Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Förbud mot utdrag ur brottsregistret

Det ska införas ett förbud för arbetsgivare som inte har rätt att kräva utdrag ur brottsregistret från arbetssökande. Det föreslår en statlig utredning som presenteras i dag. Det blir därmed den tredje statliga utredningen att föreslå ett sådant förslag.
Sandra Lund Publicerad

Allt fler arbetsgivare kräver ett utdrag från polisens brottsregister från den som söker jobb. Enligt Rikspolisstyrelsen begärde 40 000 individer ut ett sådant utdrag 2003. Tio år senare var det 220 000 personer. Och polisens egen tolkning är att de handlar om arbetsgivare som kräver det av den arbetssökande.

I dag, torsdag, presenterades en statlig utredning som haft i uppdrag att se över det här. Och utredaren föreslår ett förbud mot arbetsgivare som inte har lagstöd (vilket arbetsgivare inom till exempel barnomsorg och skola har) att kräva det. Den arbetsgivare som ändå gör det kan bli skyldig att betala skadestånd. Enligt utredningen väger den enskildes integritet tyngre. Och den som avtjänat ett straff ska ha en rättvis chans att komma tillbaka in i samhället och på arbetsmarknaden.

I utredningen framgår att 14 procent av arbetsgivarna som ingått i en kartläggning begär registerutdrag när de anställer människor. Arbetsgivarna som gör det är vitt sprida i olika branscher. De vanligaste brott de letar efter är narkotika- och våldsbrott samt ekonomisk brottslighet. En tredjedel av dessa arbetsgivare begär också utdrag ur belastningsregistret av redan anställda, om till exempel en kund kräver det eller vid en verksamhetsövergång.

Det är dock bara fem år sedan som en annan statlig utredning kom fram till samma slutsats. Att förbjuda arbetsgivare som saknar lagstöd att kräva dessa utdrag av arbetssökande. Men den utredningen lades i byrålådan efter att främst arbetsgivarorganisationerna varit starkt kritiska till ett förbud.

Den nya utredningen ska nu ut på remiss.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.