Det ska införas ett förbud för arbetsgivare som inte har rätt att kräva utdrag ur brottsregistret från arbetssökande. Det föreslår en statlig utredning som presenteras i dag. Det blir därmed den tredje statliga utredningen att föreslå ett sådant förslag.
Allt fler arbetsgivare kräver ett utdrag från polisens brottsregister från den som söker jobb. Enligt Rikspolisstyrelsen begärde 40 000 individer ut ett sådant utdrag 2003. Tio år senare var det 220 000 personer. Och polisens egen tolkning är att de handlar om arbetsgivare som kräver det av den arbetssökande.
I dag, torsdag, presenterades en statlig utredning som haft i uppdrag att se över det här. Och utredaren föreslår ett förbud mot arbetsgivare som inte har lagstöd (vilket arbetsgivare inom till exempel barnomsorg och skola har) att kräva det. Den arbetsgivare som ändå gör det kan bli skyldig att betala skadestånd. Enligt utredningen väger den enskildes integritet tyngre. Och den som avtjänat ett straff ska ha en rättvis chans att komma tillbaka in i samhället och på arbetsmarknaden.
I utredningen framgår att 14 procent av arbetsgivarna som ingått i en kartläggning begär registerutdrag när de anställer människor. Arbetsgivarna som gör det är vitt sprida i olika branscher. De vanligaste brott de letar efter är narkotika- och våldsbrott samt ekonomisk brottslighet. En tredjedel av dessa arbetsgivare begär också utdrag ur belastningsregistret av redan anställda, om till exempel en kund kräver det eller vid en verksamhetsövergång.
Det är dock bara fem år sedan som en annan statlig utredning kom fram till samma slutsats. Att förbjuda arbetsgivare som saknar lagstöd att kräva dessa utdrag av arbetssökande. Men den utredningen lades i byrålådan efter att främst arbetsgivarorganisationerna varit starkt kritiska till ett förbud.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
