Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

Besöksnäringen krisar när människor väljer bort hotellbesök, kryssningar och konferenser av rädsla för corona. Unionenklubben på Nordic Choice Hotels ser gärna att korttidsarbete tillämpas för att undvika uppsägningar när företagen måste spara.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hasse Holmberg / TT
20 000 resenärer, främst från Kina, har avbokat sina kryssningar hos Tallink & Silja Line för perioden februari, mars och april, Hasse Holmberg / TT

De senaste dagarna har det kommit flera larmrapporter om hur besöksnäringen går på knäna när gästerna sviker i spåren av coronakrisen. Hotellbranschen är särskilt utsatt. Bokningarna har till exempel halverats hos den nordiska hotellkedjan Nordic Choice Hotels, i takt med att resandet minskat och färre konferenser anordnats.

Läs mer: Varsel – så funkar det

Enskilda hotell ser nu över behovet av personal. Men det är ännu för tidigt att säga om anställda behöver sägas upp och i så fall hur många personer det handlar om, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

På torsdagen inledde fack och arbetsgivaren diskussioner om hur situationen kan hanteras.

– Vi i klubben har precis klivit ut ur det första inledande mötet med arbetsgivaren om vilka åtgärder som måste göras för att möta intäkts- och omsättningsbortfallet, säger Marie Gehlin, Unionenklubbens ordförande på hotellkedjans huvudkontor i Stockholm.

Unionen har ungefär 130 medlemmar på arbetsplatsen, som arbetar med allt ifrån lön och bokning till teknisk support.

– De är oroliga för sina anställningar. I klubben jobbar vi mycket med kommunikation, så att medlemmarna vet vad vi gör och vilka rättigheter de har vid en eventuell omorganisation. Vi får en hel del frågor om vad som gäller om man blir uppsagd, till exempel om man behöver gå på dagen, säger Marie Gehlin.

När gästerna uteblir är det främst hotellverksamheten som påverkas. Men personalen på huvudkontoret berörs också.

– Hotellens bokningsavdelningar styrs ifrån huvudkontoret. Där har trafiken minskat.

I går meddelande regeringen och samarbetspartierna att systemet med korttidsarbete införs den 1 maj i stället för den 1 augusti, som var den ursprungliga planen. Systemet innebär att personalen går ner i tid och lön en begränsad tid för att förhindra personalneddragningar.

Läs mer: Slopad karensdag till följd av corona

– Det vet vi redan att våra medlemmar är villiga att göra. Vi undersöker om det är möjligt. Vi ser också över om det går att ta ut obetald tjänsteledighet. Vi gör allt för att hitta alternativ till att folk sägs upp, säger Marie Gehlin.

Alla hotell i koncernen är separata aktiebolag. I lördags rapporterade Dagens Industri att Clarion Hotel Post i Göteborg har varslat 25 av sin omkring 200 anställda. Nordens största hotellkedja Scandic meddelade under torsdagskvällen att företaget varslar 2 000 medarbetare i Sverige.

Grand Hotel i Stockholm har också märkt att främst internationella gäster gör avbokningar.

– Jag har inga siffor tillgängliga just nu, men vi har lägre beläggning än vad vi normalt har så här års. Många avbokningar beror på att internationella bolag har infört reserestriktioner eller inställda möten och konferenser. Och några bokar också av på grund av ren oro, säger Maya Johansson, marknadsföringschef.

Företaget har bland annat minskat sina kostnader genom att inte tillsätta vakanta tjänster. Ännu har det inte varit aktuellt med några varsel.

– Vi gör vårt yttersta för att hitta andra sätt minska att kostnaderna så att det inte påverkar personalen. De är det viktigaste vi har. Det är den sista posten för oss.

Rederierna påverkas också när resenärerna väljer bort kryssningar av rädsla för smitta. På onsdagen vinstvarnade Viking Line.

Konkurrenten Tallink & Silja Line har också påverkats starkt av viruset. 20 000 resenärer, främst från Kina, har avbokat sina kryssningar för perioden februari, mars och april, skriver bolagets kommunikationsdirektör Katri Link i en kommentar till Kollega.

– Vi följer reseråden från myndigheterna på våra hemmamarknader mycket noggrant och fattar beslut om vår verksamhet med hänsyn till hur situationen förändras och utvecklas, skriver hon.

Fler evenemangsbolag påverkas också av regeringens beslut, som kom på onsdagen, att stoppa sammankomster med över 500 personer för att minska risken för smittspridning.

Flygbolagen har också sett hur efterfrågan har minskat den senaste tiden och stället in tusentals flygningar. Den amerikanska presidenten Donald Trumps meddelade tidigt på torsdagsmorgonen att alla resor från Europa, med undantag för Storbritannien, till USA stoppas i 30 dagar från och med fredagen. Det är ytterligare ett hårt slag mot branschen.

Läs mer: Norwegian varslar till följd av corona

Transportföretagen räknar med att omkring 70 procent av alla flygningar är inställda i slutet av veckan, skriver Svenska Dagbladet och under torsdagskvällen kom uppgifter om att Norwegian permitterar uppemot hälften av personalstyrkan.

SAS vd Richard Gustafson säger till den norska tidningen Dagens Næaeringsliv att bolaget kommer att gå i konkurs på grund av viruset och vädjar till politikerna om ett statligt akutpaket, rapporterar Omni.

Läs mer: SAS ber anställda sänka sina löner

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.