Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fortsatt oro trots Pfizers avvisade "slutbud"

Trots att Astra Zenecas styrelse tackat nej till två bud från Pfizer i helgen väntar nu en orolig vecka för de anställda i Södertälje och Mölndal. För även om Pfizer betecknade gårdagens bud som ett slutbud kan de komma med nya bud i en vecka till.
Anita Täpp Publicerad
TT
TT

Under den senaste tiden har både facken och regeringen uttalat kritik mot Pfizers agerande då man anser att det väcker farhågor om nya nedskärningar inom läkemedelsindustrin.

Nu samarbetar också de svenska och brittiska facken för att försöka stoppa Pfizers bud på Astra Zeneca. I helgen besökte Tony Burke från det brittiska facket Unite Sverige och träffade då representanter från Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer.

- Pfizer är fast beslutna att ta över Astra Zeneca. Allt tyder på att de kommer att höja budet så att det blir svårt för aktieägarna att säga nej till pengarna, sa Tony Burke enligt Dagens Arbete.

I helgen lade Pfizer två bud på Astra Zeneca vilka båda avvisades av styrelsen. Det sista som lades i går, och som Pfizer har betecknat som ett slutbud, var på 55 pund per aktie vilket styrelsen hävdar inte speglar bolaget värde.

Men även om den amerikanska läkemedelsjätten nu har sagt sig ha lagt ett slutbud som avvisats av ledningen tycker inte facken att de kan andas ut. Enligt brittisk lagstiftning har Pfizer på sig ytterligare en vecka, fram till måndagen den 26 maj, att lägga ett nytt bud. Och även om de sedan måste vänta i minst ett halvår så kan de sedan lägga ett nytt bud för att försöka att ta över Astra Zeneca.

- Personligen tycker jag det är jättesvårt veta hur de här företagsledarna tänker och det känns ju som Pfizer väldigt gärna vill få möjligheten att ta över Astra Zeneca. Även om de sagt att de inte ska gå ut och lobba för att försöka påverka aktieägarna om styrelsen inte har sagt ja, och de nu sagt att de lagt ett slutbud, så vet jag inte hur pass förtroendeingivandet det de säger är, säger Eva Cedervall Finn, Unionens klubbordförande på Astra Zeneca i Södertälje.

Blir du orolig när du hör Tony Burke säga att Pfizer är fast beslutna att ta över företaget?

- Ja en stor och viktig del i det här är ju att Pfizer vill köpa företaget för att kunna flytta huvudkontoret till England där det är väldigt förmånligt för dom att ha sitt företag på grund av den engelska skattelagstiftningen så det är ju en väldig massa pengar som står på spel för Pfizer, säger Eva Cedervall Finn.

Har ni fått tillräckligt med stöd av regeringen?

- I början var det ju inte så, men sedan vi fackliga uppmanat regeringen att vara med i debatten så har de väldigt tydligt talat om att de står bakom att Astra Zeneca får fortsätta vara ett eget företag, nu när vi börjar få vind i seglen och vill kunna fortsätta jobba i den andan och ser en positiv framtid. Vi känner att vi fått mer stöd nu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.