Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler unga vill ha trygghet och kollektivavtal

Oron för att bli av med jobbet ökar bland unga, som allt oftare söker trygga villkor. De senaste åren har kollektivavtal och tjänstepension blivit allt viktigare för dem, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Andelen som tycker att det är viktigt att starta eget har minskat drastiskt. Shutterstock

För två år sedan, när analysföretaget Ungdomsbarometern gjorde motsvarande undersökning med namnet Workforce, var det 19 procent av de svarande, personer i åldern 25-35 år, som oroade sig för att bli arbetslösa. När den nya undersökningen gjordes i somras hade andelen stigit till 28 procent. Däremot hade andelen som känner oro för arbetslöshet på längre sikt minskat något.

Det är naturligtvis svårt att inte koppla ihop siffrorna med coronapandemin.

– Vi går igenom en svår period just nu, men man tänker sig nog att vi kommer att ta igenom det här och att det kommer att bli bättre. De flesta är ändå positiva till framtiden, säger Pelle Ahlin Olofsson på Ungdomsbarometern.

Ett genomgående drag i undersökningen är dock att åldersgruppen tenderar att bli mer trygghetssökande. Jämfört med för fyra år sedan har andelen av dem som tycker att det är ganska eller mycket viktigt att resa eller bo utomlands minskat från 40 till 24 procent. Även andelen som tycker att det är viktigt att starta eget har minskat drastiskt.

Under de senare åren har i stället har suget efter villkor som ger trygghet på sikt ökat. Det gäller exempelvis kollektivavtal, kompetensutveckling och tjänstepension och sjukvårdsförsäkring.

De förändringarna beror troligtvis inte enbart på pandemin.

– Det är en trend som vi såg redan från 2016, när vi gjorde den första undersökningen av det här slaget, till 2018. Coronan har förstärkt det mönstret, säger Pelle Ahlin Olofsson.

– Kollektivavtal signalerar att det finns en grundtrygghet på arbetsplatsen, det vet de unga i dag. Däremot kan uppsvinget för sjukvårdsförsäkringen vara mer av en coronaeffekt. Nu ser man hur viktig det är att få bra sjukvård.

En bidragande del i detta är i sin tur att gruppen 25-35 åringar fylls på underifrån. Tanken är att de som sett jobb försvinna under tidig ungdom även blir mer måna om att sin grundtrygghet.

– I tidigare undersökningar hade de mellan 25 och 35 vuxit upp i en tid som var väldigt säker, de såg världen som sin arbetsplats. Nu börjar de som vuxit upp med finanskrisen komma in i gruppen.
 
Även facken har gynnats av det oroliga läget på arbetsmarknaden visar undersökningen. Sex av tio som nyligen blivit medlemmar uppgav att deras beslut var delvis eller helt motiverat av corona. Endast sju procent har dock tagit hjälp av sitt fack.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.