Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kultur växande exportgren

Nästan dubbelt så många kulturella och kreativa företag exporterar jämfört med samtliga företag i samma storlek. Företagen inom de kulturella och kreativa näringarna är dessutom mer innovativa, enligt Tillväxtverket.
Linnea Andersson Publicerad
Max Martin tar emot Ascap Pop Music Awards utmärkelse Årets låtskrivare i Hollywood.
Vissa kreativa näringar har de senaste åren haft betydligt högre tillväxt än genomsnittet i det svenska näringslivet, visar Tillväxtverkets rapport. Till exempel musikbranschen. Den 29 april 2015 fick låtskrivaren Max Martin, aka Martin Sandberg, ta emot Ascap Pop Music Awards utmärkelse Årets låtskrivare i Hollywood. Foto: Chris Pizzello/AP/TT

Nästan 30 procent av de små och medelstora företagen inom kreativa näringar exporterar, att jämföra med 16 procent för samtliga små och medelstora företag. Det är dessutom vanligare att kulturella och kreativa företag exporterar till länder utanför Norden. Det visar resultaten i en rapport som Tillväxtverket kommer att publicera i juni 2015.

Den högre exporten beror, enligt Tillväxtverket, på att kulturella och kreativa företag ofta har produkter som är baserade på tjänster, snarare än varor, som lätt kan introduceras på en internationell marknad. Samt att de är mer innovativa på tjänsteområdet än genomsnittet bland svenska företag. Andelen företag som tagit fram och sålt varor ligger på 21 procent i båda grupperna, men hela 45 procent av de kulturella och kreativa företagen har utvecklat och sålt nya, eller väsentligt förbättrade, tjänster under de senaste tre åren. För samtliga företag är den siffran 33 procent.

En annnan bidragande faktor till innovationsframgångarna är att kulturella och kreativa företag är bättre på att samarbeta med andra företag. Nätverken stärker företagens konkurrenskraft och är viktiga eftersom de flesta kulturella och kreativa företagen är soloföretag, som drivs av en person.

Tillväxtverkets rapport visar att viljan att växa inte skiljer sig mellan kulturella och kreativa företag och samtliga företag. I båda grupperna vill ungefär 70 procent av företagen växa. En stor skillnad är dock att färre kulturella och kreativa företag vill anställa, vilket kan bero på att en större andel i denna grupp är just soloföretag.

Inom kulturella och kreativa näringar har vissa branscher under de senaste åren haft högre tillväxt än genomsnittet för det svenska näringslivet. Till exempel modebranschen och musikbranschen.

Rapporten baseras på undersökningen Företagens villkor och verklighet 2014, där 1 500 kulturella och kreativa små och medelstora företag ingår i en enkätundersökning. Svaren representerar 39 000 kulturella och kreativa företag och resultaten har jämfört med genomsnittet för samtliga företag.

Kulturella och kreativa företag?

Tillväxtverket räknar just nu följande branscher som kulturella och kreativa näringar:

  • Arkitektur
  • Dataspel
  • Design och formgivning
  • Film
  • Foto
  • Konst
  • Kulturarv
  • Litteratur
  • Media och marknadskommunikation
  • Mode
  • Musik
  • Måltid
  • Scenkonst
  • Slöjd och konsthantverk
  • Upplevelsebaserat lärande

Tillväxtverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.