Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Molnet – den nya basindustrin?

Etableringen av Facebooks datacenter i Luleå förväntas ge 4500 svenska heltidsjobb inom en tioårsperiod, enligt en ny studie gjord av Boston Consulting Group. Optimistiskt, kan man tycka. Än så länge sysselsätter Facebook 60-70 personer i Luleå.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Thomas Myrup Kristensen, policychef på Facebook, och Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, vid ett seminarium arrangerat av Vattenfall i Almedalen, måndagen den 30 juni 2014. Kollega

60-70 personer fyller kanske upp en normalstor pizzeria, men Boston Consulting Groups optimistiska siffror inkluderar också indirekta jobbtillfällen, kringverksamheter som väktare, taxi, flyg, konferenslokaler, restauranger, caféer och turism.

Totalt med kringeffekter inräknat har Facebooks första datacenter utanför USA hittills genererat omkring 100 permanenta jobb, enligt en studie från Luleå universitet. Det låter inte heller så mycket, men enligt regeringen, som bistått med stora investeringsstöd, är datacenter absolut en mycket intressant framtidsbransch.

Molnet - de energislukande och utrymmeskrävande  serverhallarna där de enorma mängder data som molntjänster kräver, lagras – ser ut att kunna bli framtidens svenska basindustri. Åtminstone om man ska tro Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, som Vattenfall bjudit in till en paneldiskussion med Facebooks policychef Thomas Myrup Kristensen, i Almedalen i dag.  Det är en slags guldrush som pågår, sa hon. Och då är Norrbotten något av ett Klondyke, med sitt svala klimat och sin vattenkraft.

Omkring 60 nya, stora datacenter förväntas etablera sig i Europa fram till 2020, enligt Boston Consulting Groups analys. Och det är framför allt amerikanska Silicon Valley-företag som Google, Amazon, Adobe, Microsoft, Apple och Facebook som guldrushen jagar.

På Facebook laddas det i dag upp 300 miljoner bilder varje dag. Det sociala mediet har 1,2 miljarder användare, som uppdaterar sina statusar, kommenterar andras inlägg, delar artiklar och gillar andras. Det blir mycket data att hålla reda på. Tre av företagets serverhallar finns i USA, men 80 procent av användarna finns utanför USA – enligt Thomas Myrup Kristensen. Tidigare i våras blev det känt att Facebook vill bygga ett andra datacenter i Luleå, och liksom förra gången skjuter svenska staten till.

- Regeringen ska inte skapa ett kluster, men vi kan ge smörjmedel, sa Marita Ljung, och konstaterade att Facebooks etablering i Luleå är mycket bra marknadsföring för Sverige i kampen om de stora datajättarna.

För att etablera ett stort datacenter, som det Facebook byggt i Luleå, krävs investeringar på omkring 4 miljarder kronor över en period om 18 månader, enligt Boston Consulting Group. I Sverige har totalt omkring 1,5 miljarder kronor investerats med inhemska medel, för det första datacentret, och 800 miljoner har vikts för det andra. När båda är i gång kommer det kosta cirka 316 miljoner kronor att köra centren, varav 92 procent beräknas spenderas lokalt.

Även Finland satsar mycket på att locka till sig datacenter, och även där finns de kriterier som Thomas Myrup Kristensen listade som de mest kritiska: stabil energiförsörjning, stor andel förnyelsebar energi, bra infrastruktur vad gäller såväl IT som närliggande flygplats och politisk stabilitet. På en fråga från publiken vid seminariet i Almedalen, huruvida de nordiska länderna samarbetar för att skapa ett nordiskt kluster av datacenter, skruvade Marita Ljung på sig och sa:

- Nja, de är ju våra konkurrenter! Men vi har en gemensam energimarknad. Dock olika energiskattesystem. Därför har vi beställt en ny energiskatteutredning för att se över vårt system och göra den sektorsneutral.

Det energiskattesystem Sverige har i dag är designat efter den gamla typen av basindustri,  tillverkningsindustrin, för en ny typ av basindustri krävs en annan ordning, enligt Marita Ljung.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.