kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Kultur växande exportgren

Nästan dubbelt så många kulturella och kreativa företag exporterar jämfört med samtliga företag i samma storlek. Företagen inom de kulturella och kreativa näringarna är dessutom mer innovativa, enligt Tillväxtverket.
Linnea Andersson Publicerad
Max Martin tar emot Ascap Pop Music Awards utmärkelse Årets låtskrivare i Hollywood.
Vissa kreativa näringar har de senaste åren haft betydligt högre tillväxt än genomsnittet i det svenska näringslivet, visar Tillväxtverkets rapport. Till exempel musikbranschen. Den 29 april 2015 fick låtskrivaren Max Martin, aka Martin Sandberg, ta emot Ascap Pop Music Awards utmärkelse Årets låtskrivare i Hollywood. Foto: Chris Pizzello/AP/TT

Nästan 30 procent av de små och medelstora företagen inom kreativa näringar exporterar, att jämföra med 16 procent för samtliga små och medelstora företag. Det är dessutom vanligare att kulturella och kreativa företag exporterar till länder utanför Norden. Det visar resultaten i en rapport som Tillväxtverket kommer att publicera i juni 2015.

Den högre exporten beror, enligt Tillväxtverket, på att kulturella och kreativa företag ofta har produkter som är baserade på tjänster, snarare än varor, som lätt kan introduceras på en internationell marknad. Samt att de är mer innovativa på tjänsteområdet än genomsnittet bland svenska företag. Andelen företag som tagit fram och sålt varor ligger på 21 procent i båda grupperna, men hela 45 procent av de kulturella och kreativa företagen har utvecklat och sålt nya, eller väsentligt förbättrade, tjänster under de senaste tre åren. För samtliga företag är den siffran 33 procent.

En annnan bidragande faktor till innovationsframgångarna är att kulturella och kreativa företag är bättre på att samarbeta med andra företag. Nätverken stärker företagens konkurrenskraft och är viktiga eftersom de flesta kulturella och kreativa företagen är soloföretag, som drivs av en person.

Tillväxtverkets rapport visar att viljan att växa inte skiljer sig mellan kulturella och kreativa företag och samtliga företag. I båda grupperna vill ungefär 70 procent av företagen växa. En stor skillnad är dock att färre kulturella och kreativa företag vill anställa, vilket kan bero på att en större andel i denna grupp är just soloföretag.

Inom kulturella och kreativa näringar har vissa branscher under de senaste åren haft högre tillväxt än genomsnittet för det svenska näringslivet. Till exempel modebranschen och musikbranschen.

Rapporten baseras på undersökningen Företagens villkor och verklighet 2014, där 1 500 kulturella och kreativa små och medelstora företag ingår i en enkätundersökning. Svaren representerar 39 000 kulturella och kreativa företag och resultaten har jämfört med genomsnittet för samtliga företag.

Kulturella och kreativa företag?

Tillväxtverket räknar just nu följande branscher som kulturella och kreativa näringar:

  • Arkitektur
  • Dataspel
  • Design och formgivning
  • Film
  • Foto
  • Konst
  • Kulturarv
  • Litteratur
  • Media och marknadskommunikation
  • Mode
  • Musik
  • Måltid
  • Scenkonst
  • Slöjd och konsthantverk
  • Upplevelsebaserat lärande

Tillväxtverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

– Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Läs även