Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I själva verket ligger du, precis som i filmen Matrix, i en vätskefylld tank, försedd med sladdar och kopplad till en superdator som förser dig med bilder av en påhittad verklighet.
Du har inget yrke. Inget hem. Ingen familj. Ingen egen personlighet.
Allt du upplever är en illusion, ett dataprogram. Du tror att du är en självständig, tänkande individ som just i detta ögonblick läser en artikel i tidningen Kollega, men egentligen är du sedan födseln förslavad av datorerna. De matar oss med vanföreställningen att mänskligheten ännu är herre över sitt eget öde. Att vi just är i färd att skapa den självkörande bilen, den mekaniska hushållerskan och algoritmen som kan diagnosticera cancer.
Ja, faktum är att Albert Einstein, Stephen Hawking, Bill Gates och Elon Musk aldrig ens har funnits. De ingår bara i den falska världshistoria du matats med. Sedan länge har vi människor bara varit en sorts näringsbank, ett skafferi för datorer som lever på den energi som din kropp och din hjärna alstrar.
Ett mardrömsscenario skapad av en skicklig science fiction-författare?
Ja, det vill vi väl ändå tro. Men hur vet vi säkert? Att vara människa på jorden anno 2017 är att samtidigt ha känslan att hela tillvaron svajar en smula. Så många möjligheter, så stora risker.
Vi står på tröskeln till något helt nytt, därom är de allra flesta framtidsforskare överens. Det talas om ”den nya elektriciteten”, om det jättelika tekniska språng vi just är i färd att ta. Den värld vi en gång kände är på väg att drastiskt förändras – samtidigt som våra egna hjärnor, men också moral, samhällssystem och lagverk, inte riktigt hänger med i svängarna.
När några ledande vetenskapsmän 1960 fick i uppgift att tippa hur jorden skulle se ut om 50 år tog de fel vad gäller det mesta. Det gissades på flygplan som tog oss runt jorden på 90 minuter, om flygande bilar och om astronautpiller som ersatte alla måltider. Däremot missade man helt mobiltelefoner eller att var svensk skulle äga en egen dator.
Du TROR att du är en SJÄLVSTÄNDIG, TÄNKANDE INDIVID
Kanske är det detsamma nu? Vi pratar om elbilar som ska köra på motorvägar som i själva verket är jättelika solfångare som avger induktionsströmmar och om stora propellrar som ska samla ihop all plast i haven för återvinning, men har helt missat de självständigt tänkande superdatorerna. De vars intelligens inte är max 180, som tycks vara människans gräns, utan kanske 250. Eller varför inte 900? Eller 3 000?
”Det är inte det vi hatar mest som kommer att förslava oss, utan det vi älskar”, hävdade Aldous Huxley när han 1932 skrev Du sköna nya värld. I denna framtidsroman förekom en ny uppfinning kallad ”television”. På ett rum i England låg en kvinna och tittade på en skärm som visade en tennismatch som samtidigt spelades i Sydafrika. En inte särskilt trovärdig utopi, tyckte många läsare. I dag vet vi hur det gick. Maskinerna styr allt mer våra liv. Vi fipplar med våra mobiler, spelkonsoler och fjärrkontroller, och inte minst datorer. Framför allt forskar vi i alla nya möjligheter som de kan ge oss.
Redan nu har IBM:s superdator Watson både hittat cancerceller i människokroppar och spöat de amerikanska mästarna i Jeopardy. När Libratus, en AI-dator utvecklad på Carnegie Mellon-universitetet i Pittsburg, utmanade fyra av världens bästa pokerspelare gick den efter 20 dagar segrande ur turneringen med spelmarker för 15 miljoner kronor mer än proffsen. Googles dotterbolag Deepminds mjukvara AlphaGo var lika överlägsen när den ställde upp mot stormästarna i det avancerade asiatiska brädspelet Go.
Google, förresten ... Om man googlar på ”artificiell intelligens” finner man bland annat filmer på en animerad robot som just är i färd med att bli en ny Usain Bolt. Datorn har matats med fakta om hur en mänsklig kropp är uppbyggd, om lemmars längd och musklers styrka, och utifrån detta skapat en löpare som far fram över skärmen i allt högre fart.
Till en början var det som att se ett litet barn ta sina första stapplande steg. Men snart lärde sig datorn på egen hand, genom klassisk trial and error, att bli skickligare. Armrörelserna blev mindre slängiga. Stegen stadigare. Efter ett tag kunde den animerade figuren till och med avväga hur högt den skulle hoppa för att klara olika hinder.
Men om Googles häcklöpare mest känns som ett egensinnigt tv-spel har AI snabbt blivit verklighet inom en massa andra områden. På restaurangkedjan TGI Friday kan gästen chatta med AI:n om happy hour-förslag, använda emojis, boka bord och beställa hem mat. Amazons röststyrda robot Alexa skeppar böcker över hela jordklotet. Finska Kone har bestyckat sina hissar med en AI-lösning som rapporterar till företaget hur de har använts, hur de beter sig och hur de mår.
Finansbolaget Nets får av en AI-robot hjälp att blixtsnabbt spåra bluffar – allt från att ett kortkonto plötsligt töms till att uttagen sker på en plats där kortinnehavaren inte brukar vara.
Volvo tänker uppnå sin vision att ingen ska dö eller skadas allvarligt i en Volvobil efter 2020, inte med hjälp av kraftigare stålbalkar utan med AI. Stena Line tänker snart låta en AI-robot svara på mejl och chatt – efter att den själv lärt sig avläsa kundernas humör och anpassa sitt tonläge därefter.
Och så vidare. The sky is the limit, som det brukar heta.
För vad AI handlar om, är ju just att datorn programmerar sig själv. I början går lärandet av naturliga skäl långsamt. Men ju smartare den blir, desto snabbare utvecklas den.
Fast vad händer då? Kan man lita på en maskin som plötsligt är överlägsen sin uppfinnare? Hur desperat blev inte datorn Hal när den skulle släckas ner i Stanley Kubricks film 2001 – ett rymdäventyr?
Vad gjorde Frankensteins monster när det blev starkare än sin skapare? Det är i år exakt två sekel sedan den geniala tonåringen Mary Shelley skrev historien om vetenskapsmannen som ville leka Gud. Hennes farhågor har aldrig varit mer aktuella. Framtidens dator kan mycket väl bli ett svårbemästrat styvbarn, en ondskefull Lucifer som bestämmer sig för att inte alls gå människans ärenden, utan sina egna.
Minns hur Microsoft häromåret ville skapa en Twitterrobot som kunde tas för en tonåring, slängd i käften och med glimten i ögat, och hur Tay, som den kallades, på ett dygn blev ett rasistiskt nättroll efter att matat sig själv med de inlägg som cirkulerar i cyberrymden.
Nyss nämnde Elon Musk, Teslas skapare och en av vår tids största visionärer, tillhör dem som verkar livrädda för att datorerna ska skena i väg i fel riktning, ta över banker, börser, internet och inte minst krigsindustrin, där en sorts Terminatorrobotar till slut utplånar hela mänskligheten.
Samma farhågor hyser astronomen Stephen Hawking, den kanske skarpaste hjärna världen just nu äger. I alla fall av mänskligt slag ...
Båda låter lite som Philip K Dick, den stillsamme amerikanen som på 1960-talet skrev Blade Runner (som i bokform hette något i detta sammanhang så passande som Drömmer androider om elektriska får?). Länge betraktades hans dystopiska framtidsskildringar mest som kiosklitteratur. I dag är han den science fiction-författare som visat sig haft mest rätt.
Vi pratar om SJÄLVKÖRANDE ELBILAR men har helt MISSAT de självständigt tänkande SUPERDATORERNA
Det var Dick som redan i slutet av 50-talet skissade upp en värld där ingenting var riktigt som det såg ut. I hans romaner är tillvaron en chimär, skapad av människor eller maskiner som vill hålla medborgarna i schack. Temat går igen i bland annat Total Recall, som blev film med Arnold Schwarzenegger och som handlar om en framtid där ingen längre åker på semester på riktigt utan går till speciella ”resebyråer” nere på hörnet, där man får stoppa huvudet i en sorts hjälm som ger bilder och ljud. Du som associerar till vår tids ”virtual reality”, tänker givetvis rätt.
En historia som kan vara en vandringssägen, men lika gärna sann, berättar att två datorer nyligen lärde sig att kommunicera med varandra på ett för sina programmerare okänt språk. De stängdes snabbt ner. För vem visste vilka fanstyg de var på väg att koka ihop?
Eller kan det aldrig bli så? Är den mänskliga hjärnan trots allt omöjlig att kopiera på konstgjord väg? Är vår förmåga att känna empati, skräck, hat och kärlek helt unik? Inte kan väl en dator måla en ny Mona-Lisa, skriva en ny Hamlet eller regissera en ny Fanny och Alexander? Stifta en ny religion? Leda ett parti? Bli förälskad?
Om så är fallet måste för övrigt hela vår lagstiftning omdanas. För vilka rättigheter har en robot som misshandlas av sin ägare eller vill gifta sig med kylskåpet?
Filosofen: »Vi kommer att leva som aristokrater«
Forskaren: "Maskinerna blir inte smartare än vi"
Text: Petter Karlsson
➧ Flexibel industriproduktion med hjälp av robotar. ABB:s monteringsrobot Yumi har både samarbets- och inlärningsförmåga och kan ställa om produktionen efter behov.
➧ Digitala medarbetare som för en dialog med mänskliga medarbetare, till exempel IBM:s Watson, som hjälper läkarna med medicinska diagnoser.
➧ Självkörande fordon utvecklas redan av Tesla och Google. Bilarna kommer att kunna köra närmare varandra och med högre hastigheter än med människor bakom ratten.
➧ Datalogiskt tänkande. Människorna behöver anpassa sig till att samarbeta med intelligenta maskiner. I förlängningen leder det till ökad produktivitet och konkurrenskraft.
➧ Sociala robotar används allt mer även för sysslor med mjuka värden, till exempel som stöd i äldreomsorgen eller i arbetet med autistiska barn.
Fredrik Heinz, forskare i AI vid Linköpings universitet
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.