Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu lovas bot och bättring

Rädda Barnen och SOS Barnbyar står på barnens sida. Samtidigt beställer båda organisationerna tjänster av företag som låter ungdomar arbeta under närmast slavliknande förhållanden. Hur går det ihop?
Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad

Under 2009 och 2010 anlitades Face2face  av flera hjälporganisationer, däribland SOS Barnbyar och Rädda Barnen.

Flera ungdomar som Kollega talat med vittnar om till synes oändliga arbetsdagar, sex dagar i veckan, och väldigt lite betalt. Alla har jobbat på provision.

- Vi använder oss inte av företag där säljarna jobbar på provision. De ska ha schysta villkor och en stadig inkomst, säger Ann-Christine Berg, pressekreterare på SOS Barnbyar.

Anledningen till att man vill att säljarna har fast timlön är, enligt insamlingschefen Katja Skaarud, att säljare som jobbar på provision lätt blir för pushiga och aggressiva i sin säljteknik, och det rimmar illa med den bild organisationen vill visa upp.

Men faktum kvarstår - säljare som raggade faddrar till SOS Barnbyar jobbade med provision.

- Jag har avtalet framför mig. Det står att "SOS Barnbyar betalar leverantören ett fast pris per promotör och dag". Jag vet inte om det var det plus den muntliga överenskommelse vi hade som gjorde att vi förlitade oss på att det var schysta villkor, säger Ann-Christine Berg.

Vad tänker du när du får höra att säljarna jobbade på provision?

- Det känns hemskt tråkigt. Det är inte så vi vill jobba.

Vilket ansvar har ni för att de unga säljarna har bra villkor?

- Vårt ansvar är att anlita företag som har det. Sedan litar vi på de avtal vi gör med företaget så klart.

När Kollega kontaktar Rädda Barnen och talar med Louise Gauffin, som är marknads- och insamlingschef, berättar hon att man brukar anlita åtminstone ett par företag åt gången för att rekrytera givare.

Sedan Rädda Barnen prövat att samarbeta med Face2face i höstas håller man nu på att förhandla om ett nytt kontrakt.

Men när hon får veta hur de ungdomar som varit säljare åt hjälporganisationerna beskriver sin arbetssituation och vad Unionens expert anser om Face2faces avtal beslutar hon att genast stoppa den pågående förhandlingen.

- De företag vi anlitar ska följa den etik och de regler som Rädda Barnen står för och om det här stämmer så är det ju inte alls så. Vi jobbar ju i grunden med barns rättigheter och vi tror på de här rättigheterna oavsett om man är vuxen eller barn. Så vi kommer inte att fortsätta förhandla  förrän de här uppgifterna motbevisats.

Är det ett problem att unga far illa i ert namn?

- Jo, det finns inte på vår världskarta. Men ansvaret för säljarna har det företag som vi anlitat. Vi har etiska regler som de här företagen ska följa. I våra villkor står alltid att Rädda Barnens normer och värderingar ska följas och leverantören åtar sig att följa dem.

Vad betyder det konkret för företagen?

- Att de ska rekrytera seriöst och med kvalitet. Det är otroligt viktigt i den här branschen och det betyder också att leverantören ska se till att de som säljer har schysta villkor och behandlas med respekt, i enlighet med vår etik och våra värderingar.

Men borde ni inte ha kontroll på att de som säljer i ert namn har schysta villkor från början?

- Jo, det är väldigt viktigt för oss att man har en hög etik. Och vi jobbar med att följa upp hur våra säljteam har det genom att vara på plats ibland. Men det är ju inte vårt inhouseteam. Det är ju leverantören som har anställningsavtalen och då är det självklart leverantören som ska sköta det vi kommit överens om.

- Men vi borde nog bli ännu tydligare när det gäller hur anställningsavtalen ska se ut, så att man håller sig till grundläggande etiska regler där. Det står inget om det i våra avtal nu.

Fotnot: Efter intervjun återkommer Louise Gauffin med beskedet att man nu kräver att få se alla anställlningsavtal som Face2face tecknat med de säljare som jobbat för Rädda Barnen. Hon uppmanar alla som upplevt sig bli illa behandlade att kontakta henne för en eventuell ekonomisk kompensation.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.

Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.