kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Karriärcoachen ger råd

Jag kommer på mig själv att gång på gång hoppa på nya spännande projekt och säga ja till saker både till höger och vänster. Mina ordinarie uppgifter blir lidande. Jag inser att det inte håller i längden. Hur ska jag göra?

Det känns som att jag inte är så attraktiv för arbetsgivarna på grund av förutfattade meningar om mitt yrke. Hur ska jag få in foten?

Måste jag skriva om mitt cv för olika jobb jag söker, eller går det bra att återanvända samma cv?

Kollegas karriärcoach Monica Fagerström ger råd om vanliga problem i jobbvardagen.
Publicerad

 

Hjälp – var är stoppknappen?

Fråga:
”Jag är på en arbetsplats där jag trivs alldeles utmärkt. Det händer mycket utvecklande saker både för egen del och för hela vår organisation. Men! Jag kommer på mig själv att gång på gång hoppa på nya spännande projekt och säga ja till saker både till höger och vänster. Mina ordinarie arbetsuppgifter blir alldeles för lidande. Jag reder ut det nu, men inser att detta inte håller i längden. Har du några tips och trix på hur jag kan tänka och handla kring det hela?”

Monica Fagerström svarar:
”Vissa personer har en drivkraft att vilja starta upp projekt, ser möjligheter och injicerar energi. De greppar varje möjlighet till nya perspektiv och går i princip i gång på allt bara det är nytt. Denna drivkraft är absolut nödvändig för alla företag för att kunna utvecklas och få det mod som behövs för att drivas framåt. Utifrån din beskrivning av dig själv kan jag gissa mig till att detta är en av dina drivkrafter. Du beskriver tydligt att dina ordinarie arbetsuppgifter blir lidande och då blir det viktigt för dig att ”stoppa” dig själv.

Ett sätt är att alltid bestämma att du inte ger besked direkt. Att du utill exempel ber att få återkomma om två timmar. Under den tiden ställer du dig frågorna: hinner jag? Är det prioriterat av organisationen? Leder det till de mål som jag har?

Skulle det vara en överordnad som ber dig om att bidra till ett nytt projekt är det viktigt att du säkerställer samma frågor som ovan: När, var och hur mycket tid kommer det att ta? Kolla igenom om det är rimligt och kommer du fram till att det inte är det så be överordnade om hjälp med prioriteringen och fråga om något kan stå på ”stand by” så länge.

På så sätt tydliggör du både för dig själv och för din chef/ledare att du ser alla arbetsuppgifter som en helhet och att helheten ska fungera.

Hur får man in en fot i en ny bransch?

Fråga:
”Jag är småbarnsmamma, arbetar som flygvärdinna och vill nu komma ner på marken. Det känns som att jag inte är så attraktiv för arbetsgivarna på grund av förutfattade meningar om mitt yrke. Tidigare pluggade jag bland annat ekonomi och PA, så jag har en utbildning i grunden. Vill gärna arbeta med människor och tror att jag skulle passa och trivas på en HR-avdelning. Frågan är hur får jag in foten?”

Monica Fagerström svarar:
”I dag är du i en position och organisation som kräver en viss sorts kompetenser. Du ska nu vidare till något som vid första anblick kan se ut som något helt annat. Vad jag tänker är att du ska börja med att ta reda på vad som efterfrågas i detta nya som du vill till. Du ska helt enkelt göra en grundlig omvärldskoll.

Vilken formell kompetens efterfrågas oftast på HR-avdelningar? Ser det olika ut mellan kommun, näringsliv, statliga organisationer? Vilka olika yrkeskategorier finns inom HR? Hur ser en generell profil ut i form av egenskaper och drivkrafter hos de som jobbar på en HR-avdelning?

Nu har du en yttre kartbild av vad som oftast krävs och efterfrågas. Nästa steg blir att göra en inre kartläggning, av dig själv. Vad har du för formell kompetens? Erfarenheter? Egenskaper?

Nu till den spännande biten: hur väl stämmer de två kartbilderna överens? Det kanske är så att du inser att det är saker du behöver utveckla och komplettera. Då blir nästa steg att kolla var och hur du kan göra detta.

Vad du och många andra som vill ta sig in på nya arenor kan vara hjälpta av att förstå är att det är du som bestämmer över hur du vill marknadsföra dig. Är det så att ditt senaste yrke  inte till ytan matchar det nya så lägg stort fokus på att formulera en sammanfattande profil som lyfter fram det som den nya arenan efterfrågar. Du behöver helt enkelt ”översätta” erfarenheter och kompetenser så att mottagaren får ord som stämmer överens med det språk som talas hos dem.

En sammanfattande profil är det som i ditt fall ska ligga först i ditt cv och verkligen vara väl formulerat på LinkedIn. Och sedan då…?

Jag säger det igen: kontakter. Både av befintliga relationer och att du lägger stort fokus på att ta kontakt med dem som du är nyfiken på och kan tänka dig att arbeta hos.

Måste jag variera mitt cv för olika jobb?

Fråga:
”Jag är nyutexaminerad med en bred utbildning och kompetens. Jag sitter nu här och har gjort mitt cv och håller på med mitt personliga brev. Om jag har förstått det rätt så ser cv:t ut på samma sätt oavsett vem jag skickar det till och att det är det personliga brevet som ändras. Stämmer detta eller har du något annat sätt som du tycker att jag ska göra det på? Tacksam för tips i denna djungel.”

Monica Fagerström svarar:

Som övergripande svar så blir ditt cv och ditt personliga brev aldrig färdiga. Båda anpassas varje gång efter vem mottagaren är och att det ska matcha vad det är de söker och vill ha.

Det första du ska göra är att sätta dig in i vem mottagaren är. Vad är det för typ av företag? Det är en stor skillnad på hur ett cv ser ut till en reklambyrå jämfört med en advokatbyrå. Vad har företaget för värderingar, mål och visioner? Till detta kan du lätt koppla din egen motivation och drivkraft.

Vem är den faktiskt mottagaren i person? Är det en ansökan direkt till företagets vd eller går det via en HR-avdelning? Eller är det via en rekryteringsbyrå där du i det svåra fallet kanske inte ens vet vem som är slutmottagaren av din ansökan?

Precis som de ofta googlar dig ska du googla dem. Hur ser deras profil ut på Facebook? På LinkedIn? Hur framställer de sig själva? Vad har de medverkat i för forum? Har de skrivit några artiklar? På detta sätt får du en uppfattning av hur de är som personer och kan på så sätt anpassa din ton och ditt språk.

Se det som att du är ute på en dejtingsajt. Du kollar in deras profil och anpassar din approach för att väcka intresse. För du får aldrig glömma att ditt cv och ditt brev inte ger dig jobbet. De tar dig till intervjun. Så sitt inte och håll inne med saker som du tänker att du ska glänsa med på intervjun. Det är dock viktigt att du kommer ihåg att det är bättre att lyfta fram tre saker som glänser och sticker ut än att du öser på med allt.

Avslutningsvis kan jag säga att ditt cv är din sammanfattning av allt du har gjort och kan och vem du är upp till dags datum. Ditt personliga brev är riktat mot framtiden. Min kollega brukar beskriva det som att ditt personliga brev är ditt skyltfönster som ska locka till att gå in i butiken.

 

Kollega
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.

Läs även