Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Miljarder i företagsstöd till glesbygden

Varje år får glesbygdens företag miljontals kronor i statligt stöd, bara under det senaste decenniet har 11,2 miljarder beviljats. Mest bidrag har gått till Härjedalen. Vi for dit för att besöka ett callcenter som sannolikt inte hade funnits där om man inte fått 39 miljoner kronor i bidrag.
Anita Täpp Publicerad
Tommy Andersson
"Det är klart att amerikanska företag som etablerar sig i Sverige inte skulle välja Sveg om det inte fanns kostnadsfördelar, det är den enkla sanningen", säger Anki Nordin, HR-ansvarig för Sykes Norden. Tommy Andersson

I den röda tegelbyggnad där callcentret Sykes är beläget är det nästan overkligt tyst när vi går en rundtur. Här jobbar de flesta av de 275 anställda med kundsupport åt olika uppdragsgivare, men ljuden från de ständiga telefonsamtalen har effektivt dämpats med hjälp av en för verksamheten väl anpassad lokal och inredning.

Nu kommer lycksökarna från USA...

Vi befinner oss i Sveg, centralort i Härjedalen med drygt 2 500 invånare, vilket är en fjärdedel av alla boende i kommunen, en av Sveriges mest glesbefolkade. Här, där den säsongsbundna fjällturismen är den största inkomstkällan, är naturligtvis varje företag som kan erbjuda ett arbete på årsbasis extra värdefullt.

När man talar med anställda och andra ortsbor framgår det att Sykes också är populärt av andra anledningar. En är att man tar ett stort socialt ansvar enligt Eva Blom, chef på arbetsförmedlingen i Sveg.

– Vi har ett väldigt gott samarbete och Sykes ger oss möjlighet att få in dem som står längst från arbetsmarknaden, som personer med någon form av funktionsnedsättning, säger hon.

Det många framhåller är att callcentret också innebär att fler unga har en chans att komma in på arbetsmarknaden och stanna kvar i Härjedalen. Det gäller exempelvis 22-årige Johan Claesson som började på Sykes förra hösten och nu jobbar i kundsupport. Visst kan jobbet vara väldigt stressigt och emotionellt tungt ibland, som när man ska hantera otrevliga kunder, men i stort sett trivs han bra.

– Även om vi alla är ganska tävlingsinriktade har vi en extremt bra sammanhållning där de flesta är schysta, säger han.

När callcentret etablerades i Sveg 1992 var det svenskägt och hette Datasvar. Fyra år senare köptes det upp av det stora amerikanska bolaget Sykes, som har flera callcenter i Sverige.

Richard Stålhandske, HR-assistent, som har jobbat här sedan callcentret startades berättar att det fanns en skeptisk inställning mot Sykes i början.

– Man tänkte att nu kommer lycksökarna från USA för att ta de här statliga pengarna och sedan sticker de. Men så blev det ju inte. Om bidragen inte hade funnits så hade vi inte heller haft något callcenter här och då hade fler gått arbetslösa i dag, säger Richard.

Den inställningen har även Anki Nordin, HR-ansvarig för Sykes Norden, som också varit med från början.

– Det är klart att amerikanska företag som etablerar sig i Sverige inte skulle välja Sveg om det inte fanns kostnadsfördelar, det är den enkla sanningen, säger hon.

Ledningen har förstått att man måste värdesätta de som stannar länge.

Det mesta av de totalt 39 miljoner kronor som callcentret fått i statligt bidrag togs emot under de första åren. Under det senaste decenniet har ett stöd på 225 000 kronor betalats ut, vid etableringen av Sykes Nordens huvudserver i Sveg.

Sykes anställda har alltid omfattats av kollektiv­­avtal och även om ”det har varit en lång facklig resa innan vi kom dit där vi är i dag” som en anställd säger så har man ändå bara haft några få stora duster med arbetsgivaren under åren, enligt Anne-Lie Sellkvist, Unionens klubbordförande.

– En av de stora fighter vi haft har handlat om att det länge var i princip omöjligt att få mer än lägst­lönen, oavsett hur många år man jobbat. Men där har vi haft stora framgångar under de senaste åren eftersom ledningen nu har förstått att man måste värdesätta anställda som stannar länge, säger hon.

Regionalt företagsstöd

  • Tanken med stödet är att det ska ge glesbygdens företag samma förutsättningar som likartade företag på andra platser i landet.
  • Det finns sju olika bidragsformer, av vilka ett par ges till investeringar medan transportbidraget ska kompensera för längre transportsträckor.
  • När bidrag ges till en investering står företaget alltid för merparten av kostnaden. Normalt ges ungefär 20 procent av investeringen i bidrag.
  • Beslut om bidrag till en investering på upp till 25 miljoner kronor fattas av länsstyrelsen, vid större belopp beslutar statliga Tillväxt­verket.
  • Det sker alltid en avräkning av det beviljade bidraget. Efter fem år behöver pengar inte betalas tillbaka om företaget läggs ned.
  • Sedan stödet betalats ut sker alltid en kontroll så att pengarna används till det de är avsedda för.
  • Det händer att beviljade bidragspengar inte utnyttjas till följd av att företaget drar ner på sin planerade investering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.

Arbetsmarknad

Här är de vanligaste skälen till att vi byter jobb

Pengar, chefen och livet utanför jobbet. Det är de främsta orsakerna till att vi byter jobb. Var femte anställd vill byta arbetsplats – men få tar steget, visar en ny rapport.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2026, kl 06:00
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.