För ingenjörer, läkare och IT-specialister ser arbetsmarknaden ljus ut. Värre ser det ut för journalister, informatörer och friskvårdskonsulter. Det visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen.
Josefine Baumman arbetar som konditor på Chokladfabriken på Södermalm i Stockholm. Konditor är ett av de yrken där det behövs arbetskraft framöver, enligt Arbetsförmedlingens rapport. Bertil Ericsson/TT
Arbetsförmedlingens nya rapport "Var finns jobben?” visar att jobben ökar inom de flesta yrkesområdena. Enligt deras beräkningar kommer sysselsättningen att stiga med 41 000 personer under 2014 och antalet rekryteringar uppgå till 1,3 miljoner.
Lättast att få jobb det närmaste året har ingenjörer, data- och IT-specialister, lärare, läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens.
Men även på längre sikt, fem och tio år, är det inom dessa branscher som det kommer att råda brist på arbetskraft enligt Arbetsförmedlingens prognos. Framiden ser däremot dystrare ut för maskinoperatörer, veterinärer, montörer, vissa administrativa och försäljningsyrken där det om några år kommer att vara ett överskott av arbetssökande.
Rapporten slår också fast att utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för att komma in på arbetsmarknaden. Störst möjlighet att få jobb har de som pluggar på högskola och universitet eftersom det främst råder brist på kvalificerad arbetskraft på eftergymnasial nivå. Men även de som väljer yrkesförberedande program på gymnasiet har goda jobbchanser. Fordon och transport, omvårdnad, bygg och anläggningsprogram är utbildingar värda att satsa på enligt Arbetsförmedlingen.
Men för personer som saknar gymnasieutbildning blir det fortsatt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
- De som saknar gymnasiekompetens möter en mycket kärv arbetsmarknad. Mitt råd är därför att plugga men framför allt plugga klart, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
