som ett positivt exempel lyfts den svenska YH-skolan i rapporten, där arbetsmarknaden har ett stort inflytande över utbildningarnas inriktning och utformning, vilken också omförhandlas vartannat år. En större del av utbildningsväsendet borde låta sig inspireras av YH-skolan, tipsade Lars Niklasson som också är prorektor vid högskolan i Jönköping.
Kompetensförsörjningen är för närvarande den viktigaste och mest prioriterade arbetsmarknadsinsatsen, sa arbetsmarknads-minister Ylva Johansson så sent som förra veckan.
Att satsa på att få fram kompetens är viktigt, menar även författarna bakom OECD-rapporten, men utbudet av kompetens måste också kompletteras med efterfrågan, och där behöver mer göras. Sverige behöver ta bättre hand om den kompetens som finns.
Problemet ligger på makronivå och kommer svårligen att kunna åtgärdas med några lokala kompetenssatsningar, kommenterade Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, OECD:s rapport. Sverige, som flera andra länder, drog i bromsen efter krisen, när man istället borde ha gasat, menar han.
- Vad kan Arbetsförmedlingen göra, frågade han sig retoriskt, ägna sig åt magi?
Många av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är för generella, när problemen är specifika, konstaterade han vidare.
- Rapporten fokuserar för mycket på ungdomsarbetslösheten när det är de ungdomar som varken har jobb eller går i skolan man borde fokusera på, så kallade NEETS.
Det är inte alla ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden – men de som hoppar av gymnasiet riskerar att bära den svårigheten med sig genom hela yrkeslivet. Enligt siffror från Arbetsförmedlingen ser möjligheterna till att få ett jobb likadana ut för den som saknar gymnasiekompetens oavsett ålder.
- Rikta insatserna mot riskgrupper hellre än att satsa dyrt och ineffektivt på generella skattelättnader för vissa branscher, sa han med tydlig adress till den förra regeringen.
OECD-rapporten, Employment and Skills Strategies in Sweden, är en av 13 nationella rapporter som bland annat syftar till att lyfta fram goda exempel på insatser. Se övriga publicerade rapporter här.
Bland de svenska initiativ som lyfts fram är YH-skolan, där arbetsmarknaden har ett stort inflytande över vilka utbildningar som ges och hur de utformas. Andra insatser som lyfts är Unga in, Järvalyftet, Framtidspaket Hudiksvall, Bra Före (Gävle).
I arbetet inför den svenska rapporten har författarna jämfört och analyserat statistik samt träffat lokala företrädare för myndigheter och kommuner i en storstadsregion (Stockholm) och en mindre industriell region (Gävle).
OECD:s rekommendationer till Sverige:
Tillåt större flexibilitet för lokal anpassning av åtgärder
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
