Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spelföretag ersätter personal med AI

Spelföretaget Mindark säger upp nära hälften av sina anställda. Företaget ska istället satsa på att investera i artificiell intelligens, AI.
Publicerad
En man spelar PC-spel med en stor dator på bordet. Fotograferad bakifrån, sitter i en stol.
Göteborgsbaserade spelföretaget Mindark meddelar att de ersätter 25 anställda, motsvarande 40 procent av personalstyrkan, med artificiell intelligens, AI. Foto: Colourbox.

Bland Sveriges närmare 800 dataspelsföretag har Göteborgsbaserade Mindark utmärkt sig som en studio som gått sin egen väg. Strax före sommaren i år befästes det ytterligare när företaget meddelade att de skulle ersätta 25 anställda, motsvarande 40 procent av personalstyrkan, med artificiell intelligens.

– Jag blev chockad, säger Andreas W Yngvesson, som lär ut bandesign på spelutbildningen The Game Assembly i Stockholm. Det lät som ett konstigt beslut. AI är ett nytt och hett buzzword. Men att dyka in med huvudet före i det för att slippa betala en drös anställda ser säkert bra ut för aktieägare.

I första hand är det grafiker och ”världsbyggare” (bandesigners) som påverkas när Mindark ställer om och fokuserar på ”utveckling av AI-genererade virtuella världar”, enligt ett pressmeddelande.

– Jag blir orolig att detta kommer bidra till missuppfattningen att det inte behövs grafiker och bandesigners för att skapa spelvärldar. Det kan påverka människors möjlighet att få jobb i framtiden, säger Andreas W Yngvesson.

En av dem som har drabbats av uppsägningarna är bandesignern Hugo Borg.

– Det är tråkigt. Alla mina kollegor är extremt duktiga och trevliga. Med tanke på hur ekonomin ser ut just nu och att vi fick beskedet precis innan semestern gjorde att det blev extra tungt, säger han.
 

AI tidseffektivt för teamen

Kollega har försökt nå Mindarks vd, Henrik Nel Jerkrot, men utan resultat. I det brev som han skickade ut till företagets aktieägare den 15 augusti går det dock att läsa följande sammanfattning:

”Genom att använda AI kommer teamen att kunna ta sig an utvecklingen på ett tidseffektivt sätt. Denna pågående omställning har inte varit utan utmaningar, inklusive det tuffa men nödvändiga beslutet att skiljas från en del av våra medarbetare. Omställningen har också fördelen att möjliggöra Mindarks styrelsebeslut om att återuppta utdelningar till aktieägare i framtiden.”

För spelutvecklare är artificiell intelligens inget främmande. De har länge använt sig av tekniken för att skapa fiender som beter sig trovärdigt eller svårighetsgrader som anpassar sig efter spelarens förmåga. Men att använda så kallad generativ artificiell intelligens, eller maskininlärning, för att ersätta personal är ovanligare.

– Utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv kan man se på generativ AI som ett verktyg för produktivitetshöjning. Företagen kan välja att använda möjligheten på olika sätt. Till exempel kan de höja ambitionerna och göra mer med samma resurser, eller så kan de utföra samma arbete till en lägre kostnad, säger Per Strömbäck, talesperson för branschorganisationen Dataspelsbranschen.

Beslutet möts av kritik

Även om beslutet att ersätta delar av personalstyrkan med AI-verktyg har mötts av kritik så har allt skett enligt konstens alla regler, säger Björn Norberg, ombudsman från Unionen som har skött förhandlingen på Mindark.

– De har gjort sin hemläxa och gjort allt rätt och riktigt i enlighet med arbetslagar. Det är jättesvårt att argumentera mot när det handlar om arbetsbrist av ekonomiska skäl. Aktieägaren kräver att få utdelning annars kommer de inte investera, säger Björn Norberg och tillägger att den nya tekniken komplicerar ärendet:

– På nåt sätt måste vi som förbund och organisation förhålla oss till det här. Om våra medlemmar blir av med jobben för att AI ta över, vad gör vi då?

För kreatörer är AI tveeggat svärd som kan antingen underlätta ditt jobb eller ta det ifrån dig. Samtidigt som Mindark satte igång sin AI-omställning fortsatte den utdragna strejken bland manusförfattare i Hollywood. Utanför de stora film- och streamingföretagens kontor hade demonstranter samlats med plakat där de hade skrivit protester som ”AI has no soul” och ”Human writers only”.
 

Lämnar inte spelindustrin

För Hugo Borg har det abstrakta AI-hotet blivit en konkret verklighet. Trots det är han inte beredd att lämna spelindustrin bakom sig.

– Det kommer att vara en osäker tid för alla som vill arbeta inom branschen framöver, men bara för det tycker jag inte att man ska välja bort en karriär inom spelutveckling. Det är en otroligt rolig bransch att jobba inom, säger han.

Andra kollegor på Mindark är inte lika övertygade:

– Liksom många andra på Mindark har jag velat göra tv-spel ända sedan jag var liten. Nu är jag inte längre säker på det, säger bandesignern Jessica Nalbach.

Text: Jimmy Håkansson.

Mindark

Grundades: 1999 i Göteborg.

Vd: Henrik Nel Jerkrot.

Verksamhet: Specialiserar sig på massiva onlinespel – internetbaserade spel med tusentals samtidiga spelare.

Släppte 2003 onlinespelet Entropia Universe, ett storskaligt rymdspel där spelarna kan besöka sex olika planeter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.