Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kompetensbrist oroar

Svenska bolag satsar allt mer på forskning och utveckling, FoU. Men det finns orosmoln som stör bilden. Bristen på kompetens bland annat inom IT är ett sådant, anser Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Programmeringsspråk.
Det råder underskott på kompetens inom bland annat IT, enligt Unionen. Foto: David Magnusson/TT

Tidigare har det funnits en kraftig oro för att allt mer forskning skulle lämna Sverige. Nya siffror tyder på motsatsen: I fjol ökade de svenska bolagen sina FoU-investeringar med 5,7 procent, vilket var betydligt mer än det globala snittet.

De fackliga organisationerna tillhörde dem som larmade.

- När vi resonerade om de här frågorna för ett antal år sedan var en stor del av produktionen på väg från Sverige. Eftersom väldigt mycket av FoU:n är produktionsnära var vi rädda för att även den skulle försvinna, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande i Unionen.

Även om en del av den produktionsnära forskningen verkligen försvann så har spetsforskningen stannat i landet, påpekar han.

- När det handlar om svenska företag så är kunskapen om produkten störst här. Men vi har också en fördel i vår arbetsorganisation, att vi kan jobba teammässigt. Det lyfter möjligheten att komma med egna idéer och tänka utanför boxen i stället för att bara göra som chefen säger.

Peter Hellberg ser i stort sett ljust på framtiden för svensk FoU: det finns ett antal etablerade storföretag som satsar på forskning, samtidigt som det kommer nya företag, bland annat inom IT, där det finns många nya idéer att ta till vara.

Men det finns några problem, varav det största är kompetensbrist. Det finns exempel på IT-företag som väljer att flytta utomlands, bland annat av det skälet.

- Det finns ett underskott på ett antal kompetenser, till exempel inom IT. Frågan är hur vi ska få unga människor att se att det är en karriärväg. Jag tror att det är bilden av datornörden som skrämmer många, säger Peter Hellberg.

Unionen är på olika vis inblandat i så kallade teknikcollege och yrkeshögskolor. Men Peter Hellberg utesluter inte att förbundet tillsammans med företag, fackförbund och arbetsgivarorganisationers parter även skulle kunna delta i ett samarbete på IT-sidan.

Han vill också lyfta ett varningens finger för att FoU:n ofta lämnar Sverige i samband med att företag blir uppköpta. Eftersom forskningen är det som borgar för företagets framtid vill man gärna ha den så nära huvudkontoret som möjligt.

- Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att vara ett av de länder i Europa som satsar mest på forskning och utveckling.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.