Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Efter en tids spekulationer bekräftade ABB i förra veckan att företaget förde diskussioner om en eventuell försäljning av ABB-divisionen Power Grids till japanska Hitachi.
När företagsledningen i morse gick ut och meddelade att försäljningen var ett faktum hade facken ännu inte fått någon information om det. Först i förmiddags blev de kallade till ett informationsmöte.
I Dagens Arbete betecknar Dennis Bäckman, facklig styrelserepresentant i svenska ABB:s bolagsstyrelse, ledningens agerande som uselt och säger att han nu samlar bevis för mbl-brott.
Även Krista Andersson, Unionens klubbordförande på ABB i Västerås, är kritisk till ledningens agerande och misstänker att den kan ha gjort sig skyldig till ett brott mot mbl, medbestämmandelagen.
– Jo, rent generellt anser vi att det här borde ha förhandlats med oss innan, enligt vad som står i mbl. Sedan vet vi att vi har jätteproblem när besluten fattas utanför Sveriges gränser och att det blir jättekänsligt när det gäller uppköp eller försäljning av någon enhet. Men rent generellt anser vi ändå att man kan dela informationen med oss innan den går ut offentligt.
– Visserligen ska man enligt vad jag har förstått ha informerat vårt EWC, vårt europiska företagsråd, sent i går kväll. Men det var alltså bara några timmar innan man gick ut med det här offentligt.
Vad fick ni veta på informationsmötet?
– Det enda vi visste innan var det som stod i pressreleasen. Och det som ändå var bra med mötet var att vi då kunde ställa frågor och få svar och exempelvis fick bekräftelse på att vi under 2019 kommer arbeta som vanligt och börja förbereda den här delningen och nya organisationen.
Hur facken kan komma att gå vidare med misstanken om att ledningen kan ha gjort sig skyldig till ett mbl-brott vet Krista Andersson ännu inte.
– Det har vi inte hunnit funderat mer på än. Vi har ju haft en hel del annat att ta itu med först, som att få information om vad som faktiskt händer nu rent konkret. Som vilka delar som ska säljas, vad som händer med resterande ABB, vad vi måste förbereda innan jul och om vi kan vänta med vissa saker till efter jul och så vidare. Vi måste ju se till att vi kan gå på julledighet allihopa och vara trygga i det.
Hur har de anställda reagerat på försäljningsbeskedet?
– Det är lite blandade reaktioner. Bara förändringen gör ju att man kan bli orolig i sig, att det händer nåt som man inte har kontroll över. Sedan finns det de som varit ABB-anställda i många år och som också vill avsluta sin anställning som ABB-anställd och nu ser att de kanske inte kommer att kunna göra det i och med att PG-delen, där de jobbar, säljs till Hitachi.
Läs också: 5 företag som byggt Sverige
– Men sedan finns också en del som tycker det här är bra, att det kanske gör att PG, Power Grids, kan utvecklas på ett annat sätt med Hitachi som ägare. Att det kommer leda till större investeringar, mer forskning och att man kommer ut på andra marknader så man kommer växa och bli väldigt kraftfulla.
Vad hoppas ni försäljningen ska leda till?
– Vår förhoppning är att PG-sidan nu får en väldigt bra start och kan växa inom sina områden och utveckla verksamheten och få en bra och stabil grund. Och att det nya ABB, det som blir kvar, får en bra organisation och kan jobba vidare med sina produkter, alltså med automationssidan, digitaliseringen och annat.
Finns några farhågor om att försäljningen kan leda till flytt av verksamheten och neddragningar i Sverige?
– Nej, vi ser inte att det finns något som tyder på det. De anställda på PG-delen har en oerhörd kompetens och kan driva verksamheten bra. Och vår förhoppning är att det nu ska bli ännu mer skjuts i den verksamheten när man bara kan fokusera på den. Så vi hoppas och tror att alla kommer få det mycket bättre, säger Krista Andersson.
Läs också: Facket på ABB kritiskt till bonusutdelning
I morse meddelade ABB att man säljer sin enhet ABB Power Grids till japanska Hitachi. Power Grids är en av fyra divisioner i ABB-koncernen, som fokuserar på kraft- och automationsprodukter. Den erbjuder också system, service- och programvaror för kraftgenerering, överföring och distribution av elkraft.
Enligt uppgift är det en affär som är värd runt 100 miljarder svenska kronor och därmed också en av de största industriaffärerna som någonsin har gjorts i Sverige.
Totalt berörs 4 150 anställda vid ABB i Ludvika och i Västerås. Affären beräknas vara färdig under det första halvåret 2020.
Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag.
Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.
En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad.
– Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning.
De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft
Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel.
– Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation. Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han.
Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.
Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.
– Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående.
Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?
– Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.
Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.