Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Försvaret - den nya arbetsförmedlaren?

IT-bolaget IBM samarbetar sedan ett par år med Försvarsmakten för att rekrytera unga och sedan dela på anställningen. Nu utökar Försvarsmakten samarbetet med flera aktörer, bland annat flera bemanningsföretag. Jättespännande, tycker Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Gabriella Westberg Publicerad
Lars Pehrsson/TT
Är det Försvaret som ska försörja arbetsmarknaden med kompetens? Lars Pehrsson/TT

I juni 2013 undertecknades det första centrala avtalet om samarbete mellan Försvarsmakten och en privat arbetsgivare i överenskommelsen med IBM Sweden AB. IBM utlovade att anställa deltidssoldater och ge dem den flexibilitet som behövs för att de ska kunna kallas ut på militär tjänstgöring. I utbyte får IBM gratis kompetensutveckling i sådant som ledarskap och samarbetsförmåga för unga anställda.

Bakgrunden är ett riksdagsbeslut från 2012 om att huvuddelen av Försvarsmaktens soldater och sjömän ska vara tidvis tjänstgörande – det vill säga ha en annan huvudsaklig arbetsgivare.

Samarbetet med IBM var det första. I dag ingår även CGI, Viasat och ett par bemanningsföretag i samarbetet. Försvaret samarbetar också med Almega, SKL, Svensk Handel, Teknikföretagen och Arbetsförmedlingen, genom det så kallade Centrala Försvarsmaktsrådet som bildades i fjol med syfte att samarbeta kring kompetensförsörjning och kommunikation.

Ett av bemanningsföretagen som samarbetar med Försvaret är Military Work, som specialiserat sig på att just anställa deltidssoldater och matcha dem mot arbetsmarknaden. De har i dagsläget anställt 607 personer. Företagets VD Mikael Karlsson tycker att arbetsmarknaden har mycket att hämta i Försvarsmakten.

- Egenskaper som social kompetens och stresshantering övas upp och utvecklas i tjänstgöring inom Försvaret. Förmågan att ställas inför en uppgift och ta initiativ. En 24-åring som representerat Sverige i en afghansk by har fått med sig kunskaper som många företag behöver, säger Mikael Karlsson som också själv är deltidssoldat.

Att dela sin heltid mellan Försvaret och en privat tjänst innebär också en slags jobbrotation, som Mikael Karlsson tror ökar energi och arbetsglädje. Det konstaterade han vid ett seminarium arrangerat av arbetsgivarorganisationen Almega i Almedalen på måndagen, där också Lars Jagrén deltog.

– Det här är jättespännande. Kunskapen om de här samarbetena skulle behöva spridas, framför allt bland småföretagare, säger Lars Jagrén.

Småföretagare har inte alltid råd att skicka medarbetare på till exempel ledarskapskurser, menar han, och skulle genom att anställa deltidssoldater kunna få mycket gratis.

I dag anställer Försvarsmakten 3931 deltidssoldater. De flesta unga, för många är det första jobbet.  Många andra arbetsgivare på arbetsmarknaden drar sig för att anställa människor utan erfarenhet, men det gör inte Försvarsmakten, enligt Per Olof Stålesjö, personaldirektör som ansvarat för samarbetena med privata arbetsgivare sedan 2013. De rekryterar gärna ungdomar utan annan arbetslivserfarenhet.

Det är det som gör det så intressant, tycker Helena Skåntorp, VD för bemanningsföretaget Lernia, som så sent som för en vecka sedan inledde samarbete med Försvarsmakten om att anställa deltidssoldater.

– Sådant som att komma i tid, att ha rätt kläder, hur man agerar gentemot kollegor. Ungdomar i dag har inte alltid ens haft ett sommarjobb när de kommer ut. Många har inte fått tillfälle att lära sig att det är viktigt att komma i tid, säger hon.

Lars Jagrén tror att tjänstgöring inom Försvaret kan ge en anpassningsförmåga som en föränderlig arbetsmarknad behöver.

Men att rekrytera unga människor till Försvaret genom att framhålla det som en väg in på arbetsmarknaden är kontroversiellt. Att vara soldat handlar ändå om att stå redo för att gå ut i krig. Ska man behöva göra det för att få ett jobb?

– Det är ju frivilligt. Naturligtvis är det ett sätt för Försvarsmakten att underlätta sin rekrytering. Men om det fungerar kan en deltidstjänstgöring som soldat fungera som ett slags kvalitetsstämpel för den som aldrig haft något annat jobb, att man funkar i grupp och så vidare, säger han.

Men det löser ju inte kompetensförsörjningsproblemet på arbetsmarknaden, lägger han till.

– Några tusen deltidssoldater. Det är ju peanuts! En liten droppe. Vi har omkring 4 miljoner förvärvsarbetande i Sverige. Nej, det löser inte hela problemet, men jag tror att vi måste försöka hitta massor av nya sätt att hantera försörjningen av både formell och informell kompetens. Det här kan vara en liten pusselbit.

Lars Jagrén kom i kontakt med Försvarsmaktens projekt med anställningssamarbeten redan för något år sedan, då som chefsekonom på Företagarna, som bland annat samarbetar med Försvarsmakten och Arbetsförmedlingen i projektet *Jobbsökarna.

Tror du att Unionen, som bland annat driver frågan om kompetensutveckling hårt, skulle kunna se fördelar i ett samarbete med Försvarsmakten?

– Det är en bra fråga. Det vet jag inte. Men det finns all anledning att följa vad som händer här.

 

*Jobbsökarna är ett samarbete mellan Försvarsmakten, Företagarna och Arbetsförmedlingen för att underlätta soldaternas vidare steg ut i arbetslivet.

Rättelse!

I den första versionen av den här artikeln förekom siffran 17 000 deltidssoldater, på uppgift från medverkande representant vid seminariet. Korrekt är att Försvaret i dag anställer 3 931 deltidssoldater och utöver det 6 183 reservofficerare samt ett hundratal tidvis tjänstgörande gruppbefäl och sjömän. Det vill säga knappt tio tusen deltidsanställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.