
Redan i våras enades Europaparlamentet och EU:s medlemsstater om ett nytt direktiv som innebär att företag med fler än 50 anställda är tvungna att erbjuda interna kanaler för rapportering av missförhållanden. Direktivet gör det också lättare för visselblåsare inom såväl offentlig som privat sektor att larma om brott som begås mot EU-lagar inom vissa områden.
Läs även: Nytt skydd för visselblåsare i Europa
Reglerna förbjuder hämndaktioner från arbetsgivare och ska skydda visselblåsare mot uppsägning, lönesänkningar och andra former av repressalier. I vissa avseenden går direktivet längre än den svenska lagstiftning som infördes för snart tre år sedan, till exempel räcker det enligt direktivet att arbetsgivaren bryter mot intentionen med EU-lagstiftningen, medan det enligt den svenska lagen krävs brott som leder till fängelse, för att anställda ostraffat ska kunna blåsa i visslan.
Läs även: Vikten av att våga vissla
– Alla vi som arbetat för ett starkt visselblåsarskydd har nu ett viktigt arbete att påverka medlemsländerna så att de fixar till de problem som fanns kvar i slutversionen av direktivet. Det handlar till exempel om att kunna visselblåsa om arbetsmiljö, arbetsvillkor och diskriminering och inte bara mot överträdelser av EU-lagstiftning, säger Martin Jefflén, ordförande för Eurocadres, den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister i Europa, som har arbetat med frågan sedan 2013.
Läs även: Martin Jefflén ska förbättra skyddet för visselblåsare
Det som återstår innan direktivet träder i kraft är att företrädare för rådet och parlamentet ska skriva under, att det ska publiceras i Official Journal of the European Union och att 20 dagar ska förflyta. Från det har medlemsstaterna två år på sig att genomföra direktivet.