Här finns höstens jobb

På listan över yrken med högskoleutbildning med bäst chanser till jobb finns ingenjörer, tekniker och IT-specialister. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Det råder fortsatt högtryck på svensk arbetsmarknad och arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor har svårt att få tag i personal. Det innebär extra goda möjligheter att få jobb inom många yrken.

Arbetsförmedlingens nya prognos över 200 yrken visar vilka som är hetast på arbetsmarknaden och gäller fram till i vår. På listan över yrken med högskoleutbildning med bäst chanser till jobb finns ingenjörer, tekniker och IT-specialister. Yrken utan högskoleutbildning som elektriker, fordonsförare, kockar, svetsare och undersköterskor är också hett eftertraktade.

– Det är stor brist på kvalificerad arbetskraft. För i stort sett alla jobb krävs någon form av utbildning. Om du har en gymnasie- eller högskoleutbildning är chansen för en säker och stadig etablering på arbetsmarknaden betydligt större, säger Annelie Almérus, analytiker på Arbetsförmedlingen i ett pressmeddelande.

Det goda läget på arbetsmarknaden gör att det tar längre tid att rekrytera. En del arbetsgivare, framför allt inom offentlig sektor, har börjat lätta på kraven på erfarenhet. Det öppnar möjligheter för fler att söka.

Men trots den positiva utvecklingen på många håll finns det yrken där det är svårt att få jobb. När det gäller yrken på högskolenivå är det till exempel kärvare för banktjänstemän, finansanalytiker, journalister, chefssekreterare bibliotekarier och arkivarier.

Heta yrken

Störst brist på arbetskraft och goda chanser att få jobb - yrken på högskolenivå:
Civilingenjörsyrken, IT-specialister, ingenjörer och tekniker, förskollärare, läkare, sjuksköterskor och lärare.

Ola Rennstam

ola.rennstam@kollega.se

Arbetsmarknad

Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt — Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt?

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt.

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri.

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen?

– Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar.

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur.

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera.

Vilka drabbades hårdast?

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt.

Arbetsmiljön sågas: ”För mycket folk”

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”.

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott.

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet.

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen.

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet?

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt.

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista.

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.