Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

5 yrken som är på väg bort

Automatisering och digitalisering påverkar stora delar av arbetsmarknaden. Här är fem yrken som minskat de senaste åren.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Telefonist är ett av de yrken som drabbats hårdast av automatiseringen. Colourbox

Robotarna tar över våra jobb. Så har det låtit ett tag. Och visst är det så att en viss typ av yrkeskunnande redan nu eller inom en snar framtid löper risk att bli överflödiga när tekniska innovationer banar väg för en automatisering i arbetslivet.

En rapport från Stiftelsen för strategisk forskning som släpptes för några år sedan visade att hälften av alla anställda skulle kunna ersättas av datorer under de kommande 20 åren. Kassapersonal och försäljare var några sådan yrken som nämndes i rapporten. Men du går inte säker bara för att du har ett kvalificerat tjänstemannayrke. Automatisering kommer att påverka alla yrken med arbetsuppgifter som kan utföras utan att människor är direkt inblandade.

– Men det är många som håller på att gissa om framtiden, vill man verkligen veta vilka jobba som försvinner borde man kolla vilka yrken som minskar i Sverige, säger Samuel Engblom, TCO:s samhällspolitiska chef, till SvD som har gjort precis det.

Med hjälp av SCB:s yrkesregister har Svenska Dagbladet tagit reda på vilka yrken som minskat mellan 2014 och 2017. Här är några av dem.

Telefonister

Ett av yrkena som drabbats hårdast av automatisering. På fyra år minskade andelen tjänster med 40 procent.

IT-chefer nivå 1

Vilket innebär mellanchefer inom IT-branschen. 2017 fanns det 3 244 IT-chefer. Mellan 2014 och 2017 minskade andelen tjänster med 37 procent

Säljande butikschefer och avdelningschefer i butik

Ökad e-handel leder till att anställda inom detaljhandeln minskar. Det fanns drygt 24 000 avdelnings- och butikschefer 2017 men under en fyraårsperiod har en fjärdedel av alla tjänster förvunnit. Butiksdöden är obarmhärtig.

Maskin och processoperatörer vid stål- och metallverk

2017 minskade andelen tjänster med 16 procent.

Säljare

Olika sorters säljyrken tycks minska men bara med 1,4 procent. Drygt 90 000 har jobben kvar.

Källa: SvD/SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.