Vi befinner oss på toppen av en högkonjunktur som kommer att mattas av något de närmast åren men ännu är ingen lågkonjunktur i sikte. Arbetsgivarnas stora utmaning är att hitta rätt arbetskraft om de ska kunna fortsätta växa, enligt Arbetsförmedlingen som under onsdagen presenterade sin prognos om arbetsmarknaden fram till år 2020. Den bygger på 11 000 intervjuer med privata arbetsgivare och med 2 000 offentliga arbetsgivare.

Bristen på arbetskraft är fortfarande stor. 45 procent av arbetsgivarna behöver anställa.  De privata arbetsgivarna söker akademiker – ingenjörer, ekonomer och systemutvecklare och personer med yrkesutbildningar.

– De privata företag som vill växa måste fundera på om de kan sänka kraven på utbildning och erfarenhet, säger Arbetsförmedlingens prognoschef Håkan Gustavsson.

Offentliga arbetsgivare har redan börjat anpassa sina krav, bland annat på utbildning, efter den kapacitet som finns på arbetsmarknaden. Man har anställt fler personer med lägre utbildning och med kortare arbetslivserfarenhet för arbetsuppgifter. Det underlättar för att de med högre utbildning ska kunna fokusera på just de arbetsuppgifter som kräver högre utbildning. Den trenden kan man inte se bland privata arbetsgivare ännu. Men det finns undantag:

– Ett stort företag i Östergötland kunde inte få tag i de civilingenjörer som de sökte. Utifrån de arbetssökande som fanns att tillgå ändrade företaget sina krav. Då kunde de anställa personer som var kvalificerade för de arbetsuppgifter som man först trodde att det krävdes civilingenjörsexamen för att utföra, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Under 2018 kommer 85 000 personer ha fått jobb och det är ännu fler än vad som förutspåddes i våras. År 2019-2020 kommer 111 000 personer ha fått jobb enligt Arbetsförmedlingens prognoser. Jobben blir fler i tjänstebranschen men färre inom industrin och sysselsättningen ökar i hela landet. Sysselsättningsgraden är hög, 79,5 procent. De utrikesföddas sysselsättningsgrad är fortfarande låg men stigande.

– Under 2019-2020 väntas åtta av tio nya jobb gå till personer som är födda utrikes. De utgör en kompetensreserv och är nödvändiga för arbetskraftsförsörjningen både på kort och lång sikt, säger prognoschef Håkan Gustavsson.

Det finns risk för att långtidsarbetslösheten ökar de närmaste åren på grund av att konjunkturen mattas av och på grund av strukturförändringar, som till exempel digitaliseringen.

De utbildningssatsningar som har gjorts hittills räcker enligt Arbetsförmedlingen inte till. Några av flaskhalsarna är brist på lärare och brister i vuxenutbildningen.

Fördjupade kontakter med arbetsgivarna, subventionerade anställningar och samverkan mellan arbetsmarknadens parter är viktiga faktorer för att minska långtidsarbetslösheten, minska arbetslösheten bland utrikesfödda och motverka bristen på utbildad arbetskraft, enligt prognosen.