Av alla 44,1 miljoner deltidsarbetande inom EU skulle nästan var fjärde, eller 9,8 miljoner, både vilja och kunna jobba mer. En majoritet av dem är kvinnor. Det visar siffror från det europeiska statistikinstitutet Eurostat.
I dag jobbar 44,1 miljoner européer deltid. Bland dem är det nära tio miljoner som uppger att de både skulle kunna och skulle vilja jobba mer – alltså underutnyttjad arbetskraft – och i den gruppen är tre av fyra kvinnor (67 procent). Det visar resultat från 2014 års European Labour Force Survey.
Högst andel underutnyttjad arbetskraft bland de deltidsarbetande har Grekland (72,1 procent), Cypern (65,9 procent) och Spanien (57,3 procent). Sverige kommer på 18:e plats på listan, med 19,1 procent underutnyttjade - det vill säga, var femte deltidsarbetande i Sverige skulle vilja jobba mer än deltid. (Se grafik ovan, från europaportalen.se)
9,5 miljoner arbetslösa européer i arbetsför ålder söker inte jobb, bland annat för att de tappat hoppet (discouraged) om att kunna få ett jobb, enligt Eurostat. 2,2 miljoner är arbetssökande men kan inte ta ett jobb på momangen, till exempel studenter som ännu inte slutfört sina studier. Även i den gruppen är en majoritet kvinnor (57 procent).
IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare
Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT
Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.
7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes
Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet
– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.
Vad det beror på vet inte forskarna säkert.
– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.
"Viktigt att det finns tydliga krav"
Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB omdrygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.
Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?
– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.
Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.
