Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Hur mår du på jobbet?

Tävlingen är avslutad! Vinnarna presenteras vecka 17. Alla som får sina bidrag publicerade får tre trisslotter vardera.
Eva Karlsson Publicerad

Tills vinnarna presenteras kan du här läsa om Lenas, Morgans och Annas erfarenheter. 

Lena är administratör i ett säljföretag:

- Om jag jämför med den arbetsplats som jag hade för tio år sedan så är det rätt bra. På mitt förra ställe var alla negativa - utom personalchefen och en städerska. Man kan säga att personalchefen lurade mig med sina lyckliga ögon och sitt smittsamma skratt när jag var där på anställningsintervju. Jag delade rum med två gnällspikar som sakta hade nött ner mig om jag hade varit kvar. Jag försökte ta kontakt med andra på kafferasterna men de hade samma trista uppfattning om livet. Städerskan var den enda som hade visioner. Hon brukade slå sig ner mitt emot mig och berätta vad hon skulle göra om hon vann en miljon.

- De första åren på min nuvarande arbetsplats var rena drömmen. Vi hade mål som vi gemensamt jobbade mot och vi skrattade mycket tillsammans. Sedan köpte vi ett mindre företag vars produkter vi ville åt. Personalen följde med men de gillade inte förändringarna. Några av dem går fortfarande runt och ser ut som om de har hamnat i en mardröm. 

Morgan är tekniker på en IT avdelning:

- Inte så bra. Vi som är kvar efter stora neddragningar borde vara glada och tacksamma, men i stället är vi som disktrasor. Vi väntar på en ny smäll. Jag har en anteckningsbok som jag skriver positiva saker i. Där står bland annat att jag har jättebra lön, två kompisar som förstår mig och att vi snart ska flytta till nya lokaler som ligger närmare mitt hem. Gissa om jag får titta i den ofta för att stå ut. Tempot har också ökat. Jag borde söka mig härifrån, jag börjar känna mig dränerad. Men jag orkar inte riktigt än.

Anna är mellanchef på ett tjänsteföretag:

- Jag gillar mina närmaste medarbetare som är trevliga, lojala och flitiga men jag har kommit att avsky alla möten med de andra cheferna. De sitter där, alla fyrkantiga personer, runt bordet och kan inte tiga fast de inte har något att säga. Alla tycks ha något uppdämt behov av att få höra sin egen röst. Ett möte kan pågå i flera timmar! Alla säger samma sak, med ytterst små variationer.

- Jag har börjat se mig om efter ett nytt jobb, men det finns inte mycket att söka. Man vill ju ha något som är bättre och inte sämre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.