Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fortsatt oro trots Pfizers avvisade "slutbud"

Trots att Astra Zenecas styrelse tackat nej till två bud från Pfizer i helgen väntar nu en orolig vecka för de anställda i Södertälje och Mölndal. För även om Pfizer betecknade gårdagens bud som ett slutbud kan de komma med nya bud i en vecka till.
Anita Täpp Publicerad
TT
TT

Under den senaste tiden har både facken och regeringen uttalat kritik mot Pfizers agerande då man anser att det väcker farhågor om nya nedskärningar inom läkemedelsindustrin.

Nu samarbetar också de svenska och brittiska facken för att försöka stoppa Pfizers bud på Astra Zeneca. I helgen besökte Tony Burke från det brittiska facket Unite Sverige och träffade då representanter från Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer.

- Pfizer är fast beslutna att ta över Astra Zeneca. Allt tyder på att de kommer att höja budet så att det blir svårt för aktieägarna att säga nej till pengarna, sa Tony Burke enligt Dagens Arbete.

I helgen lade Pfizer två bud på Astra Zeneca vilka båda avvisades av styrelsen. Det sista som lades i går, och som Pfizer har betecknat som ett slutbud, var på 55 pund per aktie vilket styrelsen hävdar inte speglar bolaget värde.

Men även om den amerikanska läkemedelsjätten nu har sagt sig ha lagt ett slutbud som avvisats av ledningen tycker inte facken att de kan andas ut. Enligt brittisk lagstiftning har Pfizer på sig ytterligare en vecka, fram till måndagen den 26 maj, att lägga ett nytt bud. Och även om de sedan måste vänta i minst ett halvår så kan de sedan lägga ett nytt bud för att försöka att ta över Astra Zeneca.

- Personligen tycker jag det är jättesvårt veta hur de här företagsledarna tänker och det känns ju som Pfizer väldigt gärna vill få möjligheten att ta över Astra Zeneca. Även om de sagt att de inte ska gå ut och lobba för att försöka påverka aktieägarna om styrelsen inte har sagt ja, och de nu sagt att de lagt ett slutbud, så vet jag inte hur pass förtroendeingivandet det de säger är, säger Eva Cedervall Finn, Unionens klubbordförande på Astra Zeneca i Södertälje.

Blir du orolig när du hör Tony Burke säga att Pfizer är fast beslutna att ta över företaget?

- Ja en stor och viktig del i det här är ju att Pfizer vill köpa företaget för att kunna flytta huvudkontoret till England där det är väldigt förmånligt för dom att ha sitt företag på grund av den engelska skattelagstiftningen så det är ju en väldig massa pengar som står på spel för Pfizer, säger Eva Cedervall Finn.

Har ni fått tillräckligt med stöd av regeringen?

- I början var det ju inte så, men sedan vi fackliga uppmanat regeringen att vara med i debatten så har de väldigt tydligt talat om att de står bakom att Astra Zeneca får fortsätta vara ett eget företag, nu när vi börjar få vind i seglen och vill kunna fortsätta jobba i den andan och ser en positiv framtid. Vi känner att vi fått mer stöd nu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.