Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Långtidsutredningen spanar, som namnet avslöjar, långt in i framtiden. Siktet är inställt på 2060. Men redan i dag presenterades huvudbetänkandet med en agenda för hur samhällets resurser ska fortsätta växa och hur det offentliga välfärdsåtagandet ska säkras.
Utredarna, kansliråden Helene Forslind och Lars Davidsson, konstaterar att framtiden för svensk ekonomi i huvudsak ser ljus ut, med ett fördubblat välstånd fram till 2060.
Utmaningen ligger i att vi måste jobba mer – samtidigt som konkurrensen om jobben ökar, på grund av både globalisering och automatisering till följd av teknikutvecklingen. Vilka varor och tjänster som efterfrågas ändras också över tid, till följd av utvecklingstrenderna, vilket driver på för strukturomvandling.
Även klimatförändringarna lyfts fram som en utmaning, liksom – delvis beroende på hur väl integrationen av nyanlända fungerar – den demografiska utvecklingen.
Folkmängden i Sverige förväntas öka till 13 miljoner 2060 och medellivslängden öka med fem år för kvinnor och sex år för män. Risken för en åldrande befolkning kvarstår. Ändå räknar utredarna med att välståndet, BNP per capita, mer än fördubblas till 2060 – förutsatt att sysselsättningen ökar.
Vi måste jobba mer men också längre upp i åldern. Långtidsutredarna har räknat på antal arbetade timmar per person – och de måste öka generellt. Det totala antalet arbetade timmar i ekonomin beräknas öka med 13 procent mellan 2015 och 2060. Ändå riskerar antalet timmar per person utslaget på hela befolkningen att sjunka, på grund av en åldrande befolkning.
De nyanlända svenskarna måste komma snabbare ut i arbetslivet, för att de offentliga finanserna ska stå pall – men då även stärkas på kuppen. Enligt det delbetänkande som presenterades i förra veckan måste sysselsättningsnivån upp tio procentenheter bland nyanlända för att motverka underskott, enligt utredarna, som pekar ut utrikes födda och äldre som fortsätter att jobba, som de som kan upprätthålla arbetsutbudet i framtiden.
Rapporten visar också att med rätt färdigheter är chanserna att få ett passande jobb lika stora för utrikes som inrikes födda, även om en nyckelfaktor är färdigheten i det svenska språket.
- Goda färdigheter ger jobb oavsett bakgrund. Det förekommer diskriminering men arbetsmarknaden verkar inte diskriminerande, sa Lars Davidsson vid presskonferensen.
Enligt rapporten finns inga signifikanta skillnader mellan utrikes och inrikes födda när det gäller att ha arbete, om hänsyn tas till nivån på individens färdigheter. Det verkar inte heller kunna förklaras med att utrikes födda i högre grad skulle arbeta i yrken som inte motsvarar deras färdighetsnivå, enligt studier som utredarna hänvisar till (PIAAC).
Däremot är det fler utrikes födda som har låg kunskapsnivå och otillräckliga färdigheter, skriver utredarna. Därför kan det krävas omfattande kompletterande utbildning för utrikes födda, för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
