Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Förbud mot utdrag ur brottsregistret

Det ska införas ett förbud för arbetsgivare som inte har rätt att kräva utdrag ur brottsregistret från arbetssökande. Det föreslår en statlig utredning som presenteras i dag. Det blir därmed den tredje statliga utredningen att föreslå ett sådant förslag.
Sandra Lund Publicerad

Allt fler arbetsgivare kräver ett utdrag från polisens brottsregister från den som söker jobb. Enligt Rikspolisstyrelsen begärde 40 000 individer ut ett sådant utdrag 2003. Tio år senare var det 220 000 personer. Och polisens egen tolkning är att de handlar om arbetsgivare som kräver det av den arbetssökande.

I dag, torsdag, presenterades en statlig utredning som haft i uppdrag att se över det här. Och utredaren föreslår ett förbud mot arbetsgivare som inte har lagstöd (vilket arbetsgivare inom till exempel barnomsorg och skola har) att kräva det. Den arbetsgivare som ändå gör det kan bli skyldig att betala skadestånd. Enligt utredningen väger den enskildes integritet tyngre. Och den som avtjänat ett straff ska ha en rättvis chans att komma tillbaka in i samhället och på arbetsmarknaden.

I utredningen framgår att 14 procent av arbetsgivarna som ingått i en kartläggning begär registerutdrag när de anställer människor. Arbetsgivarna som gör det är vitt sprida i olika branscher. De vanligaste brott de letar efter är narkotika- och våldsbrott samt ekonomisk brottslighet. En tredjedel av dessa arbetsgivare begär också utdrag ur belastningsregistret av redan anställda, om till exempel en kund kräver det eller vid en verksamhetsövergång.

Det är dock bara fem år sedan som en annan statlig utredning kom fram till samma slutsats. Att förbjuda arbetsgivare som saknar lagstöd att kräva dessa utdrag av arbetssökande. Men den utredningen lades i byrålådan efter att främst arbetsgivarorganisationerna varit starkt kritiska till ett förbud.

Den nya utredningen ska nu ut på remiss.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.