Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här är morgondagens yrken

Globalisering, automatisering och grön omställning är några av de trender som ligger till grund när Trygghetsrådet (TRR) tillsammans med United Minds listar morgondagens yrken. På listan finns bland annat klimatrevisor, vertikalodlare och kulturflätare.
Publicerad
ProImageContent/Colourbox
Är du framtidens nästa "oldfluencer"? ProImageContent/Colourbox

Här är hela listan:

Oldfluencer – En senior influencer som lyfter fram frågor som är viktiga för äldre generationer. Deras följare är ofta köpstarka. Men när blir man senior? Det är subjektivt, säger TRR:s kommunikationschef Claes Åberg till SVT, men föreslår 50 plus. 

Kulturflätare – En person som ansvarar för att fläta samman organisationer med olika företagskulturer, så att de blir mer effektiva, har ett gemensamt arbetssätt och strävar åt samma håll. Det kommer behövas för att vi i framtiden kommer jobba mer i nätverk, där små och stora organisationer samarbetar för att uppnå gemensamma mål.

Klimatrevisor – En person som kontrollerar att företag och organisationer sköter sin hållbarhetsredovisning.

Vertikalodlare – En stadsbonde som odlar längs med husväggarna. Redan nu finns företag som planerar för det i Stockholm, enligt Claes Åberg, som menar att vi inom 10 år kommer se företeelsen i Sverige.

Distansare – En person som arbetar på distans, från kontorshotell eller hemifrån.

Gig-manager – En person som leder egenanställda som gör längre eller kortare ”gig” inom en organisation.

Molnvakt – En person som håller ordning på data. Data anses vara ”den nya oljan”, och datasäkerhet är A och O.

Etikutvecklare – En person som utvecklar etiska ramverk och kontrollerar att organisationen och alla underleverantörer gör rätt för sig.

DNA-coach – Hjälper kunder att analysera DNA och optimera deras träning och kost därefter. Följer givetvis upp resultaten med hjälp av data från smarta klockor och plagg.

Robotpersonlighets-designer – Utformar en robots personlighet, röster och ansiktsuttryck så att den passar in på arbetsplatsen.


Text: Lovisa Ternby

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok