Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Det jag gjorde var att skriva på slaveripapper"

Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad

"Rekryteraren sa att jag skulle tjäna 800 kronor per dag, plus provision, och det tyckte jag var okej. Jag hade gjort en massa planer för sommaren som fick ställas in. Men jag tyckte det var bättre att göra något än att gå arbetslös så jag nappade på det här. Fast innan jag tackade ja hade jag varit in på deras hemsida och sett att det var ett stort företag med seriösa uppdragsgivare och stora kampanjer. Jag googlade väl i tio tjugo minuter för att få information. Men nu i efterhand inser jag att jag borde ha läst på mycket mer.

När jag tackat ja hade jag fem dagar på mig att packa väskan eftersom jag skulle sälja i en stad i södra Sverige. Jag skulle komma till kontoret klockan tolv den dagen vi skulle åka, för att få en grundlig genomgång av de produkter vi skulle sälja och lite annat. Men när jag redan var på väg kom ett sms om att jag skulle komma vid fyra i stället. Så när jag kom dit fick jag och de andra lite papper som vi måste läsa igenom snabbt. Då såg jag att det stod något om att jag bara skulle tjäna 400 kronor om dagen. Men bara om jag sålde. Jag förstod inte alls, så två killar som var med fick förklara det för mig typ fem gånger. Sen skulle vi skriva på några papper och då trodde jag att jag var anställd. Men det jag gjorde var att skriva på slaveripapper. Jag trodde vi skulle ha helgerna lediga. Men sen jobbade vi sex dagar varje vecka och på den enda lediga dagen skulle vi ofta resa till nästa ställe. Och det utan att få betalt för den dagen. Sen måste man ha minst ett sälj varje dag och de ville att vi skulle ha tre. Och så skulle de ha statusar, alltså rapporter om hur mycket vi sålt, via sms vid tolv, två, fyra, sex och så en slutstatus via sms och ett telefonsamtal med vår teamleader i Stockholm klockan åtta varje kväll.

Sen måste jag åka hem till Stockholm för en inbokad operation. Säljledaren blev sur och sa att i så fall fick jag ordna biljetten själv, vilket min mamma gjorde åt mig.

Ingen från företaget hörde av sig för att höra hur det var med mig efter operationen och sen gick jag aldrig tillbaka.

Nu vill jag lägga det här bakom mig. Men de fortsätter skicka mejl och det känns som jag aldrig blir av med dem. Och om jag går förbi centrum där jag bor när jag ska träna vet jag att de står där ibland och då blir jag alltid orolig för att säljledaren ska stå där och att hon ska ifrågasätta varför jag inte kom tillbaka eller ringde.

Jag har räknat ut att jag jobbade runt 56 timmar varje vecka efter att jag dragit bort en halvtimmes lunchrast per dag. För sju veckors arbete fick jag, efter att de dragit drygt en tusenlapp i skatt, ut runt 10?000 kronor.

Alla hade dåligt med pengar när vi var ute. Vi åt mycket nudlar men  pengarna tog ju ändå slut. Vi fick frukost någon enstaka gång men sen fick man stå för allting själv och det blir ju väldigt dyrt att äta ute på stan hela tiden.

Själv gjorde jag av med 3?000 som jag sparat och 8?000 som jag fick av mamma. Till sist var jag så fattig att jag var glad att jag hade lite popcorn att äta till frukost.

När jag frågade min teamleader om vi verkligen skulle stå för all maten självaw sa hon att vi skulle få 180 kronor per dag i traktamente, vilket betyder att jag borde ha fått 5?000 till 7?000 kronor. Men jag har inte fått ett öre.

I dag skäms jag över att jag kunde gå på en sådan nitlott "   

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson. 

Arbetsmarknad

Lista: Här är de attraktivaste företagen i Sverige

Årets bästa arbetsgivare är korade när det gäller attraktiva arbetsvillkor och jämställdhet. Nyckeltalsinstitutet har räknat ut toppnamnen inom en rad olika branscher, som energi och tech.
Elisabeth Brising Publicerad 8 maj 2025, kl 06:01
Händer som håller en bild på en glad gubbe och händer som möts
Uniper är en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige enligt en undersökning från Nyckeltalsinstitutet. Foto: Colourbox/Colourbox

Varje år listar Nyckeltalsinstitutet vilka svenska arbetsgivare som är attraktivast när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa. De bygger sin ranking på en databas med 400 arbetsgivare och 800 000 anställda. 

Utifrån den har de rankat företag i olika sektorer, till exempel energi tech och fastighet.

Tina Ekström.
Tina Ekström, vd. Foto: Nyckeltalsinstitutet

Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs, oavsett situation. Vår kartläggning, baserad på rådande arbetsvillkor och kvantitativa data, visar att goda arbetsvillkor, hälsosam arbetsmiljö och jämställda utvecklingsmöjligheter är avgörande för framgång, säger Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet, i en kommentar. 

Attraktivast i sin bransch

Arbetsgivarna med bäst arbetsvillkor i sin bransch:

El/energi
Mest attraktiva arbetsgivare: Uniper i Sverige

El/energi
Mest jämställda arbetsvillkor: Ellevio Sverige AB

Fastighet
Mest attraktiva arbetsgivare: Hemsö Fastighets AB

Mest jämställda arbetsvillkor: Akademiska hus

Techbranschen
Mest attraktiva arbetsgivare: Hewlett Packard Enterprise

Mest jämställda arbetsvillkor: Canon Svenska AB

Om rankingen

Kategorin attraktiv arbetsgivarindex baseras på faktorer som exempelvis tillsvidareanställningar, lika chefkarriär, gruppstorlek, kompetensutveckling och sjukfrånvaro. 

Om arbetsgivarna har kollektivavtal ingår inte i själva indexet, men det finns ändå med som en bakomliggande faktor i analysen enligt Nyckeltalsinstitutet. 

Jämställdhetsindex, Jämix, baseras på faktorer som lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lönestrukturer, ledningsgrupp, föräldraskap, heltids- och tillsvidareanställningar.

Läs rapporten här. 

Resultatet baseras på insamlad statistik från 2024 där drygt 800 000 medarbetares arbetsvillkor från cirka 400 företag och organisationer kategoriserats. De listade organisationerna är de som har uppnått högst resultat i sin bransch i respektive index.