Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Brist på arbetskraft kan botas med sänkta krav
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos fram till och med 2020 presenterades under onsdagen. Tillväxten på nya jobb är god och till och med bättre än väntat. Samtidigt råder brist på utbildad arbetskraft. Sänkta kompetenskrav och fortsatt fokus på utbildning är viktigt.
Vi befinner oss på toppen av en högkonjunktur som kommer att mattas av något de närmast åren men ännu är ingen lågkonjunktur i sikte. Arbetsgivarnas stora utmaning är att hitta rätt arbetskraft om de ska kunna fortsätta växa, enligt Arbetsförmedlingen som under onsdagen presenterade sin prognos om arbetsmarknaden fram till år 2020. Den bygger på 11 000 intervjuer med privata arbetsgivare och med 2 000 offentliga arbetsgivare.
Bristen på arbetskraft är fortfarande stor. 45 procent av arbetsgivarna behöver anställa. De privata arbetsgivarna söker akademiker – ingenjörer, ekonomer och systemutvecklare och personer med yrkesutbildningar.
– De privata företag som vill växa måste fundera på om de kan sänka kraven på utbildning och erfarenhet, säger Arbetsförmedlingens prognoschef Håkan Gustavsson.
Offentliga arbetsgivare har redan börjat anpassa sina krav, bland annat på utbildning, efter den kapacitet som finns på arbetsmarknaden. Man har anställt fler personer med lägre utbildning och med kortare arbetslivserfarenhet för arbetsuppgifter. Det underlättar för att de med högre utbildning ska kunna fokusera på just de arbetsuppgifter som kräver högre utbildning. Den trenden kan man inte se bland privata arbetsgivare ännu. Men det finns undantag:
– Ett stort företag i Östergötland kunde inte få tag i de civilingenjörer som de sökte. Utifrån de arbetssökande som fanns att tillgå ändrade företaget sina krav. Då kunde de anställa personer som var kvalificerade för de arbetsuppgifter som man först trodde att det krävdes civilingenjörsexamen för att utföra, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.
Under 2018 kommer 85 000 personer ha fått jobb och det är ännu fler än vad som förutspåddes i våras. År 2019-2020 kommer 111 000 personer ha fått jobb enligt Arbetsförmedlingens prognoser. Jobben blir fler i tjänstebranschen men färre inom industrin och sysselsättningen ökar i hela landet. Sysselsättningsgraden är hög, 79,5 procent. De utrikesföddas sysselsättningsgrad är fortfarande låg men stigande.
– Under 2019-2020 väntas åtta av tio nya jobb gå till personer som är födda utrikes. De utgör en kompetensreserv och är nödvändiga för arbetskraftsförsörjningen både på kort och lång sikt, säger prognoschef Håkan Gustavsson.
Det finns risk för att långtidsarbetslösheten ökar de närmaste åren på grund av att konjunkturen mattas av och på grund av strukturförändringar, som till exempel digitaliseringen.
De utbildningssatsningar som har gjorts hittills räcker enligt Arbetsförmedlingen inte till. Några av flaskhalsarna är brist på lärare och brister i vuxenutbildningen.
Fördjupade kontakter med arbetsgivarna, subventionerade anställningar och samverkan mellan arbetsmarknadens parter är viktiga faktorer för att minska långtidsarbetslösheten, minska arbetslösheten bland utrikesfödda och motverka bristen på utbildad arbetskraft, enligt prognosen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
