Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Tanken med regeringens satsning på snabbspår är dels att snabbt få nyanlända i jobb i det yrke de är utbildade inom, dels att minska bristen på arbetskraft inom vissa branscher, framför allt i akademikeryrken. I initiativet ingår representanter från regering, myndigheter samt arbetsmarknadens parter i olika branschgrupper.
Regeringens skärpta asylregler gör dock att den som ingår i ett snabbspår riskerar att mista sin chans att få stanna i Sverige eller att kunna ta hit sin familj, eftersom snabbspåren inte räknas som inkomst. Det rapporterar Sveriges Radio och hänvisar till Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.
– Om du väljer att delta i snabbspåret, så försörjer du dig inte själv och därigenom kan du inte få permanent uppehållstillstånd och du kan inte heller få hit din familj om du har en sådan som väntar i något flyktingläger någonstans, säger Ursula Berge, till Ekot.
Anledningen är, enligt henne, att de nya asylreglerna bygger på att en nyanländ ska ta första bästa jobb, oavsett utbildning, för att visa för myndigheterna att man kan försörja sig själv. En ingenjör som vill vara säker på att få stanna i Sverige och att kunna ta hit sin familj, väljer kanske därför att ta jobb som taxichaufför framför att ingå i ett snabbspår för akademiker.
I dag finns tusentals akademiker bland de nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Många av dem finns inom bristyrken, till exempel 1 000 ingenjörer och 2 000 lärare. Unionen ingår i branschgrupperna Byggingenjörer, Energi och elektronik, Vård och hälsa (inklusive apoteksbranschen) samt Skog och lantbruk – samtliga branscher där det råder brist på kompetens.
Snabbspåren pågår i minst ett år. Majoriteten av de nyanlända akademiker som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader, vilket innebär att de inte få hit sin familj eftersom det kräver en anställning.
Enligt Ursula Berge går idén med snabbspåren förlorad eftersom många tvingas ut i jobb som inte kräver högre utbildning.
Regeringens skärpta lagstiftning kritiserades redan i mars av flera myndigheter, bland annat av Arbetsförmedlingen.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
