Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Äldre och utrikes födda kan rädda svensk ekonomi
Äldre och utrikes födda kommer att bli avgörande för svensk ekonomi. Det spår statens långtidsutredare som i sitt betänkande också konstaterar att vi alla måste jobba mer framöver.
Långtidsutredningen spanar, som namnet avslöjar, långt in i framtiden. Siktet är inställt på 2060. Men redan i dag presenterades huvudbetänkandet med en agenda för hur samhällets resurser ska fortsätta växa och hur det offentliga välfärdsåtagandet ska säkras.
Utredarna, kansliråden Helene Forslind och Lars Davidsson, konstaterar att framtiden för svensk ekonomi i huvudsak ser ljus ut, med ett fördubblat välstånd fram till 2060.
Utmaningen ligger i att vi måste jobba mer – samtidigt som konkurrensen om jobben ökar, på grund av både globalisering och automatisering till följd av teknikutvecklingen. Vilka varor och tjänster som efterfrågas ändras också över tid, till följd av utvecklingstrenderna, vilket driver på för strukturomvandling.
Även klimatförändringarna lyfts fram som en utmaning, liksom – delvis beroende på hur väl integrationen av nyanlända fungerar – den demografiska utvecklingen.
Folkmängden i Sverige förväntas öka till 13 miljoner 2060 och medellivslängden öka med fem år för kvinnor och sex år för män. Risken för en åldrande befolkning kvarstår. Ändå räknar utredarna med att välståndet, BNP per capita, mer än fördubblas till 2060 – förutsatt att sysselsättningen ökar.
Vi måste jobba mer men också längre upp i åldern. Långtidsutredarna har räknat på antal arbetade timmar per person – och de måste öka generellt. Det totala antalet arbetade timmar i ekonomin beräknas öka med 13 procent mellan 2015 och 2060. Ändå riskerar antalet timmar per person utslaget på hela befolkningen att sjunka, på grund av en åldrande befolkning.
De nyanlända svenskarna måste komma snabbare ut i arbetslivet, för att de offentliga finanserna ska stå pall – men då även stärkas på kuppen. Enligt det delbetänkande som presenterades i förra veckan måste sysselsättningsnivån upp tio procentenheter bland nyanlända för att motverka underskott, enligt utredarna, som pekar ut utrikes födda och äldre som fortsätter att jobba, som de som kan upprätthålla arbetsutbudet i framtiden.
Rapporten visar också att med rätt färdigheter är chanserna att få ett passande jobb lika stora för utrikes som inrikes födda, även om en nyckelfaktor är färdigheten i det svenska språket.
- Goda färdigheter ger jobb oavsett bakgrund. Det förekommer diskriminering men arbetsmarknaden verkar inte diskriminerande, sa Lars Davidsson vid presskonferensen.
Enligt rapporten finns inga signifikanta skillnader mellan utrikes och inrikes födda när det gäller att ha arbete, om hänsyn tas till nivån på individens färdigheter. Det verkar inte heller kunna förklaras med att utrikes födda i högre grad skulle arbeta i yrken som inte motsvarar deras färdighetsnivå, enligt studier som utredarna hänvisar till (PIAAC).
Däremot är det fler utrikes födda som har låg kunskapsnivå och otillräckliga färdigheter, skriver utredarna. Därför kan det krävas omfattande kompletterande utbildning för utrikes födda, för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
Om långtidsutredningen
- Långtidsutredningen publiceras återkommande med cirka fyra års mellanrum och tar sikte på en längre utvecklingsperiod.
- Långtidsutredningen 2015 är den 22:a i ordningen. Prognosen sträcker sig fram till 2060.
- Utredningens syfte är att fungera som underlag för den ekonomiska politiken och skapa debatt kring politikens utformning. Den ska också ge en samlad bild av den ekonomiska utvecklingen på lång sikt.
- Bakom utredningens huvudbetänkande, som presenterades i dag, står tjänstemän vid Finansdepartementet. Tjänstemännen väljer själva de ämnen och metoder de bedömer bäst svarar mot utredningens syfte, utan ytterligare direktiv från regeringen.
- Läs hela utredningen här.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
