Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Försvaret - den nya arbetsförmedlaren?

IT-bolaget IBM samarbetar sedan ett par år med Försvarsmakten för att rekrytera unga och sedan dela på anställningen. Nu utökar Försvarsmakten samarbetet med flera aktörer, bland annat flera bemanningsföretag. Jättespännande, tycker Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Gabriella Westberg Publicerad
Lars Pehrsson/TT
Är det Försvaret som ska försörja arbetsmarknaden med kompetens? Lars Pehrsson/TT

I juni 2013 undertecknades det första centrala avtalet om samarbete mellan Försvarsmakten och en privat arbetsgivare i överenskommelsen med IBM Sweden AB. IBM utlovade att anställa deltidssoldater och ge dem den flexibilitet som behövs för att de ska kunna kallas ut på militär tjänstgöring. I utbyte får IBM gratis kompetensutveckling i sådant som ledarskap och samarbetsförmåga för unga anställda.

Bakgrunden är ett riksdagsbeslut från 2012 om att huvuddelen av Försvarsmaktens soldater och sjömän ska vara tidvis tjänstgörande – det vill säga ha en annan huvudsaklig arbetsgivare.

Samarbetet med IBM var det första. I dag ingår även CGI, Viasat och ett par bemanningsföretag i samarbetet. Försvaret samarbetar också med Almega, SKL, Svensk Handel, Teknikföretagen och Arbetsförmedlingen, genom det så kallade Centrala Försvarsmaktsrådet som bildades i fjol med syfte att samarbeta kring kompetensförsörjning och kommunikation.

Ett av bemanningsföretagen som samarbetar med Försvaret är Military Work, som specialiserat sig på att just anställa deltidssoldater och matcha dem mot arbetsmarknaden. De har i dagsläget anställt 607 personer. Företagets VD Mikael Karlsson tycker att arbetsmarknaden har mycket att hämta i Försvarsmakten.

- Egenskaper som social kompetens och stresshantering övas upp och utvecklas i tjänstgöring inom Försvaret. Förmågan att ställas inför en uppgift och ta initiativ. En 24-åring som representerat Sverige i en afghansk by har fått med sig kunskaper som många företag behöver, säger Mikael Karlsson som också själv är deltidssoldat.

Att dela sin heltid mellan Försvaret och en privat tjänst innebär också en slags jobbrotation, som Mikael Karlsson tror ökar energi och arbetsglädje. Det konstaterade han vid ett seminarium arrangerat av arbetsgivarorganisationen Almega i Almedalen på måndagen, där också Lars Jagrén deltog.

– Det här är jättespännande. Kunskapen om de här samarbetena skulle behöva spridas, framför allt bland småföretagare, säger Lars Jagrén.

Småföretagare har inte alltid råd att skicka medarbetare på till exempel ledarskapskurser, menar han, och skulle genom att anställa deltidssoldater kunna få mycket gratis.

I dag anställer Försvarsmakten 3931 deltidssoldater. De flesta unga, för många är det första jobbet.  Många andra arbetsgivare på arbetsmarknaden drar sig för att anställa människor utan erfarenhet, men det gör inte Försvarsmakten, enligt Per Olof Stålesjö, personaldirektör som ansvarat för samarbetena med privata arbetsgivare sedan 2013. De rekryterar gärna ungdomar utan annan arbetslivserfarenhet.

Det är det som gör det så intressant, tycker Helena Skåntorp, VD för bemanningsföretaget Lernia, som så sent som för en vecka sedan inledde samarbete med Försvarsmakten om att anställa deltidssoldater.

– Sådant som att komma i tid, att ha rätt kläder, hur man agerar gentemot kollegor. Ungdomar i dag har inte alltid ens haft ett sommarjobb när de kommer ut. Många har inte fått tillfälle att lära sig att det är viktigt att komma i tid, säger hon.

Lars Jagrén tror att tjänstgöring inom Försvaret kan ge en anpassningsförmåga som en föränderlig arbetsmarknad behöver.

Men att rekrytera unga människor till Försvaret genom att framhålla det som en väg in på arbetsmarknaden är kontroversiellt. Att vara soldat handlar ändå om att stå redo för att gå ut i krig. Ska man behöva göra det för att få ett jobb?

– Det är ju frivilligt. Naturligtvis är det ett sätt för Försvarsmakten att underlätta sin rekrytering. Men om det fungerar kan en deltidstjänstgöring som soldat fungera som ett slags kvalitetsstämpel för den som aldrig haft något annat jobb, att man funkar i grupp och så vidare, säger han.

Men det löser ju inte kompetensförsörjningsproblemet på arbetsmarknaden, lägger han till.

– Några tusen deltidssoldater. Det är ju peanuts! En liten droppe. Vi har omkring 4 miljoner förvärvsarbetande i Sverige. Nej, det löser inte hela problemet, men jag tror att vi måste försöka hitta massor av nya sätt att hantera försörjningen av både formell och informell kompetens. Det här kan vara en liten pusselbit.

Lars Jagrén kom i kontakt med Försvarsmaktens projekt med anställningssamarbeten redan för något år sedan, då som chefsekonom på Företagarna, som bland annat samarbetar med Försvarsmakten och Arbetsförmedlingen i projektet *Jobbsökarna.

Tror du att Unionen, som bland annat driver frågan om kompetensutveckling hårt, skulle kunna se fördelar i ett samarbete med Försvarsmakten?

– Det är en bra fråga. Det vet jag inte. Men det finns all anledning att följa vad som händer här.

 

*Jobbsökarna är ett samarbete mellan Försvarsmakten, Företagarna och Arbetsförmedlingen för att underlätta soldaternas vidare steg ut i arbetslivet.

Rättelse!

I den första versionen av den här artikeln förekom siffran 17 000 deltidssoldater, på uppgift från medverkande representant vid seminariet. Korrekt är att Försvaret i dag anställer 3 931 deltidssoldater och utöver det 6 183 reservofficerare samt ett hundratal tidvis tjänstgörande gruppbefäl och sjömän. Det vill säga knappt tio tusen deltidsanställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.