Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kompetensbrist oroar

Svenska bolag satsar allt mer på forskning och utveckling, FoU. Men det finns orosmoln som stör bilden. Bristen på kompetens bland annat inom IT är ett sådant, anser Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Programmeringsspråk.
Det råder underskott på kompetens inom bland annat IT, enligt Unionen. Foto: David Magnusson/TT

Tidigare har det funnits en kraftig oro för att allt mer forskning skulle lämna Sverige. Nya siffror tyder på motsatsen: I fjol ökade de svenska bolagen sina FoU-investeringar med 5,7 procent, vilket var betydligt mer än det globala snittet.

De fackliga organisationerna tillhörde dem som larmade.

- När vi resonerade om de här frågorna för ett antal år sedan var en stor del av produktionen på väg från Sverige. Eftersom väldigt mycket av FoU:n är produktionsnära var vi rädda för att även den skulle försvinna, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande i Unionen.

Även om en del av den produktionsnära forskningen verkligen försvann så har spetsforskningen stannat i landet, påpekar han.

- När det handlar om svenska företag så är kunskapen om produkten störst här. Men vi har också en fördel i vår arbetsorganisation, att vi kan jobba teammässigt. Det lyfter möjligheten att komma med egna idéer och tänka utanför boxen i stället för att bara göra som chefen säger.

Peter Hellberg ser i stort sett ljust på framtiden för svensk FoU: det finns ett antal etablerade storföretag som satsar på forskning, samtidigt som det kommer nya företag, bland annat inom IT, där det finns många nya idéer att ta till vara.

Men det finns några problem, varav det största är kompetensbrist. Det finns exempel på IT-företag som väljer att flytta utomlands, bland annat av det skälet.

- Det finns ett underskott på ett antal kompetenser, till exempel inom IT. Frågan är hur vi ska få unga människor att se att det är en karriärväg. Jag tror att det är bilden av datornörden som skrämmer många, säger Peter Hellberg.

Unionen är på olika vis inblandat i så kallade teknikcollege och yrkeshögskolor. Men Peter Hellberg utesluter inte att förbundet tillsammans med företag, fackförbund och arbetsgivarorganisationers parter även skulle kunna delta i ett samarbete på IT-sidan.

Han vill också lyfta ett varningens finger för att FoU:n ofta lämnar Sverige i samband med att företag blir uppköpta. Eftersom forskningen är det som borgar för företagets framtid vill man gärna ha den så nära huvudkontoret som möjligt.

- Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att vara ett av de länder i Europa som satsar mest på forskning och utveckling.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.