Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler unga vill ha trygghet och kollektivavtal

Oron för att bli av med jobbet ökar bland unga, som allt oftare söker trygga villkor. De senaste åren har kollektivavtal och tjänstepension blivit allt viktigare för dem, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Andelen som tycker att det är viktigt att starta eget har minskat drastiskt. Shutterstock

För två år sedan, när analysföretaget Ungdomsbarometern gjorde motsvarande undersökning med namnet Workforce, var det 19 procent av de svarande, personer i åldern 25-35 år, som oroade sig för att bli arbetslösa. När den nya undersökningen gjordes i somras hade andelen stigit till 28 procent. Däremot hade andelen som känner oro för arbetslöshet på längre sikt minskat något.

Det är naturligtvis svårt att inte koppla ihop siffrorna med coronapandemin.

– Vi går igenom en svår period just nu, men man tänker sig nog att vi kommer att ta igenom det här och att det kommer att bli bättre. De flesta är ändå positiva till framtiden, säger Pelle Ahlin Olofsson på Ungdomsbarometern.

Ett genomgående drag i undersökningen är dock att åldersgruppen tenderar att bli mer trygghetssökande. Jämfört med för fyra år sedan har andelen av dem som tycker att det är ganska eller mycket viktigt att resa eller bo utomlands minskat från 40 till 24 procent. Även andelen som tycker att det är viktigt att starta eget har minskat drastiskt.

Under de senare åren har i stället har suget efter villkor som ger trygghet på sikt ökat. Det gäller exempelvis kollektivavtal, kompetensutveckling och tjänstepension och sjukvårdsförsäkring.

De förändringarna beror troligtvis inte enbart på pandemin.

– Det är en trend som vi såg redan från 2016, när vi gjorde den första undersökningen av det här slaget, till 2018. Coronan har förstärkt det mönstret, säger Pelle Ahlin Olofsson.

– Kollektivavtal signalerar att det finns en grundtrygghet på arbetsplatsen, det vet de unga i dag. Däremot kan uppsvinget för sjukvårdsförsäkringen vara mer av en coronaeffekt. Nu ser man hur viktig det är att få bra sjukvård.

En bidragande del i detta är i sin tur att gruppen 25-35 åringar fylls på underifrån. Tanken är att de som sett jobb försvinna under tidig ungdom även blir mer måna om att sin grundtrygghet.

– I tidigare undersökningar hade de mellan 25 och 35 vuxit upp i en tid som var väldigt säker, de såg världen som sin arbetsplats. Nu börjar de som vuxit upp med finanskrisen komma in i gruppen.
 
Även facken har gynnats av det oroliga läget på arbetsmarknaden visar undersökningen. Sex av tio som nyligen blivit medlemmar uppgav att deras beslut var delvis eller helt motiverat av corona. Endast sju procent har dock tagit hjälp av sitt fack.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.