Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättare för 50-plussare att få nytt jobb

Uppsägningar bland tjänstemän fortsätter att minska. Dessutom blir det allt lättare för 50-plussare att få nytt jobb. Det visar siffror från Trygghetsrådet, som riktar kritik mot Arbetsförmedlingens krav på att söka jobb i hela landet.
Linnea Andersson Publicerad
Julie Jacobson / TT
Hillary Clinton fyller 68 i oktober och är inte ensam om att exemplifiera att kompetens slår ålder. Julie Jacobson / TT

- Kompetens slår ålder, konstaterade Carl-Gustaf Leinar, vd TRR Trygghetsrådet, vid ett Almedalsseminarium under onsdagsförmiddagen och hänvisade till att TRR märker av en attitydförändring gentemot dem som har "fyllt år många gånger".

Glädjande, tyckte Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande som även hon uttryckte hopp inför framtiden, med undantag för den svacka som drabbat många av Unionens medlemmar i och med uppsägningarna på Ericsson och Sony Mobile.

Under årets första halva fick 14 procent fler 50- till 59-åringar arbete jämfört med motsvarande period förra året. Snittåldern på dem som förlorar jobbet ökar dock. Bäst i klassen på att ge även den mognare delen av arbetskraften nytt jobb är Skåneregionen, där 32 procent av de som är mellan 50 och 59 år hade nytt arbete efter sex månader.

Men det är inte bara 50-plussarnas jobbförutsättningar som ökar. Hela arbetsmarknaden blir bättre enligt TRR och uppsägningarna av tjänstemän har sjunkit 25 månader i raken. I år med fem procent, eller 459 personer, jämfört med förra årets första halvår. Av de som sades upp i år fick 91 procent nytt jobb redan under första halvåret.  Mellan 66 och 67 procent av dem fick i sin tur en tillsvidareanställning, något färre än tidigare år.

Däremot har antalet tjänstemän anställdes minskat något, två procent, jämfört med samma period förra året.

- Det föds för få ingenjörer i det här landet, sade Christer Ågren, vice vd Svenskt Näringsliv, vid seminariet, med anledningen av ingenjörers mycket goda chanser till jobb.

Även ekonomer och IT-personer med rätt kompetens har lätt att få jobb i dagens Sverige.

Branschen service och tjänster anställer flest, men Carl-Gustaf Leinar nämnde även företag som Spotify, dataspelsföretag som Mojang och King samt näthandeln där många nya arbetstillfällen skapas. Digitaliseringen bidrar visserligen till att en hel del tjänstemän förlorar jobben, men ny teknik gör att nya jobb tillkommer.

- Förändringen är här för att stanna, enligt Carl-Gustaf Leinar.

Cecilia Fahlberg menar att det finns många positiva effekter av digitaliseringen och att hon tror att vi i Sverige kommer klara av den snabba strukturomvandlingen tack vare att vi dels har en hög IT-vana, dels att vi är innovativa.

Gemensamt för många av de nya företagen är dock att de söker precis rätt och unik kompetens. TRR tycker dock att företagen borde bredda sin syn på kompetens vid rekrytering, eller som Leinar uttrycker det ”den som är näst bäst i dag kan bli bäst i morgon”. TRR riktar generellt kritik mot arbetsgivare som har en alltför snäv syn på kompetens och att man rekryterar i redan befintliga cirklar.

Ett annat orosmoln på arbetsmarknadshimlen är enligt Trygghetsrådet Arbetsförmedlingens krav på att man som arbetslös ska söka jobb i hela landet. TRR menar att eftersom arbetsgivare inte vill bli dränkta i ansökningar låter de i stället bli att utlysa tjänster på AF:s platsbank och liknande.

- Det är förödande och förstör arbetsmarknaden, sade Carl-Gustaf Leinar.

Att bli uppsagd från ett jobb drabbar en stor del av arbetskraften någon gång i livet. Men som tjänsteman är det inte alls säkert att man behöver misströsta över sin ekonomiska situation. Många som blir uppsagda har haft en lön under deras marknadsvärde och 30 procent av dem som får nytt jobb efter en uppsägning får bättre betalt på det nya jobbet.

Däremot ser TRR ett problem i att många som blir uppsagda inte har rätt kompetens och en utmaning i att hitta en form för att ta nya jobbtag mitt i livet.

Både Cecilia Fahlberg (Unionen) och Carl-Gustaf Leinar (TRR) uttryckte dessutom en oro över den psykosociala ohälsan bland tjänstemän.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.