Charterbolagen är på utdöende, enligt expert på flygbranschen. Lars Pehrson/SvD/TT
Den brittiska resejätten Thomas Cook har haft ekonomiska problem en tid. I sin delårsrapport i våras rapporterade företaget att konsumenterna hade svikit flera marknader till följd av varmt sommarväder och Brexit. Men att skylla konkursen på vädret håller inte, enligt Jan Ohlsson, expert på resebranschen.
– Väderfluktuationer har researrangörer i alla tider fått leva med. Om det har varit fint vänder hemma har folk inte velat resa bort. Det har arrangörerna lärt sig att tackla. En så stor koncern som Thomas Cook går inte i konkurs på grund av det.
Britternas planerade utträde ur EU kan däremot ha haft betydelse för researrangörens dåliga ekonomi.
– Den brittiska marknaden är stor. Och pundet har fallit mycket i värde. Brittiska resenärer har därför i ökande grad ställt in sina resor och valt resmål där de fått mer för pundet. De resmålen är inte desamma som där Thomas Cook har sina största program och flest hotell. Många har till exempel valt bort Spanien för att resa till Turkiet, säger Jan Ohlsson.
Den verkliga orsaken till att researrangören gick i konkurs efter 178 år är i stället, enligt Jan Ohlsson, främst de strukturella problem som finns i branschen. I takt med att allt fler resenärer själva bokar flygresa och hotell på internet minskar efterfrågan på charterbolagens produkter.
– Renodlade charterflygbolag är på utdöende. Flera bolag faller ifrån varje år. De erbjuder produkter som inte efterfrågas i lika hög grad längre. De har inte förmått att krympa kostymen i tid, säger Jan Ohlsson.
Enligt professor Stefan Gössling, som forskar om turism och transport vid Lunds universitet, handlar krisen inom charterbranschen om att ett turismsystem byggts upp där vinstmarginalerna oftast är ytterst små på grund av överkapacitet – framför allt när det gäller flyget.
– Finns en överkapacitet erbjuds billiga resor för att locka till sig resenärer. Med vissa bolag har det gått att flyga till ett pris som är lägre än bränslekostnaden per passagerare. Det var bara en tidsfråga innan någon av de stora researrangörerna skulle kollapsa, säger han.
Att Thomas Cook försvinner gynnar de researrangörer som är kvar på marknaden, åtminstone på kort sikt. På längre sikt måste affärsmodellen ändras för att företagen ska ha en framtid, enligt Jan Ohlsson.
– Det behövs mer specialiserade researrangörer när allt fler kunder efterfrågar specialiserade resor – som träningsresor, fotbollsresor och resor med välordnade barnhotell.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.