Allt motstånd är meningslöst.

Det är inte längre bara ett ödesmättat citat från kollektivet Borg. Det är kontentan i svaren från experter som satt sig in i hur artificiell intelligens kommer att påverka våra jobb.  

– Vissa jobb kommer att försvinna helt, alla jobb kommer att förändras, säger Ann-Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.

Hon nämner HR-området, kundtjänst och kreativa näringar som marknadsföring. Cheferna slipper inte undan, tvärtom.

AI som chef

– En förkrossande majoritet ville ha en AI som chef. Den största anledningen var lönesamtalet. Med en AI-chef skulle man bli rättvist bedömd, säger hon och refererar till en amerikansk opinionsundersökning om att ersätta chefen med AI, tillgänglig dygnet runt, året om.

– Vi gjorde en egen undersökning som visade att anställda i Sverige inte heller är negativa till idén. Chefens roll kommer att förändras mest och är enklast att ta bort.

Patrick Couch, affärsutvecklare och AI-expert på Silo AI, bekräftar hennes framtidsvision om arbetsmarknaden och konstaterar att tidigare automatiseringar främst har handlat om fysiska jobb – den här gången påverkas kunskapsjobben.

– Det är absolut ingen överdrift eller skrämselpropaganda att AI kommer att påverka alla jobb och tjänstemännen kommer att hamna i mycket större blåsväder. Det är oundvikligt.

AI-motståndare riskerar halka efter

Vissa kommer att försöka sätta sig emot det oundvikliga och de riskerar inte att komma med i matchen, menar Patrick Couch och efterlyser en nationell strategi, en AI-agenda.

– Rädsla och naivitet är en olycklig kombination. Vi behöver se till att folk blir utbildade så ingen blir exkluderad. Samhället behöver säkra upp så att alla har möjlighet att följa med utvecklingen och både arbetsgivare och fack behöver samtala om möjligheterna och riskerna.

En av de största riskerna, menar Patrick Couch, är att kommersiella intressen styr utvecklingen – det finns stora pengar att tjäna på att släppa AI lös innan den är redo och flera exempel på hur illa det kan gå när man rullar ut något ofärdigt för snabbt. Microsofts chatbot Tay, som inom ett dygn drogs tillbaka för att den oövervakad utvecklats till en misogyn rasist som skrev stötande inlägg på Twitter, är ett exempel. Trafikolyckor med ofärdiga självkörande bilar ett annat.

Motstånd från Musk med fler

Det är därför lite ironiskt att just Elon Musk, som bland annat äger biltillverkaren Tesla, gör gemensam sak med de AI-forskare som trots allt gör motstånd mot det oundvikliga och som skrivit ett öppet brev (på forskningsorganisationen Future of Life Institutes hemsida) om att omgående pausa utvecklingen av AI som är mer kraftfull än Chat GPT (se faktaruta) i sex månader.  

”Ska vi automatisera bort alla jobb, inklusive de meningsfulla? Ska vi utveckla icke-mänskliga sinnen som så småningom kan överträffa, överlista, göra oss obsoleta och ersätta oss?” skriver forskarna och menar att oreglerad utveckling av AI kan vara ett hot mot mänskligheten och samhället.

AI viktig fråga för facket

Ulrika Hektor, forsknings- och utvecklingschef på Afa försäkring, slår fast att arbetsuppgifter försvinner, förändras samt att det tillkommer nya och att det är viktigt att nogsamt följa den utvecklingen. Afa har i år delat ut 38 miljoner kronor för forskning om de arbetsmiljöeffekter som uppstår i och med att AI förändrar arbetsmarknaden och arbetsplatser.

– Det finns mycket forskning om AI, men det saknas delar i den forskningen som till exempel handlar om hur det är att ha en robot som kollega, vad som händer när människor ska samarbeta med AI och hur arbetsmiljön påverkas. Det här är en viktig fråga för både fack och arbetsgivare och det finns ett allmänt sug från parterna om mer kunskap utifrån det perspektivet, säger Ulrika Hektor.

Gammal i gamet med nytt jobb

Pelle Stridh, AI-tränare och AI-arkitekt på Softronic, har samarbetat med chatbotar länge. Han började redan 2015 när ett företag räknat ut att de kunde spara tusentals arbetstimmar och stora summor på att träna en chatbot att hjälpa medarbetarna som glömt sina lösenord. I dag utbildar han andra till att bli AI-tränare åt smarta chatbotar som bygger på neurala nätverk och kan tränas i att själv dra slutsatser.

– En AI-tränares jobb består i att träna chatboten förstå vad folk vill ha hjälp med, deras avsikt. Vi tränar den i att förstå 15 olika sätt att ställa en fråga på och i att hitta mönster.

Det krävs ingen som helst datakompetens för att bli AI-tränare, men det är bra om man kan verksamheten och är någorlunda språkligt bevandrad. Pelle Stridh menar att det är ett kardinalfel att tro att en chatbot kan bli fullärd och fortsätta ensam. AI-tränaren behövs för att ta stickprov och ha koll på konversationen kontinuerligt.

– Det dyker alltid upp fler frågor som chatboten inte är tränad på att förstå och kan svara på. På något sätt måste chatbotten vidareutbildas. Utan en AI-tränare på plats har man pajat varumärket och fått sämre service än tidigare, säger Pelle Stridh.

AI avslöjade bombritningar

Utan kontroll kan det gå som med den tidigare nämnda chatboten Tay. Och vi har ännu inte sett alla konsekvenser av Chat GPT. Amerikanska forskare lurade tidigt chatboten att avslöja hur man bygger en smutsig bomb. Europol, EU:s brottsbekämpande organ, varnar för att Chat GPT och dess AI-gelikar kan bidra till ökad cyberbrottslighet.

Dessutom fabulerar Chat GPT friskt och levererar ibland helt häpnadsväckande uppgifter – fenomenet kallas hallucination. På frågan; ”Vad är tidningen Kollega?” svarar Chat GPT till exempel att det är en medlemstidning för fackförbundet Vision. När frågan omformulerad ställdes igen, blev svaret att Kollega styrs av Kommunal.

Att Kollega skulle vara Unionens tidning är inget alternativ.

Allt motstånd är meningslöst.