Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här finns jobben - inte där

För ingenjörer, läkare och IT-specialister ser arbetsmarknaden ljus ut. Värre ser det ut för journalister, informatörer och friskvårdskonsulter. Det visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen.
Petra Rendik Publicerad 26 juni 2014, kl 15:03
Bertil Ericsson/TT
Josefine Baumman arbetar som konditor på Chokladfabriken på Södermalm i Stockholm. Konditor är ett av de yrken där det behövs arbetskraft framöver, enligt Arbetsförmedlingens rapport. Bertil Ericsson/TT

Arbetsförmedlingens nya rapport "Var finns jobben?” visar att jobben ökar inom de flesta yrkesområdena. Enligt deras beräkningar kommer sysselsättningen att stiga med 41 000 personer under 2014 och antalet rekryteringar uppgå till 1,3 miljoner.

Lättast att få jobb det närmaste året har ingenjörer, data- och IT-specialister, lärare, läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens.

Men även på längre sikt, fem och tio år, är det inom dessa branscher som det kommer att råda brist på arbetskraft enligt Arbetsförmedlingens prognos. Framiden ser däremot dystrare ut för maskinoperatörer, veterinärer, montörer, vissa administrativa och försäljningsyrken där det om några år kommer att vara ett överskott av arbetssökande.

Rapporten slår också fast att utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för att komma in på arbetsmarknaden. Störst möjlighet att få jobb har de som pluggar på högskola och universitet eftersom det främst råder brist på kvalificerad arbetskraft på eftergymnasial nivå. Men även de som väljer yrkesförberedande program på gymnasiet har goda jobbchanser. Fordon och transport, omvårdnad, bygg och anläggningsprogram är utbildingar värda att satsa på enligt Arbetsförmedlingen.

Men för personer som saknar gymnasieutbildning blir det fortsatt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

- De som saknar gymnasiekompetens möter en mycket kärv arbetsmarknad. Mitt råd är därför att plugga men framför allt plugga klart, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

 

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.