Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fortsatt oro trots Pfizers avvisade "slutbud"

Trots att Astra Zenecas styrelse tackat nej till två bud från Pfizer i helgen väntar nu en orolig vecka för de anställda i Södertälje och Mölndal. För även om Pfizer betecknade gårdagens bud som ett slutbud kan de komma med nya bud i en vecka till.
Anita Täpp Publicerad
TT
TT

Under den senaste tiden har både facken och regeringen uttalat kritik mot Pfizers agerande då man anser att det väcker farhågor om nya nedskärningar inom läkemedelsindustrin.

Nu samarbetar också de svenska och brittiska facken för att försöka stoppa Pfizers bud på Astra Zeneca. I helgen besökte Tony Burke från det brittiska facket Unite Sverige och träffade då representanter från Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer.

- Pfizer är fast beslutna att ta över Astra Zeneca. Allt tyder på att de kommer att höja budet så att det blir svårt för aktieägarna att säga nej till pengarna, sa Tony Burke enligt Dagens Arbete.

I helgen lade Pfizer två bud på Astra Zeneca vilka båda avvisades av styrelsen. Det sista som lades i går, och som Pfizer har betecknat som ett slutbud, var på 55 pund per aktie vilket styrelsen hävdar inte speglar bolaget värde.

Men även om den amerikanska läkemedelsjätten nu har sagt sig ha lagt ett slutbud som avvisats av ledningen tycker inte facken att de kan andas ut. Enligt brittisk lagstiftning har Pfizer på sig ytterligare en vecka, fram till måndagen den 26 maj, att lägga ett nytt bud. Och även om de sedan måste vänta i minst ett halvår så kan de sedan lägga ett nytt bud för att försöka att ta över Astra Zeneca.

- Personligen tycker jag det är jättesvårt veta hur de här företagsledarna tänker och det känns ju som Pfizer väldigt gärna vill få möjligheten att ta över Astra Zeneca. Även om de sagt att de inte ska gå ut och lobba för att försöka påverka aktieägarna om styrelsen inte har sagt ja, och de nu sagt att de lagt ett slutbud, så vet jag inte hur pass förtroendeingivandet det de säger är, säger Eva Cedervall Finn, Unionens klubbordförande på Astra Zeneca i Södertälje.

Blir du orolig när du hör Tony Burke säga att Pfizer är fast beslutna att ta över företaget?

- Ja en stor och viktig del i det här är ju att Pfizer vill köpa företaget för att kunna flytta huvudkontoret till England där det är väldigt förmånligt för dom att ha sitt företag på grund av den engelska skattelagstiftningen så det är ju en väldig massa pengar som står på spel för Pfizer, säger Eva Cedervall Finn.

Har ni fått tillräckligt med stöd av regeringen?

- I början var det ju inte så, men sedan vi fackliga uppmanat regeringen att vara med i debatten så har de väldigt tydligt talat om att de står bakom att Astra Zeneca får fortsätta vara ett eget företag, nu när vi börjar få vind i seglen och vill kunna fortsätta jobba i den andan och ser en positiv framtid. Vi känner att vi fått mer stöd nu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.