Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

ABB-försäljning kan bryta mot lagen

Facken på ABB misstänker att ledningen kan ha gjort sig skyldig till brott mot medbestämmandelagen (mbl) i samband med den Hitachiaffär som meddelades i dag.
– Det här borde ha förhandlats, säger Krista Andersson, klubbordförande för Unionen på ABB i Västerås.
Anita Täpp Publicerad
Foto: Ennio Leanza/TT/AP
Ulrich Spiesshofer, vd på ABB, under presskonferens om att ABB säljer enheten "Power Grid" till japanska Hitachi. Foto: Ennio Leanza/TT/AP

Efter en tids spekulationer bekräftade ABB i förra veckan att företaget förde diskussioner om en eventuell försäljning av ABB-divisionen Power Grids till japanska Hitachi.

När företagsledningen i morse gick ut och meddelade att försäljningen var ett faktum hade facken ännu inte fått någon information om det. Först i förmiddags blev de kallade till ett informationsmöte.

I Dagens Arbete betecknar Dennis Bäckman, facklig styrelserepresentant i svenska ABB:s bolagsstyrelse, ledningens agerande som uselt och säger att han nu samlar bevis för mbl-brott.

Även Krista Andersson, Unionens klubbordförande på ABB i Västerås, är kritisk till ledningens agerande och misstänker att den kan ha gjort sig skyldig till ett brott mot mbl, medbestämmandelagen.

– Jo, rent generellt anser vi att det här borde ha förhandlats med oss innan, enligt vad som står i mbl. Sedan vet vi att vi har jätteproblem när besluten fattas utanför Sveriges gränser och att det blir jättekänsligt när det gäller uppköp eller försäljning av någon enhet. Men rent generellt anser vi ändå att man kan dela informationen med oss innan den går ut offentligt.

– Visserligen ska man enligt vad jag har förstått ha informerat vårt EWC, vårt europiska företagsråd, sent i går kväll. Men det var alltså bara några timmar innan man gick ut med det här offentligt.

Vad fick ni veta på informationsmötet?
– Det enda vi visste innan var det som stod i pressreleasen. Och det som ändå var bra med mötet var att vi då kunde ställa frågor och få svar och exempelvis fick bekräftelse på att vi under 2019 kommer arbeta som vanligt och börja förbereda den här delningen och nya organisationen.

Hur facken kan komma att gå vidare med misstanken om att ledningen kan ha gjort sig skyldig till ett mbl-brott vet Krista Andersson ännu inte.

– Det har vi inte hunnit funderat mer på än. Vi har ju haft en hel del annat att ta itu med först, som att få information om vad som faktiskt händer nu rent konkret. Som vilka delar som ska säljas, vad som händer med resterande ABB, vad vi måste förbereda innan jul och om vi kan vänta med vissa saker till efter jul och så vidare. Vi måste ju se till att vi kan gå på julledighet allihopa och vara trygga i det.

Hur har de anställda reagerat på försäljningsbeskedet?
– Det är lite blandade reaktioner. Bara förändringen gör ju att man kan bli orolig i sig, att det händer nåt som man inte har kontroll över. Sedan finns det de som varit ABB-anställda i många år och som också vill avsluta sin anställning som ABB-anställd och nu ser att de kanske inte kommer att kunna göra det i och med att PG-delen, där de jobbar, säljs till Hitachi.

Läs också: 5 företag som byggt Sverige

– Men sedan finns också en del som tycker det här är bra, att det kanske gör att PG, Power Grids, kan utvecklas på ett annat sätt med Hitachi som ägare. Att det kommer leda till större investeringar, mer forskning och att man kommer ut på andra marknader så man kommer växa och bli väldigt kraftfulla.

Vad hoppas ni försäljningen ska leda till?
– Vår förhoppning är att PG-sidan nu får en väldigt bra start och kan växa inom sina områden och utveckla verksamheten och få en bra och stabil grund. Och att det nya ABB, det som blir kvar, får en bra organisation och kan jobba vidare med sina produkter, alltså med automationssidan, digitaliseringen och annat.

Finns några farhågor om att försäljningen kan leda till flytt av verksamheten och neddragningar i Sverige?
– Nej, vi ser inte att det finns något som tyder på det. De anställda på PG-delen har en oerhörd kompetens och kan driva verksamheten bra. Och vår förhoppning är att det nu ska bli ännu mer skjuts i den verksamheten när man bara kan fokusera på den. Så vi hoppas och tror att alla kommer få det mycket bättre, säger Krista Andersson.

Läs också: Facket på ABB kritiskt till bonusutdelning

Detta har hänt:

I morse meddelade ABB att man säljer sin enhet ABB Power Grids till japanska Hitachi. Power Grids är en av fyra divisioner i ABB-koncernen, som fokuserar på kraft- och automationsprodukter. Den erbjuder också system, service- och programvaror för kraftgenerering, överföring och distribution av elkraft.

Enligt uppgift är det en affär som är värd runt 100 miljarder svenska kronor och därmed också en av de största industriaffärerna som någonsin har gjorts i Sverige.

Totalt berörs 4 150 anställda vid ABB i Ludvika och i Västerås. Affären beräknas vara färdig under det första halvåret 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.