Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

ABB-försäljning kan bryta mot lagen

Facken på ABB misstänker att ledningen kan ha gjort sig skyldig till brott mot medbestämmandelagen (mbl) i samband med den Hitachiaffär som meddelades i dag.
– Det här borde ha förhandlats, säger Krista Andersson, klubbordförande för Unionen på ABB i Västerås.
Anita Täpp Publicerad
Foto: Ennio Leanza/TT/AP
Ulrich Spiesshofer, vd på ABB, under presskonferens om att ABB säljer enheten "Power Grid" till japanska Hitachi. Foto: Ennio Leanza/TT/AP

Efter en tids spekulationer bekräftade ABB i förra veckan att företaget förde diskussioner om en eventuell försäljning av ABB-divisionen Power Grids till japanska Hitachi.

När företagsledningen i morse gick ut och meddelade att försäljningen var ett faktum hade facken ännu inte fått någon information om det. Först i förmiddags blev de kallade till ett informationsmöte.

I Dagens Arbete betecknar Dennis Bäckman, facklig styrelserepresentant i svenska ABB:s bolagsstyrelse, ledningens agerande som uselt och säger att han nu samlar bevis för mbl-brott.

Även Krista Andersson, Unionens klubbordförande på ABB i Västerås, är kritisk till ledningens agerande och misstänker att den kan ha gjort sig skyldig till ett brott mot mbl, medbestämmandelagen.

– Jo, rent generellt anser vi att det här borde ha förhandlats med oss innan, enligt vad som står i mbl. Sedan vet vi att vi har jätteproblem när besluten fattas utanför Sveriges gränser och att det blir jättekänsligt när det gäller uppköp eller försäljning av någon enhet. Men rent generellt anser vi ändå att man kan dela informationen med oss innan den går ut offentligt.

– Visserligen ska man enligt vad jag har förstått ha informerat vårt EWC, vårt europiska företagsråd, sent i går kväll. Men det var alltså bara några timmar innan man gick ut med det här offentligt.

Vad fick ni veta på informationsmötet?
– Det enda vi visste innan var det som stod i pressreleasen. Och det som ändå var bra med mötet var att vi då kunde ställa frågor och få svar och exempelvis fick bekräftelse på att vi under 2019 kommer arbeta som vanligt och börja förbereda den här delningen och nya organisationen.

Hur facken kan komma att gå vidare med misstanken om att ledningen kan ha gjort sig skyldig till ett mbl-brott vet Krista Andersson ännu inte.

– Det har vi inte hunnit funderat mer på än. Vi har ju haft en hel del annat att ta itu med först, som att få information om vad som faktiskt händer nu rent konkret. Som vilka delar som ska säljas, vad som händer med resterande ABB, vad vi måste förbereda innan jul och om vi kan vänta med vissa saker till efter jul och så vidare. Vi måste ju se till att vi kan gå på julledighet allihopa och vara trygga i det.

Hur har de anställda reagerat på försäljningsbeskedet?
– Det är lite blandade reaktioner. Bara förändringen gör ju att man kan bli orolig i sig, att det händer nåt som man inte har kontroll över. Sedan finns det de som varit ABB-anställda i många år och som också vill avsluta sin anställning som ABB-anställd och nu ser att de kanske inte kommer att kunna göra det i och med att PG-delen, där de jobbar, säljs till Hitachi.

Läs också: 5 företag som byggt Sverige

– Men sedan finns också en del som tycker det här är bra, att det kanske gör att PG, Power Grids, kan utvecklas på ett annat sätt med Hitachi som ägare. Att det kommer leda till större investeringar, mer forskning och att man kommer ut på andra marknader så man kommer växa och bli väldigt kraftfulla.

Vad hoppas ni försäljningen ska leda till?
– Vår förhoppning är att PG-sidan nu får en väldigt bra start och kan växa inom sina områden och utveckla verksamheten och få en bra och stabil grund. Och att det nya ABB, det som blir kvar, får en bra organisation och kan jobba vidare med sina produkter, alltså med automationssidan, digitaliseringen och annat.

Finns några farhågor om att försäljningen kan leda till flytt av verksamheten och neddragningar i Sverige?
– Nej, vi ser inte att det finns något som tyder på det. De anställda på PG-delen har en oerhörd kompetens och kan driva verksamheten bra. Och vår förhoppning är att det nu ska bli ännu mer skjuts i den verksamheten när man bara kan fokusera på den. Så vi hoppas och tror att alla kommer få det mycket bättre, säger Krista Andersson.

Läs också: Facket på ABB kritiskt till bonusutdelning

Detta har hänt:

I morse meddelade ABB att man säljer sin enhet ABB Power Grids till japanska Hitachi. Power Grids är en av fyra divisioner i ABB-koncernen, som fokuserar på kraft- och automationsprodukter. Den erbjuder också system, service- och programvaror för kraftgenerering, överföring och distribution av elkraft.

Enligt uppgift är det en affär som är värd runt 100 miljarder svenska kronor och därmed också en av de största industriaffärerna som någonsin har gjorts i Sverige.

Totalt berörs 4 150 anställda vid ABB i Ludvika och i Västerås. Affären beräknas vara färdig under det första halvåret 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.