Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Företag som fått ekonomiska problem i pandemins spår har kunnat söka olika typer av statliga stöd, som till exempel omställningsstöd. Men modellen har inte riktigt fungerat för alla som har enskild firma, menar Januaripartierna och inför därför nu en ny stödform för enskilda näringsidkare.
Stödet beräknas kosta 3,5 miljarder för i år och 1,5 miljard nästa år. Planen är att stödet ska vara på plats från mitten av oktober.
Beskedet välkomnas av egenföretagaren Johan Svälas i Dalarna, som är miljökonsult med fokus på lösningar inom vatten och avlopp.
– Det är jättepositivt, alla stöd som försöker underlätta för oss egenföretagare är välkommet, säger han.
Pandemin har satt käppar i hjulet för många av Johan Svälas uppdrag under sommaren. Arrangemang som konserter på Dalhalla, Classic Car och dansbandsveckan i Malung, där Johan Svälas brukar ordna provisoriska lösningar för vatten och avlopp, har varit inställda. Omsättningen har störtdykt.
Läs mer Egenföretagare riskerar konkurs: ”Det tog tvärstopp”
– Vissa dagar har jag haft en timmes jobb, det säger sig självt att det inte går att leva på. Men jag har flera ben att stå på tack och lov och har fått hitta på nya lösningar. Jag har fått på mig fler grovjobb och totalentreprenader, saker som jag i normala fall inte pysslar med, bara för att kunna livnära mig, berättar han.
Johan Svälas har inte satt sig in i alla detaljer kring det nya stödet men uppger att han kommer att söka pengar.
– Självklart kommer jag att söka. Jag har haft stor hjälp av att korttidspermitteringen, det var enkelt att söka och när pengarna började tryta var de snabba med att betala ut stödet. Det har gjort att jag klarat mig.
Det nya stödet ska ge ersättning för 75 procent av det man tappat i omsättning jämfört med samma period 2019, och den maximala ersättningen per företag är 120 000 kronor. Stödet ska ges till enskilda näringsidkare med en årsomsättning som överstiger 200 000 kronor och där tappet i omsättning jämfört med 2019 är minst 30 procent för mars-april, 40 procent för maj respektive 50 procent för juni-juli.
Läs mer: TCO vill se ändrade regler för arbetslösa egenföretagare
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
