Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

100 000 kommer saknas på arbetsmarknaden

100 000 personer med rätt kompetens. Så många personer kommer att saknas om fem år om inget förändras, enligt en prognos från Arbetsförmedlingen. Inom Unionens område är bristen störst inom data och IT.
Ola Rennstam Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Jobbar du inom data och IT kommer du ha fortsatt goda möjligheter att få jobb. Pressmaster/Colourbox

Arbetsförmedlingens nya prognos visar en fortsatt brist på personal och goda möjligheter till jobb inom många yrken de kommande fem åren. De ljusa framtidsutsikterna gäller främst yrken som kräver en högre utbildning.

– Den som har en eftergymnasial utbildning kommer att ha mycket goda jobbmöjligheter. Tjänstemän med en bred utbildning kommer att ha möjlighet att ta många typer av jobb men det kan också vara stor konkurrens om de jobben. Det viktiga är att man kan fortsätta att kompetensutveckla sig, säger Annelie Almérus, analytiker vid Arbetsförmedlingen.

De största underskotten av personal med rätt utbildning och erfarenhet kommer uppstå inom hälso- och sjukvården. Där beräknas bristen inom fem år bli runt 34 000 personer enligt Arbetsförmedlingens rapport, som presenterades under torsdagen. Inom pedagogiskt arbete väntas ytterligare 23 000 personer behövas med önskad kompetens.

Om inget görs för att motverka den bristande kompetensförsörjningen kommer det få stora konsekvenser med risk för sänkt kvalité i framför allt den offentliga servicen, säger Annelie Almérus.

Inom Unionens område kommer bristen främst märkas inom IT och data där 9 000 personer behövs, enligt Annelie Almérus.

– Bristen är jättestor. Att de inte är fler än 9 000 beror på att området inte är så stort, så procentuellt är det enormt i den yrkeskategorin och allra störst är den gällande mjukvaru- och systemutvecklarna, säger hon.

Bristen på utbildad personal får konsekvensen att arbetsgivarna kommer att sänka kraven på erfarenhet och utbildning, tror Arbetsförmedlingen. Detta kommer i sin tur leda till bättre jobbmöjligheter för fler, framför allt för nyexaminerade.

– Kanske har arbetsgivarna ställt alldeles för höga krav, det kan vara av godo att man nu sänker kraven.

Arbetsförmedlingen betonar vikten av att göra bristyrkena mer attraktiva.

– Arbetsgivarna måste bidra så fler söker sig till de här yrkena och utbildningsväsendet bör dimensionera sig efter arbetsmarknadens behov. Och som individ har man ansvar för sitt livslånga lärande och hålla sig á jour med vad som behövs, säger Annelie Almérus.

Totalt omfattar Arbetsförmedlingens prognos 200 yrken.

Hetaste yrkena

Minst konkurrens om jobben om fem år:

Civilingenjörer och tekniker
Mjukvaru- och systemutvecklare
Systemanalytiker och IT-tekniker
Barnmorskor
Förskollärare
Sjuksköterskor
Socialsekreterarare
Lärare
Psykologer

Störst konkurrens om jobben om fem år:

Informatörer och kommunikatörer
Journalister
Fastighetsmäklare
Fotografer
Finansanalytiker
Banktjänstemän
Musiker

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.