Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Partierna inom Alliansen kom i förra månaden med ett förslag på en ny typ av jobb riktade till nyanlända och ungdomar som saknar gymnasieexamen. Denna anställningsform skulle bland annat innebära att de inträdesanställda får 70 procent av gängse ingångslön under tre år, dock upp till ett tak på 21 000 kronor.
Unionen: "Politikerna bör hålla fingrarna borta"
Moderaterna, liberalerna, centerpartiet och kristdemokraterna har också deklarerat att det är högsta priorietet för Alliansen att lagstifta om inträdesjobb såvida inte arbetsmarknadens parter lyckas komma överens om en motsvarande lösning.
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på centralorganisationen TCO, menar dock att den lag som Alliansen hotar genomdriva få konsekvenser för alla kollektivavtal på arbetsmarknaden och skulle kunna strida mot Europakonventionens regler om föreningsfrihet.
– Skapar man en sådan här lag, vad händer då med de minimibestämmelser som redan finns i vissa kollektivavtal och som är mer förmånliga? Det blir en rättslig osäkerhet när arbetsgivare kan hävda att vissa kollektivavtal inte längre gäller, säger Samuel Engblom.
Inträdesjobben skulle alltså i praktiken kräva en lagstiftning som innebär att de kollektivavtal vars minimivillkor är mer förmånliga än inträdesjobben, till viss del blir ogiltiga.
Ett sådant ingrepp skulle kunna anses strida mot Europakonventionens artikel om föreningsfrihet, enligt Samuel Engblom.
Martin Wästfelt, chefjurist på Unionen anser dock att Alliansens förslag är så ofullständigt att det inte går att utläsa vad partierna i Alliansen egentligen vill - han vill därför inte spekulera i om förslaget skulle leda till rättslig osäkerhet:
– Oavsett vad Alliansen menar, ska inte politikerna lägga sig i lönerna, säger Martin Wästfelt.
– Vår slutsats är att inträdesjobb genom tvingande lagstiftning är helt feltänkt. Men frågan i sig är mycket viktig och det är viktigt att arbetsmarknadens parter tar den här samhällsutmaningen på allvar och kommer fram till en lösning.
• Inträdesjobb är en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen.
• Lönen uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller till utbildning.
• Det arbetsrättsliga skyddet motsvarar provanställning i två år som övergår i tillsvidareanställning därefter.
• Anställningen får innehas i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned.
• Arbetsgivaravgiften slopas i tre år inom ramen för anställningsformen.
• Anställningsformen kan kombineras med nystartsjobb.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
