Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Från kaos till ordning och reda

Svämmar skrivbordet över av papper och tidningar? Har du svårt att sortera och slänga? Nina Strandberg kan hjälpa dig att få ordning i röran.
Lisbeth Nieminen Publicerad

För några år sedan visade SVT en engelsk programserie där en kvinna hjälpte privatpersoner att rensa bort överflödiga prylar. Vi som såg programmen har knappast glömt vilka ohyggliga mängder som förpassades till sopsäckar. Hela gårdsplaner fylldes. Minnesvärt är också avsnittet av Dr Phil där mannen i en familj inte kunde skiljas från någonting. Hela huset var fullproppat från golv till tak. Mannen, en lärare, och hans fru bodde i husvagn.

- Till skillnad från homestyling handlar min verksamhet om hur det fungerar, inte hur det ser ut. Jag sysslar inte med färg, form och inredning. Men jag kan rekommendera produkter som korgar, pärmar och förvaringslösningar för kunden, säger Nina Strandberg.

Så vitt hon vet är hon först i Sverige med att saluföra en tjänst som många behöver alltför väl. Hon åtar sig att rensa och organisera skrivbord, kontorsrum, hem och nästan vad som helst.

I åratal hade hon ordnat och strukturerat bohag och förråd åt slarviga och dåligt organiserade släktingar och vänner. Så fort någon skulle flytta eller göra om bad hon om att få hjälpa till. Att hon håller sitt eget hem i mönstergill ordning behöver knappast sägas.

Det var en kusin i USA som gav henne idén att slå mynt av hobbyn: "Här lever människor på det du älskar att göra. Amerikanarna drunknar i sina prylar. Så de anlitar professional organizers. De är så många att de har bildat en branschorganisation."

För ett år sedan gjorde Nina Strandberg slag i saken och startade företaget Iordning. Hon åtar sig att rensa ut och upp på arbetsrum, i lager och förråd och hem. Skillnaden mellan före och efter är påtaglig, säger hon, och visar foton som bär syn för sägen.

- Det är lätt att bli hemmablind. Kanske har man varken tid eller ork att ta itu med oredan. Och kanske tänker man inte på att tid är pengar. Tio minuters letande kostar 31 kronor om man tjänar 30 000 kronor i månaden. Inte mycket, kan det tyckas, men slå ihop summan på ett år!

Nina Strandberg är en späd kvinna som utstrålar energi. Innan vi ens har setts förstår jag att hon är precis vad mitt stökiga arbetsrum behöver. Hon säger sig ha sett värre och försäkrar att det inte är bortom räddning. Och att det finns andra lösningar än ett lika stort rum till.

- Det går att rensa, säger hon försiktigt. Och vi kan ta det i flera omgångar för att det inte ska bli alltför stessande psykiskt.

Hon har en fil kand i sociologi och har varit säljare på en tidning samt receptionist/telefonist. När hon går ut till sina kunder brukar hon fråga hur de skulle vilja att det ser ut när det är klart. Hon behöver en tydlig bild av vad det är kunden vill ha och gör ingenting utan att ha förankrat det väl hos uppdragsgivaren.

Vet folk hur de skulle vilja ha det?

- Ja, det är därför de har kontaktat mig som extern hjälp. Somliga vill bara ha tips om hur de själva kan röja och få en bättre ordning till stånd.

I Nina Strandbergs arbete ingår att hon får kundens samtycke till att slänga saker. Hon bekräftar med ett skratt att det är något som många har svårt för.

- Bara den som äger sakerna kan bestämma om något och vad som kan slängas. En skatt för honom/henne kan andra tycka vara skräp och tvärtom.

Hon visar en bild av ett garage vars ägare hade samlat på sig det mesta i femton år. Hela golvet och alla väggar täckta av grejer.

- I hans identitet ingick att han var killen som hade allt och han tyckte att det är kul med saker. Men när han stod inför att sälja villan insåg han att det var dags att rensa bort. Hans mål var att kunna se golvet.

När de tillsammans gick igenom alltsammans och hon höll upp en sak och frågade om han skulle ha den kvar svarade han ja per automatik. Följdfrågan var om han visste varför han hade sparat den och när han tänkte använda den kom han gång på gång fram till att han kunde avvara saken.

Många behöver vänja sig vid tanken på att skiljas från ting. Om ägaren inte kommer fram till att saken kan avvaras brukar Nina Strandbergs råd bli att skjuta upp avgörandet. Om den fortfarande inte har använts på ett år tycker hon att den kan skatta åt förgängelsen.

- Jag kan nästan garantera att den inte blir saknad.

(Siftidningen nr 6-2007)

Fakta

...för bättre ordning

  • Kasta obehövliga saker och gruppera resten i system som du lätt hittar i.
  • Ta dig tid med att sortera. Det ger stora tidsvinster i det långa loppet.
  • Med inkorgar och tidskriftssamlare kan du åstadkomma rena ytor på skrivbordet.
  • Gör listor på vem som du ska ringa till, vad som ska åtgärdas och köpas. Bocka av när det är klart.
  • Öppna posten över papperskorgen! Då kan du lätt slänga reklam och tomma kuvert direkt.
  • Ställ saker där de används, inte där de får plats! Om plats saknas, organisera om.

Lästips:

  • Ordning och struktur på arbetet och hemma av Mona Quick.
  • Rensa i röran av Kingston Karen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2025, kl 06:00
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds