Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Molnet – den nya basindustrin?

Etableringen av Facebooks datacenter i Luleå förväntas ge 4500 svenska heltidsjobb inom en tioårsperiod, enligt en ny studie gjord av Boston Consulting Group. Optimistiskt, kan man tycka. Än så länge sysselsätter Facebook 60-70 personer i Luleå.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Thomas Myrup Kristensen, policychef på Facebook, och Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, vid ett seminarium arrangerat av Vattenfall i Almedalen, måndagen den 30 juni 2014. Kollega

60-70 personer fyller kanske upp en normalstor pizzeria, men Boston Consulting Groups optimistiska siffror inkluderar också indirekta jobbtillfällen, kringverksamheter som väktare, taxi, flyg, konferenslokaler, restauranger, caféer och turism.

Totalt med kringeffekter inräknat har Facebooks första datacenter utanför USA hittills genererat omkring 100 permanenta jobb, enligt en studie från Luleå universitet. Det låter inte heller så mycket, men enligt regeringen, som bistått med stora investeringsstöd, är datacenter absolut en mycket intressant framtidsbransch.

Molnet - de energislukande och utrymmeskrävande  serverhallarna där de enorma mängder data som molntjänster kräver, lagras – ser ut att kunna bli framtidens svenska basindustri. Åtminstone om man ska tro Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, som Vattenfall bjudit in till en paneldiskussion med Facebooks policychef Thomas Myrup Kristensen, i Almedalen i dag.  Det är en slags guldrush som pågår, sa hon. Och då är Norrbotten något av ett Klondyke, med sitt svala klimat och sin vattenkraft.

Omkring 60 nya, stora datacenter förväntas etablera sig i Europa fram till 2020, enligt Boston Consulting Groups analys. Och det är framför allt amerikanska Silicon Valley-företag som Google, Amazon, Adobe, Microsoft, Apple och Facebook som guldrushen jagar.

På Facebook laddas det i dag upp 300 miljoner bilder varje dag. Det sociala mediet har 1,2 miljarder användare, som uppdaterar sina statusar, kommenterar andras inlägg, delar artiklar och gillar andras. Det blir mycket data att hålla reda på. Tre av företagets serverhallar finns i USA, men 80 procent av användarna finns utanför USA – enligt Thomas Myrup Kristensen. Tidigare i våras blev det känt att Facebook vill bygga ett andra datacenter i Luleå, och liksom förra gången skjuter svenska staten till.

- Regeringen ska inte skapa ett kluster, men vi kan ge smörjmedel, sa Marita Ljung, och konstaterade att Facebooks etablering i Luleå är mycket bra marknadsföring för Sverige i kampen om de stora datajättarna.

För att etablera ett stort datacenter, som det Facebook byggt i Luleå, krävs investeringar på omkring 4 miljarder kronor över en period om 18 månader, enligt Boston Consulting Group. I Sverige har totalt omkring 1,5 miljarder kronor investerats med inhemska medel, för det första datacentret, och 800 miljoner har vikts för det andra. När båda är i gång kommer det kosta cirka 316 miljoner kronor att köra centren, varav 92 procent beräknas spenderas lokalt.

Även Finland satsar mycket på att locka till sig datacenter, och även där finns de kriterier som Thomas Myrup Kristensen listade som de mest kritiska: stabil energiförsörjning, stor andel förnyelsebar energi, bra infrastruktur vad gäller såväl IT som närliggande flygplats och politisk stabilitet. På en fråga från publiken vid seminariet i Almedalen, huruvida de nordiska länderna samarbetar för att skapa ett nordiskt kluster av datacenter, skruvade Marita Ljung på sig och sa:

- Nja, de är ju våra konkurrenter! Men vi har en gemensam energimarknad. Dock olika energiskattesystem. Därför har vi beställt en ny energiskatteutredning för att se över vårt system och göra den sektorsneutral.

Det energiskattesystem Sverige har i dag är designat efter den gamla typen av basindustri,  tillverkningsindustrin, för en ny typ av basindustri krävs en annan ordning, enligt Marita Ljung.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.