Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Sandviks aktieutdelning upprör anställda
Sandvik vill dela ut över åtta miljarder till aktieägarna, samtidigt som de gör stora neddragningar. Ett beslut som rör upp känslor bland de anställda. I fjol tog verkstadsföretaget dessutom emot statliga stödpengar.
När Sandviks styrelse förra våren föreslog en utdelning på 3 kronor per aktie var Thomas Lilja, ordförande i Unionens koncernklubb och arbetstagarrepresentant i Sandviks styrelse, den enda som reserverade sig.
Läs mer: Facket röstade mot aktieutdelning på Sandvik
Läs mer: Sandviks aktieägare får vänta ut coronakrisen
Han tyckte att en utdelning var orimlig om man samtidigt skulle få permitteringsstöd på 300 miljoner kronor från staten. Så småningom fick han också stöd för sin åsikt från regeringen och aktieutdelningen slopades.
När Sandvik nu i år föreslår en aktieutdelning på 6,50 kronor per aktie, totalt 8,1 miljard kronor, reserverar sig däremot inte facket.
– Då, i fjol, dök ju marknaden helt och vi var i behov av permitteringslösningar för att inte tvingas göra oss av med folk. Och i en ekonomisk kris kan man inte dela ut pengar. Jag såg också att andra företag nollade utdelningarna, säger Thomas Lilja.
– Jag hade ju trott att vi skulle slippa varsel tack vare permitteringarna. Men det kom ändå varsel inom ståltillverkningen.
En del av utdelningen, 2 kronor per aktie, är en kompensation för fjolårets uteblivna utdelning. Varför reserverade du dig inte mot den?
– Jag har inget superbra svar, jag var lite tveksam. Man kunde ha sparat några miljarder i företaget till framtida investeringar, säger Thomas Lilja som tycker att frågan om en eventuell återbetalning av de statliga stödpengarna är en fråga som bör ställas till företaget.
Stora neddragningar på gång
Samtidigt som Sandvik vill dela ut 75 procent av vinsten, genomför man även fortsatta neddragningar. Målet har varit att minska antalet heltidsanställda med 5 000 i koncernen som har 40 000 anställda globalt.
Dessutom, inom ståldelen av bolaget erbjuds tjänstemännen att gå ned 20 procent i arbetstid och bara få ett löneavdrag på 10 procent. Ett erbjudande som kan upplevas som ett krav.
– Det ska ju vara frivilligt. Men det finns ett tryck på tjänstemännen att gå ned i tid, det är svårt att säga nej när chefen kommer och frågar. Det är många som känner pressen, säger Thomas Lilja enligt vilken företagets agerande, den föreslagna aktieutdelningen i kombination med sparåtgärder, väcker mycket känslor bland de anställda.
– Det är en stor debatt. Det kommer åsikter både från höger och vänster. Sedan finns det ju en del som är både aktieägare och anställda, de hamnar i ett moraliskt dilemma.
Kan det tänkas att även de anställda som inte är aktieägare får del av vinsten framöver?
– Det är ett krav från den fackliga sidan. Har man råd att betala ut stora pengar till aktieägarna, så tror och hoppas jag att medarbetarna får något extra som tack för det gångna året.
Sandvik
Bolaget har drygt 40 000 anställda i hela världen. I Sverige finns anställda på 14 orter, varav de flesta i Sandviken. Unionen har omkring 2 250 medlemmar på företaget.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Många pluggar under arbetslösheten
Hälften av de arbetslösa tjänstemännen går en utbildning under arbetslösheten. Det ökar möjligheten att få ett nytt jobb, enligt trygghetsrådet TRR. Anneli Widerberg pluggade projektledning – och är nu tillbaka på arbetsmarknaden.
Antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Ett sätt att öka sina chanser att få ett nytt jobb är att plugga under arbetslösheten, enligt trygghetsrådet TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän tillbaka till sysselsättning.
– Jag vågar garantera att studier gynnar jobbsökandet. Det handlar inte bara om de nya kunskaperna man får, utan också om signalerna man skickar. Att läsa en kurs eller utbildning visar på nyfikenhet, driv och en vilja att ständigt utvecklas. Det värderar arbetsgivare högt, säger Anna Fritzson, specialist inom jobbsökning på TRR.
Fick kvitto på kunskapen hon hade
En som tog chansen att fylla på kunskapsluckorna är Anneli Widerberg. I april förra året blev hon av med jobbet på Mathem, där hon arbetat som projektledare. Efter ett par månaders arbetslöshet och i samråd med TRR gick hon flera korta utbildningar – bland annat en till certifierad projektledare.
– Jag kände att jag var tvungen att göra något för att fylla på mitt cv. Jag har jobbat som projektledare och med marknadsföring och kommunikation i väldigt många år, men hade inget kvitto på de kunskaper jag hade skaffat mig. Så i maj påbörjade jag utbildningen och höll på med den till början av augusti.
Var det främst kvittot på dina tidigare kunskaper eller ny kunskap du ville ha?
– Både och. Jag fick en fördjupning av mina tidigare kunskaper och en påminnelse om vad jag redan visste. Dessutom fick jag ett kvitto på att jag var certifierad projektledare vilket förbättrade mitt cv. Det gjorde också att jag kände mig lite mer självsäker när jag sökte jobb: jag hade inte bara jobbat som projektledare utan hade även ett kvitto på vad jag kan.
Studier kan öka chansen att få nytt jobb
Anneli Widerberg är inte ensam om att plugga under arbetslösheten. Enligt en undersökning från TRR väljer drygt hälften av alla uppsagda tjänstemän att läsa en kortare kurs eller utbildning som arbetssökande. Ungefär hälften av dem uppger i sin tur att pluggandet ökade möjligheten att få ett nytt jobb.
Privata, avgiftsbelagda utbildningar är vanligast. Därefter kurser via en lärportal som TRR erbjuder. På tredjeplats kommer universitet, följt av yrkeshögskola och avgiftsfria online-kurser.
– Om man som tjänsteman funderar på att studera men inte är säker på behov eller kurs, går det alltid att vända sig till TRR:s rådgivare. Tillsammans kan vi definiera syftet med studierna och navigera bland det stora utbudet av kurser och utbildningar för att hitta det som passar bäst, säger Anna Fritzson.
"Studierna ledde till ökat självförtroende"
För Anneli Widerberg gav jobbsökandet till slut resultat. Sedan en månad arbetar hon som processpecialist på SOS International. Där har hon nytta av kurserna hon gick under arbetslösheten.
– Ja. Jag är projektledare också här, även om rollen kallas processpecialist. Jag ska se över processerna i hur man arbetar i system och med arbetsmetoder, och jobba mycket med rapporter och statistik. Men det är en helt annan bransch än jag har varit i de senaste åren.
Skulle du rekommendera studier till andra som söker jobb?
– Absolut. För mig ledde till ökat självförtroende att kunna skriva in kurserna i mitt CV. Det blev tydligt att jag både hade jobbat som projektledare och hade en utbildning i det.
