Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Försvaret - den nya arbetsförmedlaren?

IT-bolaget IBM samarbetar sedan ett par år med Försvarsmakten för att rekrytera unga och sedan dela på anställningen. Nu utökar Försvarsmakten samarbetet med flera aktörer, bland annat flera bemanningsföretag. Jättespännande, tycker Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Gabriella Westberg Publicerad
Lars Pehrsson/TT
Är det Försvaret som ska försörja arbetsmarknaden med kompetens? Lars Pehrsson/TT

I juni 2013 undertecknades det första centrala avtalet om samarbete mellan Försvarsmakten och en privat arbetsgivare i överenskommelsen med IBM Sweden AB. IBM utlovade att anställa deltidssoldater och ge dem den flexibilitet som behövs för att de ska kunna kallas ut på militär tjänstgöring. I utbyte får IBM gratis kompetensutveckling i sådant som ledarskap och samarbetsförmåga för unga anställda.

Bakgrunden är ett riksdagsbeslut från 2012 om att huvuddelen av Försvarsmaktens soldater och sjömän ska vara tidvis tjänstgörande – det vill säga ha en annan huvudsaklig arbetsgivare.

Samarbetet med IBM var det första. I dag ingår även CGI, Viasat och ett par bemanningsföretag i samarbetet. Försvaret samarbetar också med Almega, SKL, Svensk Handel, Teknikföretagen och Arbetsförmedlingen, genom det så kallade Centrala Försvarsmaktsrådet som bildades i fjol med syfte att samarbeta kring kompetensförsörjning och kommunikation.

Ett av bemanningsföretagen som samarbetar med Försvaret är Military Work, som specialiserat sig på att just anställa deltidssoldater och matcha dem mot arbetsmarknaden. De har i dagsläget anställt 607 personer. Företagets VD Mikael Karlsson tycker att arbetsmarknaden har mycket att hämta i Försvarsmakten.

- Egenskaper som social kompetens och stresshantering övas upp och utvecklas i tjänstgöring inom Försvaret. Förmågan att ställas inför en uppgift och ta initiativ. En 24-åring som representerat Sverige i en afghansk by har fått med sig kunskaper som många företag behöver, säger Mikael Karlsson som också själv är deltidssoldat.

Att dela sin heltid mellan Försvaret och en privat tjänst innebär också en slags jobbrotation, som Mikael Karlsson tror ökar energi och arbetsglädje. Det konstaterade han vid ett seminarium arrangerat av arbetsgivarorganisationen Almega i Almedalen på måndagen, där också Lars Jagrén deltog.

– Det här är jättespännande. Kunskapen om de här samarbetena skulle behöva spridas, framför allt bland småföretagare, säger Lars Jagrén.

Småföretagare har inte alltid råd att skicka medarbetare på till exempel ledarskapskurser, menar han, och skulle genom att anställa deltidssoldater kunna få mycket gratis.

I dag anställer Försvarsmakten 3931 deltidssoldater. De flesta unga, för många är det första jobbet.  Många andra arbetsgivare på arbetsmarknaden drar sig för att anställa människor utan erfarenhet, men det gör inte Försvarsmakten, enligt Per Olof Stålesjö, personaldirektör som ansvarat för samarbetena med privata arbetsgivare sedan 2013. De rekryterar gärna ungdomar utan annan arbetslivserfarenhet.

Det är det som gör det så intressant, tycker Helena Skåntorp, VD för bemanningsföretaget Lernia, som så sent som för en vecka sedan inledde samarbete med Försvarsmakten om att anställa deltidssoldater.

– Sådant som att komma i tid, att ha rätt kläder, hur man agerar gentemot kollegor. Ungdomar i dag har inte alltid ens haft ett sommarjobb när de kommer ut. Många har inte fått tillfälle att lära sig att det är viktigt att komma i tid, säger hon.

Lars Jagrén tror att tjänstgöring inom Försvaret kan ge en anpassningsförmåga som en föränderlig arbetsmarknad behöver.

Men att rekrytera unga människor till Försvaret genom att framhålla det som en väg in på arbetsmarknaden är kontroversiellt. Att vara soldat handlar ändå om att stå redo för att gå ut i krig. Ska man behöva göra det för att få ett jobb?

– Det är ju frivilligt. Naturligtvis är det ett sätt för Försvarsmakten att underlätta sin rekrytering. Men om det fungerar kan en deltidstjänstgöring som soldat fungera som ett slags kvalitetsstämpel för den som aldrig haft något annat jobb, att man funkar i grupp och så vidare, säger han.

Men det löser ju inte kompetensförsörjningsproblemet på arbetsmarknaden, lägger han till.

– Några tusen deltidssoldater. Det är ju peanuts! En liten droppe. Vi har omkring 4 miljoner förvärvsarbetande i Sverige. Nej, det löser inte hela problemet, men jag tror att vi måste försöka hitta massor av nya sätt att hantera försörjningen av både formell och informell kompetens. Det här kan vara en liten pusselbit.

Lars Jagrén kom i kontakt med Försvarsmaktens projekt med anställningssamarbeten redan för något år sedan, då som chefsekonom på Företagarna, som bland annat samarbetar med Försvarsmakten och Arbetsförmedlingen i projektet *Jobbsökarna.

Tror du att Unionen, som bland annat driver frågan om kompetensutveckling hårt, skulle kunna se fördelar i ett samarbete med Försvarsmakten?

– Det är en bra fråga. Det vet jag inte. Men det finns all anledning att följa vad som händer här.

 

*Jobbsökarna är ett samarbete mellan Försvarsmakten, Företagarna och Arbetsförmedlingen för att underlätta soldaternas vidare steg ut i arbetslivet.

Rättelse!

I den första versionen av den här artikeln förekom siffran 17 000 deltidssoldater, på uppgift från medverkande representant vid seminariet. Korrekt är att Försvaret i dag anställer 3 931 deltidssoldater och utöver det 6 183 reservofficerare samt ett hundratal tidvis tjänstgörande gruppbefäl och sjömän. Det vill säga knappt tio tusen deltidsanställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.