Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fortsatt oro trots Pfizers avvisade "slutbud"

Trots att Astra Zenecas styrelse tackat nej till två bud från Pfizer i helgen väntar nu en orolig vecka för de anställda i Södertälje och Mölndal. För även om Pfizer betecknade gårdagens bud som ett slutbud kan de komma med nya bud i en vecka till.
Anita Täpp Publicerad
TT
TT

Under den senaste tiden har både facken och regeringen uttalat kritik mot Pfizers agerande då man anser att det väcker farhågor om nya nedskärningar inom läkemedelsindustrin.

Nu samarbetar också de svenska och brittiska facken för att försöka stoppa Pfizers bud på Astra Zeneca. I helgen besökte Tony Burke från det brittiska facket Unite Sverige och träffade då representanter från Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer.

- Pfizer är fast beslutna att ta över Astra Zeneca. Allt tyder på att de kommer att höja budet så att det blir svårt för aktieägarna att säga nej till pengarna, sa Tony Burke enligt Dagens Arbete.

I helgen lade Pfizer två bud på Astra Zeneca vilka båda avvisades av styrelsen. Det sista som lades i går, och som Pfizer har betecknat som ett slutbud, var på 55 pund per aktie vilket styrelsen hävdar inte speglar bolaget värde.

Men även om den amerikanska läkemedelsjätten nu har sagt sig ha lagt ett slutbud som avvisats av ledningen tycker inte facken att de kan andas ut. Enligt brittisk lagstiftning har Pfizer på sig ytterligare en vecka, fram till måndagen den 26 maj, att lägga ett nytt bud. Och även om de sedan måste vänta i minst ett halvår så kan de sedan lägga ett nytt bud för att försöka att ta över Astra Zeneca.

- Personligen tycker jag det är jättesvårt veta hur de här företagsledarna tänker och det känns ju som Pfizer väldigt gärna vill få möjligheten att ta över Astra Zeneca. Även om de sagt att de inte ska gå ut och lobba för att försöka påverka aktieägarna om styrelsen inte har sagt ja, och de nu sagt att de lagt ett slutbud, så vet jag inte hur pass förtroendeingivandet det de säger är, säger Eva Cedervall Finn, Unionens klubbordförande på Astra Zeneca i Södertälje.

Blir du orolig när du hör Tony Burke säga att Pfizer är fast beslutna att ta över företaget?

- Ja en stor och viktig del i det här är ju att Pfizer vill köpa företaget för att kunna flytta huvudkontoret till England där det är väldigt förmånligt för dom att ha sitt företag på grund av den engelska skattelagstiftningen så det är ju en väldig massa pengar som står på spel för Pfizer, säger Eva Cedervall Finn.

Har ni fått tillräckligt med stöd av regeringen?

- I början var det ju inte så, men sedan vi fackliga uppmanat regeringen att vara med i debatten så har de väldigt tydligt talat om att de står bakom att Astra Zeneca får fortsätta vara ett eget företag, nu när vi börjar få vind i seglen och vill kunna fortsätta jobba i den andan och ser en positiv framtid. Vi känner att vi fått mer stöd nu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.