Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Försvaret - den nya arbetsförmedlaren?

IT-bolaget IBM samarbetar sedan ett par år med Försvarsmakten för att rekrytera unga och sedan dela på anställningen. Nu utökar Försvarsmakten samarbetet med flera aktörer, bland annat flera bemanningsföretag. Jättespännande, tycker Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Gabriella Westberg Publicerad
Lars Pehrsson/TT
Är det Försvaret som ska försörja arbetsmarknaden med kompetens? Lars Pehrsson/TT

I juni 2013 undertecknades det första centrala avtalet om samarbete mellan Försvarsmakten och en privat arbetsgivare i överenskommelsen med IBM Sweden AB. IBM utlovade att anställa deltidssoldater och ge dem den flexibilitet som behövs för att de ska kunna kallas ut på militär tjänstgöring. I utbyte får IBM gratis kompetensutveckling i sådant som ledarskap och samarbetsförmåga för unga anställda.

Bakgrunden är ett riksdagsbeslut från 2012 om att huvuddelen av Försvarsmaktens soldater och sjömän ska vara tidvis tjänstgörande – det vill säga ha en annan huvudsaklig arbetsgivare.

Samarbetet med IBM var det första. I dag ingår även CGI, Viasat och ett par bemanningsföretag i samarbetet. Försvaret samarbetar också med Almega, SKL, Svensk Handel, Teknikföretagen och Arbetsförmedlingen, genom det så kallade Centrala Försvarsmaktsrådet som bildades i fjol med syfte att samarbeta kring kompetensförsörjning och kommunikation.

Ett av bemanningsföretagen som samarbetar med Försvaret är Military Work, som specialiserat sig på att just anställa deltidssoldater och matcha dem mot arbetsmarknaden. De har i dagsläget anställt 607 personer. Företagets VD Mikael Karlsson tycker att arbetsmarknaden har mycket att hämta i Försvarsmakten.

- Egenskaper som social kompetens och stresshantering övas upp och utvecklas i tjänstgöring inom Försvaret. Förmågan att ställas inför en uppgift och ta initiativ. En 24-åring som representerat Sverige i en afghansk by har fått med sig kunskaper som många företag behöver, säger Mikael Karlsson som också själv är deltidssoldat.

Att dela sin heltid mellan Försvaret och en privat tjänst innebär också en slags jobbrotation, som Mikael Karlsson tror ökar energi och arbetsglädje. Det konstaterade han vid ett seminarium arrangerat av arbetsgivarorganisationen Almega i Almedalen på måndagen, där också Lars Jagrén deltog.

– Det här är jättespännande. Kunskapen om de här samarbetena skulle behöva spridas, framför allt bland småföretagare, säger Lars Jagrén.

Småföretagare har inte alltid råd att skicka medarbetare på till exempel ledarskapskurser, menar han, och skulle genom att anställa deltidssoldater kunna få mycket gratis.

I dag anställer Försvarsmakten 3931 deltidssoldater. De flesta unga, för många är det första jobbet.  Många andra arbetsgivare på arbetsmarknaden drar sig för att anställa människor utan erfarenhet, men det gör inte Försvarsmakten, enligt Per Olof Stålesjö, personaldirektör som ansvarat för samarbetena med privata arbetsgivare sedan 2013. De rekryterar gärna ungdomar utan annan arbetslivserfarenhet.

Det är det som gör det så intressant, tycker Helena Skåntorp, VD för bemanningsföretaget Lernia, som så sent som för en vecka sedan inledde samarbete med Försvarsmakten om att anställa deltidssoldater.

– Sådant som att komma i tid, att ha rätt kläder, hur man agerar gentemot kollegor. Ungdomar i dag har inte alltid ens haft ett sommarjobb när de kommer ut. Många har inte fått tillfälle att lära sig att det är viktigt att komma i tid, säger hon.

Lars Jagrén tror att tjänstgöring inom Försvaret kan ge en anpassningsförmåga som en föränderlig arbetsmarknad behöver.

Men att rekrytera unga människor till Försvaret genom att framhålla det som en väg in på arbetsmarknaden är kontroversiellt. Att vara soldat handlar ändå om att stå redo för att gå ut i krig. Ska man behöva göra det för att få ett jobb?

– Det är ju frivilligt. Naturligtvis är det ett sätt för Försvarsmakten att underlätta sin rekrytering. Men om det fungerar kan en deltidstjänstgöring som soldat fungera som ett slags kvalitetsstämpel för den som aldrig haft något annat jobb, att man funkar i grupp och så vidare, säger han.

Men det löser ju inte kompetensförsörjningsproblemet på arbetsmarknaden, lägger han till.

– Några tusen deltidssoldater. Det är ju peanuts! En liten droppe. Vi har omkring 4 miljoner förvärvsarbetande i Sverige. Nej, det löser inte hela problemet, men jag tror att vi måste försöka hitta massor av nya sätt att hantera försörjningen av både formell och informell kompetens. Det här kan vara en liten pusselbit.

Lars Jagrén kom i kontakt med Försvarsmaktens projekt med anställningssamarbeten redan för något år sedan, då som chefsekonom på Företagarna, som bland annat samarbetar med Försvarsmakten och Arbetsförmedlingen i projektet *Jobbsökarna.

Tror du att Unionen, som bland annat driver frågan om kompetensutveckling hårt, skulle kunna se fördelar i ett samarbete med Försvarsmakten?

– Det är en bra fråga. Det vet jag inte. Men det finns all anledning att följa vad som händer här.

 

*Jobbsökarna är ett samarbete mellan Försvarsmakten, Företagarna och Arbetsförmedlingen för att underlätta soldaternas vidare steg ut i arbetslivet.

Rättelse!

I den första versionen av den här artikeln förekom siffran 17 000 deltidssoldater, på uppgift från medverkande representant vid seminariet. Korrekt är att Försvaret i dag anställer 3 931 deltidssoldater och utöver det 6 183 reservofficerare samt ett hundratal tidvis tjänstgörande gruppbefäl och sjömän. Det vill säga knappt tio tusen deltidsanställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belsastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård