Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kollega startar debattsida

Nu startar Kollega en debattsida på webben. Här ska medlemmar och förtroendevalda kunna uttrycka sin åsikt om allt som rör arbetslivet.
Ola Rennstam Publicerad
Linnea Andersson / Kollega
Kollegas debattredaktörer – Lina Björk och Niklas Hallstedt – vill skapa ett forum för medlemmarnas åsikter, en viktig demokratisk funktion för en fackförbundstidning. Linnea Andersson / Kollega

Lina Björk och Niklas Hallstedt är sidans redaktörer. Varför startar Kollega en debattsida?
– Vi vill skapa ett forum för medlemmarnas åsikter, det känns som en viktig demokratisk funktion för en fackförbundstidning. En förhoppning är att det ska uppstå en ständig dialog och ett flöde där människor får möjlighet att berätta vad de tycker. Och ur det uppstår det förhoppningsvis något kreativt, man kommer ett steg närmare något.

Vem vill ni ska skriva på sidan?
– I första hand vill vi att medlemmar ska komma till tals i frågor som rör deras vardag, och då gärna personer som inte har så stor medial erfarenhet, de som hamnat lite ”under radarn”. I andra hand tänker vi oss personer som har sakkunskap i en fråga. Vi vill undvika dem som är i etern ändå, de har redan plattformar där de kan göra sig hörda.

Vilka ämnen tänker ni att debattsidan ska fokusera på?
– Inläggen ska handla om arbetslivet på något sätt. Det kan vara saker som rör den egna branschen och sådant som rör arbetsplatsen, till exempel arbetsmiljö, lön eller stora förändringar. Arbetslivet rymmer ju både stort och smått.

För dig som vill göra din röst hörd

Mejla ditt manus till debatt@kollega.se. I länken nedan finns detaljerad information om vad du bör tänka på inför att du skriver:

Läs mer: Så skriver du på Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok