Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Karriärcoachen ger råd

Jag kommer på mig själv att gång på gång hoppa på nya spännande projekt och säga ja till saker både till höger och vänster. Mina ordinarie uppgifter blir lidande. Jag inser att det inte håller i längden. Hur ska jag göra?

Det känns som att jag inte är så attraktiv för arbetsgivarna på grund av förutfattade meningar om mitt yrke. Hur ska jag få in foten?

Måste jag skriva om mitt cv för olika jobb jag söker, eller går det bra att återanvända samma cv?

Kollegas karriärcoach Monica Fagerström ger råd om vanliga problem i jobbvardagen.
Publicerad

 

Hjälp – var är stoppknappen?

Fråga:
”Jag är på en arbetsplats där jag trivs alldeles utmärkt. Det händer mycket utvecklande saker både för egen del och för hela vår organisation. Men! Jag kommer på mig själv att gång på gång hoppa på nya spännande projekt och säga ja till saker både till höger och vänster. Mina ordinarie arbetsuppgifter blir alldeles för lidande. Jag reder ut det nu, men inser att detta inte håller i längden. Har du några tips och trix på hur jag kan tänka och handla kring det hela?”

Monica Fagerström svarar:
”Vissa personer har en drivkraft att vilja starta upp projekt, ser möjligheter och injicerar energi. De greppar varje möjlighet till nya perspektiv och går i princip i gång på allt bara det är nytt. Denna drivkraft är absolut nödvändig för alla företag för att kunna utvecklas och få det mod som behövs för att drivas framåt. Utifrån din beskrivning av dig själv kan jag gissa mig till att detta är en av dina drivkrafter. Du beskriver tydligt att dina ordinarie arbetsuppgifter blir lidande och då blir det viktigt för dig att ”stoppa” dig själv.

Ett sätt är att alltid bestämma att du inte ger besked direkt. Att du utill exempel ber att få återkomma om två timmar. Under den tiden ställer du dig frågorna: hinner jag? Är det prioriterat av organisationen? Leder det till de mål som jag har?

Skulle det vara en överordnad som ber dig om att bidra till ett nytt projekt är det viktigt att du säkerställer samma frågor som ovan: När, var och hur mycket tid kommer det att ta? Kolla igenom om det är rimligt och kommer du fram till att det inte är det så be överordnade om hjälp med prioriteringen och fråga om något kan stå på ”stand by” så länge.

På så sätt tydliggör du både för dig själv och för din chef/ledare att du ser alla arbetsuppgifter som en helhet och att helheten ska fungera.

Hur får man in en fot i en ny bransch?

Fråga:
”Jag är småbarnsmamma, arbetar som flygvärdinna och vill nu komma ner på marken. Det känns som att jag inte är så attraktiv för arbetsgivarna på grund av förutfattade meningar om mitt yrke. Tidigare pluggade jag bland annat ekonomi och PA, så jag har en utbildning i grunden. Vill gärna arbeta med människor och tror att jag skulle passa och trivas på en HR-avdelning. Frågan är hur får jag in foten?”

Monica Fagerström svarar:
”I dag är du i en position och organisation som kräver en viss sorts kompetenser. Du ska nu vidare till något som vid första anblick kan se ut som något helt annat. Vad jag tänker är att du ska börja med att ta reda på vad som efterfrågas i detta nya som du vill till. Du ska helt enkelt göra en grundlig omvärldskoll.

Vilken formell kompetens efterfrågas oftast på HR-avdelningar? Ser det olika ut mellan kommun, näringsliv, statliga organisationer? Vilka olika yrkeskategorier finns inom HR? Hur ser en generell profil ut i form av egenskaper och drivkrafter hos de som jobbar på en HR-avdelning?

Nu har du en yttre kartbild av vad som oftast krävs och efterfrågas. Nästa steg blir att göra en inre kartläggning, av dig själv. Vad har du för formell kompetens? Erfarenheter? Egenskaper?

Nu till den spännande biten: hur väl stämmer de två kartbilderna överens? Det kanske är så att du inser att det är saker du behöver utveckla och komplettera. Då blir nästa steg att kolla var och hur du kan göra detta.

Vad du och många andra som vill ta sig in på nya arenor kan vara hjälpta av att förstå är att det är du som bestämmer över hur du vill marknadsföra dig. Är det så att ditt senaste yrke  inte till ytan matchar det nya så lägg stort fokus på att formulera en sammanfattande profil som lyfter fram det som den nya arenan efterfrågar. Du behöver helt enkelt ”översätta” erfarenheter och kompetenser så att mottagaren får ord som stämmer överens med det språk som talas hos dem.

En sammanfattande profil är det som i ditt fall ska ligga först i ditt cv och verkligen vara väl formulerat på LinkedIn. Och sedan då…?

Jag säger det igen: kontakter. Både av befintliga relationer och att du lägger stort fokus på att ta kontakt med dem som du är nyfiken på och kan tänka dig att arbeta hos.

Måste jag variera mitt cv för olika jobb?

Fråga:
”Jag är nyutexaminerad med en bred utbildning och kompetens. Jag sitter nu här och har gjort mitt cv och håller på med mitt personliga brev. Om jag har förstått det rätt så ser cv:t ut på samma sätt oavsett vem jag skickar det till och att det är det personliga brevet som ändras. Stämmer detta eller har du något annat sätt som du tycker att jag ska göra det på? Tacksam för tips i denna djungel.”

Monica Fagerström svarar:

Som övergripande svar så blir ditt cv och ditt personliga brev aldrig färdiga. Båda anpassas varje gång efter vem mottagaren är och att det ska matcha vad det är de söker och vill ha.

Det första du ska göra är att sätta dig in i vem mottagaren är. Vad är det för typ av företag? Det är en stor skillnad på hur ett cv ser ut till en reklambyrå jämfört med en advokatbyrå. Vad har företaget för värderingar, mål och visioner? Till detta kan du lätt koppla din egen motivation och drivkraft.

Vem är den faktiskt mottagaren i person? Är det en ansökan direkt till företagets vd eller går det via en HR-avdelning? Eller är det via en rekryteringsbyrå där du i det svåra fallet kanske inte ens vet vem som är slutmottagaren av din ansökan?

Precis som de ofta googlar dig ska du googla dem. Hur ser deras profil ut på Facebook? På LinkedIn? Hur framställer de sig själva? Vad har de medverkat i för forum? Har de skrivit några artiklar? På detta sätt får du en uppfattning av hur de är som personer och kan på så sätt anpassa din ton och ditt språk.

Se det som att du är ute på en dejtingsajt. Du kollar in deras profil och anpassar din approach för att väcka intresse. För du får aldrig glömma att ditt cv och ditt brev inte ger dig jobbet. De tar dig till intervjun. Så sitt inte och håll inne med saker som du tänker att du ska glänsa med på intervjun. Det är dock viktigt att du kommer ihåg att det är bättre att lyfta fram tre saker som glänser och sticker ut än att du öser på med allt.

Avslutningsvis kan jag säga att ditt cv är din sammanfattning av allt du har gjort och kan och vem du är upp till dags datum. Ditt personliga brev är riktat mot framtiden. Min kollega brukar beskriva det som att ditt personliga brev är ditt skyltfönster som ska locka till att gå in i butiken.

 

Kollega
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.