Långtidsutredningen spanar, som namnet avslöjar, långt in i framtiden. Siktet är inställt på 2060. Men redan i dag presenterades huvudbetänkandet med en agenda för hur samhällets resurser ska fortsätta växa och hur det offentliga välfärdsåtagandet ska säkras.

Utredarna, kansliråden Helene Forslind och Lars Davidsson, konstaterar att framtiden för svensk ekonomi i huvudsak ser ljus ut, med ett fördubblat välstånd fram till 2060.

Utmaningen ligger i att vi måste jobba mer – samtidigt som konkurrensen om jobben ökar, på grund av både globalisering och automatisering till följd av teknikutvecklingen. Vilka varor och tjänster som efterfrågas ändras också över tid, till följd av utvecklingstrenderna, vilket driver på för strukturomvandling.

Även klimatförändringarna lyfts fram som en utmaning, liksom – delvis beroende på hur väl integrationen av nyanlända fungerar – den demografiska utvecklingen.

Folkmängden i Sverige förväntas öka till 13 miljoner 2060 och medellivslängden öka med fem år för kvinnor och sex år för män. Risken för en åldrande befolkning kvarstår. Ändå räknar utredarna med att välståndet, BNP per capita, mer än fördubblas till 2060 – förutsatt att sysselsättningen ökar.

Vi måste jobba mer men också längre upp i åldern. Långtidsutredarna har räknat på antal arbetade timmar per person – och de måste öka generellt. Det totala antalet arbetade timmar i ekonomin beräknas öka med 13 procent mellan 2015 och 2060. Ändå riskerar antalet timmar per person utslaget på hela befolkningen att sjunka, på grund av en åldrande befolkning.

De nyanlända svenskarna måste komma snabbare ut i arbetslivet, för att de offentliga finanserna ska stå pall – men då även stärkas på kuppen. Enligt det delbetänkande som presenterades i förra veckan måste sysselsättningsnivån upp tio procentenheter bland nyanlända för att motverka underskott, enligt utredarna, som pekar ut utrikes födda och äldre som fortsätter att jobba, som de som kan upprätthålla arbetsutbudet i framtiden.

Rapporten visar också att med rätt färdigheter är chanserna att få ett passande jobb lika stora för utrikes som inrikes födda, även om en nyckelfaktor är färdigheten i det svenska språket.

- Goda färdigheter ger jobb oavsett bakgrund. Det förekommer diskriminering men arbetsmarknaden verkar inte diskriminerande, sa Lars Davidsson vid presskonferensen.

Enligt rapporten finns inga signifikanta skillnader mellan utrikes och inrikes födda när det gäller att ha arbete, om hänsyn tas till nivån på individens färdigheter. Det verkar inte heller kunna förklaras med att utrikes födda i högre grad skulle arbeta i yrken som inte motsvarar deras färdighetsnivå, enligt studier som utredarna hänvisar till (PIAAC).

Däremot är det fler utrikes födda som har låg kunskapsnivå och otillräckliga färdigheter, skriver utredarna. Därför kan det krävas omfattande kompletterande utbildning för utrikes födda, för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.