Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Äldre och utrikes födda kan rädda svensk ekonomi
Äldre och utrikes födda kommer att bli avgörande för svensk ekonomi. Det spår statens långtidsutredare som i sitt betänkande också konstaterar att vi alla måste jobba mer framöver.
Långtidsutredningen spanar, som namnet avslöjar, långt in i framtiden. Siktet är inställt på 2060. Men redan i dag presenterades huvudbetänkandet med en agenda för hur samhällets resurser ska fortsätta växa och hur det offentliga välfärdsåtagandet ska säkras.
Utredarna, kansliråden Helene Forslind och Lars Davidsson, konstaterar att framtiden för svensk ekonomi i huvudsak ser ljus ut, med ett fördubblat välstånd fram till 2060.
Utmaningen ligger i att vi måste jobba mer – samtidigt som konkurrensen om jobben ökar, på grund av både globalisering och automatisering till följd av teknikutvecklingen. Vilka varor och tjänster som efterfrågas ändras också över tid, till följd av utvecklingstrenderna, vilket driver på för strukturomvandling.
Även klimatförändringarna lyfts fram som en utmaning, liksom – delvis beroende på hur väl integrationen av nyanlända fungerar – den demografiska utvecklingen.
Folkmängden i Sverige förväntas öka till 13 miljoner 2060 och medellivslängden öka med fem år för kvinnor och sex år för män. Risken för en åldrande befolkning kvarstår. Ändå räknar utredarna med att välståndet, BNP per capita, mer än fördubblas till 2060 – förutsatt att sysselsättningen ökar.
Vi måste jobba mer men också längre upp i åldern. Långtidsutredarna har räknat på antal arbetade timmar per person – och de måste öka generellt. Det totala antalet arbetade timmar i ekonomin beräknas öka med 13 procent mellan 2015 och 2060. Ändå riskerar antalet timmar per person utslaget på hela befolkningen att sjunka, på grund av en åldrande befolkning.
De nyanlända svenskarna måste komma snabbare ut i arbetslivet, för att de offentliga finanserna ska stå pall – men då även stärkas på kuppen. Enligt det delbetänkande som presenterades i förra veckan måste sysselsättningsnivån upp tio procentenheter bland nyanlända för att motverka underskott, enligt utredarna, som pekar ut utrikes födda och äldre som fortsätter att jobba, som de som kan upprätthålla arbetsutbudet i framtiden.
Rapporten visar också att med rätt färdigheter är chanserna att få ett passande jobb lika stora för utrikes som inrikes födda, även om en nyckelfaktor är färdigheten i det svenska språket.
- Goda färdigheter ger jobb oavsett bakgrund. Det förekommer diskriminering men arbetsmarknaden verkar inte diskriminerande, sa Lars Davidsson vid presskonferensen.
Enligt rapporten finns inga signifikanta skillnader mellan utrikes och inrikes födda när det gäller att ha arbete, om hänsyn tas till nivån på individens färdigheter. Det verkar inte heller kunna förklaras med att utrikes födda i högre grad skulle arbeta i yrken som inte motsvarar deras färdighetsnivå, enligt studier som utredarna hänvisar till (PIAAC).
Däremot är det fler utrikes födda som har låg kunskapsnivå och otillräckliga färdigheter, skriver utredarna. Därför kan det krävas omfattande kompletterande utbildning för utrikes födda, för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
Om långtidsutredningen
- Långtidsutredningen publiceras återkommande med cirka fyra års mellanrum och tar sikte på en längre utvecklingsperiod.
- Långtidsutredningen 2015 är den 22:a i ordningen. Prognosen sträcker sig fram till 2060.
- Utredningens syfte är att fungera som underlag för den ekonomiska politiken och skapa debatt kring politikens utformning. Den ska också ge en samlad bild av den ekonomiska utvecklingen på lång sikt.
- Bakom utredningens huvudbetänkande, som presenterades i dag, står tjänstemän vid Finansdepartementet. Tjänstemännen väljer själva de ämnen och metoder de bedömer bäst svarar mot utredningens syfte, utan ytterligare direktiv från regeringen.
- Läs hela utredningen här.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
