Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"No deal" kan slå hårt mot svenska jobb
I kväll röstar brittiska parlamentet om det utträdesavtal för Brexit som premiärminister Theresa May har förhandlat fram med EU. Blir det ett nej finns det risk för att Storbritannien kraschar ut ur EU den 29 mars. Då kan tusentals svenska företag och jobb drabbas.
I en folkomröstning den 23 juni 2016 röstade 52 procent av de brittiska väljarna för att Storbritannien skulle lämna EU. Britterna har själva valt att lämna unionen den 29 mars i år - med eller utan ett avtal med EU som reglerar hur skilsmässan ska gå till.
Om Storbritannien lämnar EU utan en överenskommelse, en så kallad hård eller ”no deal”-Brexit, ses landet som ett tredje land där handeln regleras av Världshandelsorganisationen WTO:s regelverk. Det innebär bland annat att Storbritannien kan anta egna lagar på områden där reglerna tidigare bestämts på EU-nivå. Det kan på sikt få stora konsekvenser för regeltunga branscher som läkemedels- och fordonsindustrin.
– Om Storbritannien antar egna regler om till exempel vilka läkemedel som är godkända och vilka utsläppskrav för fordon som tillåts blir det i praktiken en form av handelshinder gentemot EU, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
En annan effekt av ett avtalslöst utträde blir att företagen måste betala tullavgift för varje sändning som går till eller från Storbritannien. Risken är också stor för att det blir långa köer vid gränsen när varorna ska tulldeklareras.
– Det kan bli akuta problem vid gränsen. De som är beroende av insatsvaror (varor som ingår i produktionen) från Storbritannien borde bygga upp lager så att de klarar att producera även om leveranserna under en tid inte fungerar, säger Katarina Lundahl.
Tjänstehandeln påverkas framför allt av att den fria rörligheten för personer upphör. Det kan till exempel behövas arbetstillstånd för att flytta arbetskraft mellan länderna. Det blir då svårare för bland annat IT-konsulter, managementkonsulter och andra yrkesgrupper att utföra affärstjänster i de båda länderna.
Anneli Wengelin, expert på frågor som rör brexit på Kommerskollegium, har informerat svenska företag om brexit sedan 2017. Hennes bild är att många företag inte är tillräckligt förberedda på att det kan bli WTO:s regelverk som gäller framöver.
– De tänker att politikerna löser det här, att ingen har ett intresse av att det blir så här krångligt.
Men det finns all anledning för svenska företag att förbereda sig så mycket som möjligt inför utträdet.
– Viktiga frågor att ställa sig är hur höga tullarna är på de varor företaget säljer, ta kontakt med relevanta myndigheter för att få information om vilka regler som gäller för handel med tredje land, och undersök om det behövs arbetstillstånd för att skicka personal till Storbritannien, säger Anneli Wengelin.
Fackförbundet Unionen uppmanar också svenska företag att förbereda sig för att det inte blir något avtal.
– Det är klokt att ta reda på vem som bär kostnaden för extra tullavgifter och om det blir straffavgifter vid försenade leveranser till kund, säger Katarina Lundahl.
Storbritannien är Sveriges sjätte största exportmarknad. Ungefär 66 000 svenska jobb är, enligt Kommerskollegiums beräkningar, ett direkt resultat av handeln med Storbritannien. Vissa av dem kan vara hotade om den brittiska ekonomin försämras.
Läs mer - Scania: "Vi tar höjd för värsta scenario"
– Om ekonomin i Storbritannien försämras efter Brexit, vilket mycket talar för, sjunker efterfrågan. Exportföretag som inte har hittat alternativa marknader riskerar att få en sämre lönsamhet och kan tvingas göra sig av med personal, säger Anneli Wengelin.
Katarina Lundahl bedömer att svensk konjunktur påverkas negativt av en oreglerad Brexit.
– Det behöver inte betyda uppsägningar, men det kan innebära att företagen inte anställer nytt. Vissa verksamheter kan behöva säga upp personal – om de har mycket av sin försäljning i Storbritannien och den brittiska ekonomi plötsligt går väldigt dåligt.
Men risken för uppsägningar minskar om företagen har förberett sig noggrant inför Brexit.
– De som har hittat alternativa marknader att etablera sig på kan undvika kostnadsökningarna på grund av tullavgifter. Men det tar 3-5 år att etablera sig på en helt ny marknad, säger Anneli Wengelin.
De flesta är eniga om att Brexit är dåligt för Sverige och svenska företag. Men jobb väntas också skapas som en följd av det brittiska utträdet ur EU. Efterfrågan på personal som jobbar med tullklarering och annan administration ökar troligtvis.
– Det ger jobb, men är byråkrati som inte skapar ett mervärde för samhället i stort. Jag tycker att de pengarna kan användas till något bättre, säger Katarina Lundahl.
Om internationella företag väljer att lägga verksamhet i Sverige i stället för i London för att slippa tullar och administrativt krångel är det däremot positivt för Sverige.
– Att Sverige relativt Storbritannien blir ett attraktivt land att förlägga jobb och investeringar i är bra, men det bästa för Sverige vore om handelshindren mellan Storbritannien och EU efter utträdet blir så små som möjligt, säger Katarina Lundahl.
Om utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU godkänns av parlamentet gäller samma regler som i dag för handeln under en övergångsperiod fram till den 31 december 2020. Det skulle underlätta för svenska företag, som då har nästan två år på sig för att förbereda sig på Brexit.
Få tror dock att Theresa May får igenom utträdesavtalet i parlamentet. Men de negativa effekterna av att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal är så allvarliga att många politiker räknar med att May har en plan B, som kan godkännas av parlamentet. Även om avtalet röstas ner i kväll finns det alltså många frågetecken kring Storbritanniens utträde ur EU.
Läs också: Så förbereder du ditt företag inför Brexit
Storbritanniens utträdesavtal
- Avtalet reglerar Storbritanniens utträde ur EU. De framtida handelsrelationerna mellan EU och Storbritannien regleras inte.
- Avtalet reglerar rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och britter i EU, fiskerätter efter Brexit samt vad utträdet kommer att kosta för Storbritannien.
- En knäckfråga i förhandlingarna är gränsen mellan EU-medlemmen Irland och brittiska Nordirland. Storbritannien vill lämna EU:s tullunion för att sluta egna handelsavtal. Det innebär att det kan blir en gräns med tullkontroller mellan Irland och Nordirland. Enligt en nödlösning stannar Storbritannien kvar i tullunionen efter Brexit och följer EU:s regler utan att ha något att säga till om. Både de som är för och mot Brexit är emot lösningen.
- Godkänner parlamentet det avtal som Theresa May har förhandlat fram med EU lämnar Storbritannien EU den 29 mars. För utländska företag gäller samma handelsregler som tidigare under en övergångsperiod fram till åtminstone december 2020. Under perioden ska ett nytt avtal förhandlas fram om britternas framtida relation med EU.
- Godkänner inte parlamentet avtalet är det inte reglerat hur utträdet ska ske. Storbritannien går då från att vara en del av EU till att följa världshandelsorganisationens WTO:s regelverk. Det innebär bland annat att nya regler börjar gälla, tullar införs och den fria rörligheten för personer upphör från och med den 29 mars.
Katarina Lundahl på Unionen, Anneli Wengelin på Kommerskollegium, DN
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction
Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Maintaining control with Chapter 11
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
No guaranteed wages for employees
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Unionen: "Will collect unpaid wages"
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
CHAPTER 11
- American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
- The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
- One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion
Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Behåller kontrollen med Chapter 11
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Ingen lönegaranti för personalen
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
FAKTA: CHAPTER 11
- Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten.
- Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
- En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
