Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Grönt ljus för rekonstruktion av Nevs

I går sa tingsrätten nej till Nevs ansökan om en rekonstruktion av bolaget. Sedan bilföretaget i morse lämnat in en ny ansökan gav tingsrätten grönt ljus.
- Klart det har varit en känslomässig berg- och dalbana, men nu känns det i alla fall väldigt bra, säger klubbordföranden Ronnie Hermansson.
Anita Täpp Publicerad
TT
Nevs tog över produktionen av Saab i Trollhättan 2012. I dag gav tingsrätten grönt ljus för rekonstruktion av bolaget. TT

När Vänersborgs tingsrätt i går sade nej till en rekonstruktion, därför att man ansåg att ansökan var ”för vag och odokumenterad”, kom det som en chock för de anställda, berättar Ronnie Hermansson, ordförande för Unionenklubben på Nevs.

- Vi var ganska säkra på att den skulle gå igenom. Vi har ändå hjälp av några av landets mest erfarna jurister på det här området och de hade sagt att ansökan till 99,9 procents sannolikhet skulle bifallas. För enligt juristerna var ansökan mer genomarbetad och innehöll mer information än vad man normalt brukar ha med i en sådan, säger han.

Tingsrätten ifrågasatte bland annat hur Nevs skulle kunna hålla sig flytande under rekonstruktionen. Den frågan har nu företaget, enligt tidningen ttela.se besvarat med att huvudägaren gett Nevs ett lån på 20 miljoner kronor som tillsammans med den statliga lönegarantin kan hålla bolaget flytande i ”tre till fyra veckor”.

I ansökan framgår också att Nevs räknar med att få ett tillskott på minst en miljard genom en försäljning, inom en månad. Det är pengar som två andra stora bilföretag ska betala för att köpa in sig i Nevs, förklarar Ronnie Hermansson.

- Vi förhandlar med de här företagen. Det handlar om att vi behöver ha en partner för att ta fram en ny plattform så att vi kan utveckla en ny bilmodell. De här förhandlingarna har dragit ut mycket mer på tiden än man trodde och vi hann tyvärr inte i mål förrän företaget forcerades till att begära en rekonstruktion. Men nu är vi väldigt nära att ro de här affärerna i hamn, säger han.

I och med att man nu kan genomföra rekonstruktionen av företaget kommer de anställda att få den lön de borde ha fått den 25 augusti, i nästa vecka, tack vare den statliga lönegarantin.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det i dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerad jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från  omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.