Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Nästan 30 procent av de små och medelstora företagen inom kreativa näringar exporterar, att jämföra med 16 procent för samtliga små och medelstora företag. Det är dessutom vanligare att kulturella och kreativa företag exporterar till länder utanför Norden. Det visar resultaten i en rapport som Tillväxtverket kommer att publicera i juni 2015.
Den högre exporten beror, enligt Tillväxtverket, på att kulturella och kreativa företag ofta har produkter som är baserade på tjänster, snarare än varor, som lätt kan introduceras på en internationell marknad. Samt att de är mer innovativa på tjänsteområdet än genomsnittet bland svenska företag. Andelen företag som tagit fram och sålt varor ligger på 21 procent i båda grupperna, men hela 45 procent av de kulturella och kreativa företagen har utvecklat och sålt nya, eller väsentligt förbättrade, tjänster under de senaste tre åren. För samtliga företag är den siffran 33 procent.
En annnan bidragande faktor till innovationsframgångarna är att kulturella och kreativa företag är bättre på att samarbeta med andra företag. Nätverken stärker företagens konkurrenskraft och är viktiga eftersom de flesta kulturella och kreativa företagen är soloföretag, som drivs av en person.
Tillväxtverkets rapport visar att viljan att växa inte skiljer sig mellan kulturella och kreativa företag och samtliga företag. I båda grupperna vill ungefär 70 procent av företagen växa. En stor skillnad är dock att färre kulturella och kreativa företag vill anställa, vilket kan bero på att en större andel i denna grupp är just soloföretag.
Inom kulturella och kreativa näringar har vissa branscher under de senaste åren haft högre tillväxt än genomsnittet för det svenska näringslivet. Till exempel modebranschen och musikbranschen.
Rapporten baseras på undersökningen Företagens villkor och verklighet 2014, där 1 500 kulturella och kreativa små och medelstora företag ingår i en enkätundersökning. Svaren representerar 39 000 kulturella och kreativa företag och resultaten har jämfört med genomsnittet för samtliga företag.
Tillväxtverket räknar just nu följande branscher som kulturella och kreativa näringar:
Tillväxtverket
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
