Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Under våren slog coronapandemin till med full kraft. Antalet varsel tiodubblades och på TRR växte siffrorna över tjänstemän som blivit av med jobbet.
När året summerades handlade det om cirka 23 000 nya arbetssökande som vänt sig till TRR, att jämföra med 2019 års siffra på drygt 14 000.
Framför allt är det storstadsregionerna som drabbats. Nästan 17 000 av de uppsagda hör hemma i Stockholm, Västra Götaland eller Skåne. De branscher som drabbades värst var handel och försäljning, hotell, restaurang och turism samt finans, försäkring och ekonomi.
Samtidigt fick en stor andel av dem som lämnade TRR ny sysselsättning. 78 procent av dem gick till en ny anställning.
Läs mer: Så fixar du ett jobb du trivs med
De nya jobben hittades i första hand i offentlig sektor, handel och försäljning samt IT.
– Inom offentlig verksamhet handlar det om att myndigheter som polisen, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen och Försvaret rekryterar. Inom handeln är det e-handeln och dagligvaruhandeln som utökar, säger TRR:s vd Lennart Hedström.
Av de som inte började arbeta igen startade 7 procent eget, medan drygt 9 procent valde att börja studera. Majoriteten av de senare var i åldern 40-49 år. Av dem som började studera var det 70 procent som valde att skola om sig, ofta inom hälso- och sjukvård eller pedagogik.
Det här är något som Lennart Hedström ser positivt på.
– Jag tillhör inte dem som tror att jobben kommer att försvinna, däremot kommer de att bli annorlunda. Samhället förändras hela tiden. Därför gäller det att ta vara på varje möjlighet som kommer, jag tror stenhårt på att hela tiden fylla på färdigheter och kompetens. Både roller och yrken förändras fort.
I år spår TRR att arbetslösheten kommer att öka under första halvåret för att sedan långsamt sjunka. Totalt räknar man med en aning lägre söktryck än under fjolåret.
Läs mer: 3 tecken på att vi går mot ljusare tider
Foto på Lennart Hedström: Torbjörn Persson
Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.
Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.
Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.
Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.
– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Saknar människor med rätt kompetens
Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.
