Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kompetensbrist oroar

Svenska bolag satsar allt mer på forskning och utveckling, FoU. Men det finns orosmoln som stör bilden. Bristen på kompetens bland annat inom IT är ett sådant, anser Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Programmeringsspråk.
Det råder underskott på kompetens inom bland annat IT, enligt Unionen. Foto: David Magnusson/TT

Tidigare har det funnits en kraftig oro för att allt mer forskning skulle lämna Sverige. Nya siffror tyder på motsatsen: I fjol ökade de svenska bolagen sina FoU-investeringar med 5,7 procent, vilket var betydligt mer än det globala snittet.

De fackliga organisationerna tillhörde dem som larmade.

- När vi resonerade om de här frågorna för ett antal år sedan var en stor del av produktionen på väg från Sverige. Eftersom väldigt mycket av FoU:n är produktionsnära var vi rädda för att även den skulle försvinna, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande i Unionen.

Även om en del av den produktionsnära forskningen verkligen försvann så har spetsforskningen stannat i landet, påpekar han.

- När det handlar om svenska företag så är kunskapen om produkten störst här. Men vi har också en fördel i vår arbetsorganisation, att vi kan jobba teammässigt. Det lyfter möjligheten att komma med egna idéer och tänka utanför boxen i stället för att bara göra som chefen säger.

Peter Hellberg ser i stort sett ljust på framtiden för svensk FoU: det finns ett antal etablerade storföretag som satsar på forskning, samtidigt som det kommer nya företag, bland annat inom IT, där det finns många nya idéer att ta till vara.

Men det finns några problem, varav det största är kompetensbrist. Det finns exempel på IT-företag som väljer att flytta utomlands, bland annat av det skälet.

- Det finns ett underskott på ett antal kompetenser, till exempel inom IT. Frågan är hur vi ska få unga människor att se att det är en karriärväg. Jag tror att det är bilden av datornörden som skrämmer många, säger Peter Hellberg.

Unionen är på olika vis inblandat i så kallade teknikcollege och yrkeshögskolor. Men Peter Hellberg utesluter inte att förbundet tillsammans med företag, fackförbund och arbetsgivarorganisationers parter även skulle kunna delta i ett samarbete på IT-sidan.

Han vill också lyfta ett varningens finger för att FoU:n ofta lämnar Sverige i samband med att företag blir uppköpta. Eftersom forskningen är det som borgar för företagets framtid vill man gärna ha den så nära huvudkontoret som möjligt.

- Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att vara ett av de länder i Europa som satsar mest på forskning och utveckling.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belsastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård