Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här finns jobben - inte där

För ingenjörer, läkare och IT-specialister ser arbetsmarknaden ljus ut. Värre ser det ut för journalister, informatörer och friskvårdskonsulter. Det visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen.
Petra Rendik Publicerad
Bertil Ericsson/TT
Josefine Baumman arbetar som konditor på Chokladfabriken på Södermalm i Stockholm. Konditor är ett av de yrken där det behövs arbetskraft framöver, enligt Arbetsförmedlingens rapport. Bertil Ericsson/TT

Arbetsförmedlingens nya rapport "Var finns jobben?” visar att jobben ökar inom de flesta yrkesområdena. Enligt deras beräkningar kommer sysselsättningen att stiga med 41 000 personer under 2014 och antalet rekryteringar uppgå till 1,3 miljoner.

Lättast att få jobb det närmaste året har ingenjörer, data- och IT-specialister, lärare, läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens.

Men även på längre sikt, fem och tio år, är det inom dessa branscher som det kommer att råda brist på arbetskraft enligt Arbetsförmedlingens prognos. Framiden ser däremot dystrare ut för maskinoperatörer, veterinärer, montörer, vissa administrativa och försäljningsyrken där det om några år kommer att vara ett överskott av arbetssökande.

Rapporten slår också fast att utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för att komma in på arbetsmarknaden. Störst möjlighet att få jobb har de som pluggar på högskola och universitet eftersom det främst råder brist på kvalificerad arbetskraft på eftergymnasial nivå. Men även de som väljer yrkesförberedande program på gymnasiet har goda jobbchanser. Fordon och transport, omvårdnad, bygg och anläggningsprogram är utbildingar värda att satsa på enligt Arbetsförmedlingen.

Men för personer som saknar gymnasieutbildning blir det fortsatt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

- De som saknar gymnasiekompetens möter en mycket kärv arbetsmarknad. Mitt råd är därför att plugga men framför allt plugga klart, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.