Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nyanlända akademiker hamnar i kläm

Sedan regeringen skärpte asylreglerna riskerar snabbspåren att bli ett slag i luften då nyanlända akademiker tvingas välja mellan att delta i snabbspåren och att få permanent uppehållstillstånd. Vilket krävs för att kunna ta hit sin familj.
Linnea Andersson Publicerad
Jessica Gow / TT
Många nyanlända akademiker som ingår i snabbspåren får bara tillfälligt uppehållstillstånd eftersom snabbspåret inte räknas som en egen försörjning. Jessica Gow / TT

Tanken med regeringens satsning på snabbspår är dels att snabbt få nyanlända i jobb i det yrke de är utbildade inom, dels att minska bristen på arbetskraft inom vissa branscher, framför allt i akademikeryrken. I initiativet ingår representanter från regering, myndigheter samt arbetsmarknadens parter i olika branschgrupper.

Regeringens skärpta asylregler gör dock att den som ingår i ett snabbspår riskerar att mista sin chans att få stanna i Sverige eller att kunna ta hit sin familj, eftersom snabbspåren inte räknas som inkomst. Det rapporterar Sveriges Radio och hänvisar till Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

– Om du väljer att delta i snabbspåret, så försörjer du dig inte själv och därigenom kan du inte få permanent uppehållstillstånd och du kan inte heller få hit din familj om du har en sådan som väntar i något flyktingläger någonstans, säger Ursula Berge, till Ekot.

Anledningen är, enligt henne, att de nya asylreglerna bygger på att en nyanländ ska ta första bästa jobb, oavsett utbildning, för att visa för myndigheterna att man kan försörja sig själv. En ingenjör som vill vara säker på att få stanna i Sverige och att kunna ta hit sin familj, väljer kanske därför att ta jobb som taxichaufför framför att ingå i ett snabbspår för akademiker.

I dag finns tusentals akademiker bland de nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Många av dem finns inom bristyrken, till exempel 1 000 ingenjörer och 2 000 lärare. Unionen ingår i branschgrupperna Byggingenjörer, Energi och elektronik, Vård och hälsa (inklusive apoteksbranschen) samt Skog och lantbruk – samtliga branscher där det råder brist på kompetens.

Snabbspåren pågår i minst ett år. Majoriteten av de nyanlända akademiker som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader, vilket innebär att de inte få hit sin familj eftersom det kräver en anställning.

Enligt Ursula Berge går idén med snabbspåren förlorad eftersom många tvingas ut i jobb som inte kräver högre utbildning.

Regeringens skärpta lagstiftning kritiserades redan i mars av flera myndigheter, bland annat av Arbetsförmedlingen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.