Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Sandviks aktieutdelning upprör anställda

Sandvik vill dela ut över åtta miljarder till aktieägarna, samtidigt som de gör stora neddragningar. Ett beslut som rör upp känslor bland de anställda. I fjol tog verkstadsföretaget dessutom emot statliga stödpengar.
Niklas Hallstedt Publicerad 27 januari 2021, kl 12:59
Johanna Norin / TT
Thomas Lilja tycker att frågan om en eventuell återbetalning av de statliga stödpengarna är en fråga som bör ställas till Sandvik. Johanna Norin / TT

När Sandviks styrelse förra våren föreslog en utdelning på 3 kronor per aktie var Thomas Lilja, ordförande i Unionens koncernklubb och arbetstagarrepresentant i Sandviks styrelse, den enda som reserverade sig.

Läs mer: Facket röstade mot aktieutdelning på Sandvik

Läs mer: Sandviks aktieägare får vänta ut coronakrisen

Han tyckte att en utdelning var orimlig om man samtidigt skulle få permitteringsstöd på 300 miljoner kronor från staten. Så småningom fick han också stöd för sin åsikt från regeringen och aktieutdelningen slopades.

När Sandvik nu i år föreslår en aktieutdelning på 6,50 kronor per aktie, totalt 8,1 miljard kronor, reserverar sig däremot inte facket.

– Då, i fjol, dök ju marknaden helt och vi var i behov av permitteringslösningar för att inte tvingas göra oss av med folk. Och i en ekonomisk kris kan man inte dela ut pengar. Jag såg också att andra företag nollade utdelningarna, säger Thomas Lilja.

– Jag hade ju trott att vi skulle slippa varsel tack vare permitteringarna. Men det kom ändå varsel inom ståltillverkningen.

En del av utdelningen, 2 kronor per aktie, är en kompensation för fjolårets uteblivna utdelning. Varför reserverade du dig inte mot den?
– Jag har inget superbra svar, jag var lite tveksam. Man kunde ha sparat några miljarder i företaget till framtida investeringar, säger Thomas Lilja som tycker att frågan om en eventuell återbetalning av de statliga stödpengarna är en fråga som bör ställas till företaget.

Stora neddragningar på gång

Samtidigt som Sandvik vill dela ut 75 procent av vinsten, genomför man även fortsatta neddragningar. Målet har varit att minska antalet heltidsanställda med 5 000 i koncernen som har 40 000 anställda globalt.

Dessutom, inom ståldelen av bolaget erbjuds tjänstemännen att gå ned 20 procent i arbetstid och bara få ett löneavdrag på 10 procent. Ett erbjudande som kan upplevas som ett krav.

– Det ska ju vara frivilligt. Men det finns ett tryck på tjänstemännen att gå ned i tid, det är svårt att säga nej när chefen kommer och frågar. Det är många som känner pressen, säger Thomas Lilja enligt vilken företagets agerande, den föreslagna aktieutdelningen i kombination med sparåtgärder, väcker mycket känslor bland de anställda.

– Det är en stor debatt. Det kommer åsikter både från höger och vänster. Sedan finns det ju en del som är både aktieägare och anställda, de hamnar i ett moraliskt dilemma.

Kan det tänkas att även de anställda som inte är aktieägare får del av vinsten framöver?
– Det är ett krav från den fackliga sidan. Har man råd att betala ut stora pengar till aktieägarna, så tror och hoppas jag att medarbetarna får något extra som tack för det gångna året.

Sandvik

Bolaget har drygt 40 000 anställda i hela världen. I Sverige finns anställda på 14 orter, varav de flesta i Sandviken. Unionen har omkring 2 250 medlemmar på företaget.

Arbetslöshet

Många rädda förlora jobbet - borde du vara det?

Varannan svensk är orolig att förlora jobbet enligt en undersökning av Randstad. Men är rädslan rimlig? Nästan 5 000 varslades i januari – men 28 000 fick också nytt jobb.
Elisabeth Brising Publicerad 26 februari 2024, kl 06:00
En man puttas ut från en handflata
Många svenskar är oroliga för att förlora jobbet. Arbetsmarknaden spås vara tuff under 2024, men 2025 vänder det. Foto: Shutterstock

Företaget Ranstad har frågat 757 svenskar hur de ser på sitt arbetsliv. En knapp majoritet, 54 procent, är oroliga att förlora jobbet. 

Siffran är en ökning med 23 procent jämfört med tidigare år och högre än i andra länder. Mest oroliga är millenials i åldrarna 27-42 år och minst bekymrade är de yngsta mellan 18-26 år. 

Emil Persson, Arbetsförmedlingen.
Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker. Foto: Eva Dalin

Emil Persson är analytiker på Arbetsförmedlingen. 

Hur oroliga borde vi vara?

– Det är svårt att gradera. Arbetslösheten ökar och kommer fortsätta öka under 2024, säger han. 

Däremot är det inte en ökning på samma nivå som under pandemin 2020 eller finanskrisen. 

– Konjunkturförsvagningen har börjat ge avtryck, men det är inte en kris.

356 000 svenskar utan jobb

I slutet av januari var drygt 356 000 svenskar inskrivna som arbetslösa - en ökning med cirka 15 000 personer på ett år. Samtidigt annonserades drygt 146 000 lediga jobb i Platsbanken och  28 000 fick också nytt jobb i januari enligt Arbetsförmedlingen. 

Bland de nästan 5 000 som varslades årets första månad jobbar de flesta inom handel, bygg och tillverkning. Men det är stora skillnader inom landet.

I storstaden är det tuffast eftersom bostadspriserna och bolånen är höga och räntehöjningarna fått stark effekt. 

– Arbetslösheten drabbar främst den räntekänsliga byggbranschen, men även sällanköpshandeln påverkas när hushållen tvingas dra ner på sin konsumtion, säger Emil Persson. 

Män i mer känsliga branscher

Skillnaden mellan arbetslösa kvinnor och män har också blivit större senaste året. Antalet arbetslösa kvinnor har ökat med 2 000 till 169 000 och arbetslösa män har ökat med 13 000 till drygt 187 000. 

– Det hänger samman med vilka branscher män arbetar i. Byggbranschen är mansdominerad, liksom transport, två branscher där arbetslösheten har ökat. I andra änden ser vi att arbetslösheten minskar i vård och omsorg som är mer kvinnodominerade, säger Emil Persson på Arbetsförmedlingen. 

Vilka lever farligt bland tjänstemännen? 

– De som arbetar i branscher som är beroende av privat konsumtion, där är risken störst. Men många företag har också svårt att hitta rätt kompetens så de försöker hålla kvar sin personal. Däremot drabbas lätt konsulter, till exempel i it-branschen. 

När vänder vinden?

– Först 2025 bedömer vi. Arbetsmarknaden reagerar på ekonomin med liten förskjutning, Men vi har också en fortsatt stark arbetsmarknad i norra Sverige, även 2024, framför allt i Västerbotten och Norrbotten på grund av satsningarna inom den gröna ekonomin, säger Emil Persson.

16 000 uppsagda tjänstemän

I januari var drygt 21 000 tjänstemän som är med i Unionens a-kassa inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Under 2023 kom också mer än dubbelt så många uppsagda till omställningssorganisationen TRR för att få stöd – 16 147 tjänstemän. De kom framför allt från handel och försäljning, bygg och anläggning samt fastighetssektorn. 

Erica Sundberg, TRR.
Erica Sundberg, operativ chef TRR. Foto: Jan-Erik Henriksson/TT

 – Vi kom från en extremt stark högkonjunktur för tjänstemän. Det har svängt med råge, från historiskt låga volymer till nästan pandemiläge i tempot under hösten säger Erica Sundberg, operativ chef på TRR. 

Den största gruppen blev uppsagda från handel och försäljning, 20 procent. I den gruppen gick åtta procent till ett nytt jobb i samma bransch. 

– Företagssäljare var en tungt drabbad grupp, men även ingenjörer och tekniker i byggbranschen, arkitekter, it-specialister och teknikkonsulter har sagts upp, säger Erica Sundberg.

Majoritet får jobb på fem månader

11 procent av de uppsagda som kom till TRR jobbade inom bygg och anläggning. Samtidigt finns efterfrågan i den sektorn och på tjänstemän överlag enligt TRR. Totalt sett lämnade 94 procent TRR förra året med ett nytt arbete (66 procent), alternativt började studera eller startade eget. 

Vad tror ni om 2024 ?

– Det är ovisst och svårsiat. Året har börjat ljusare än vi förutspådde. Lika många kommer till oss som vi räknat med, men många får också ny sysselsättning. 

Oavsett konjunktur går de flesta uppsagda vidare till en positiv lösning, betonar Erica Sundberg. Som tjänsteman är man ofta ganska välutbildad. Det finns också stora behov i offentlig sektor av mer arbetskraft. 

– Man har som tjänsteman ofta en kompetens som ofta är gångbar i flera branscher och befattningar, säger hon. 

Omställningstiden har enligt TRR till och med varit lägre 2023 än tidigare år. I genomsnitt tar det cirka 5 månader att hitta ny sysselsättning. 

"Det är tufft - men var trygg i att det löser sig"

Erica Sundberg tycker den som är varslad ska försöka att inte oroa sig. 

– Det är tufft att förlora jobbet. Men var trygg i att det löser sig, särskilt ju mer aktiv du är. Börja ta del av karriärvägledning från omställningsorganisationer. Försök komma på banan och ta allt stöd du kan få. Du är inte ensam. Våga prata om din situation, de flesta får nya jobb via nätverk, tipsar hon.  

Svenska spel och kasinon hårt drabbade

Några företag som varslat nyligen är Casino Cosmopol som lägger ner i Göteborg och i Malmö där 200 anställda berörs, liksom Svenska Spel som varslat 80 anställda i Visby och 80 i Solna.

Elbilsföretaget Polestar har också varslat 250 tjänstemän i Göteborg och företaget Heart Aerospace 70 personer i samma stad. Medicinföretaget Kenvue har varslat 95 anställda i Helsingborg och Anrika DLF Seeds i Hilleshög lägger ner och 70 blir av med jobbet. 

Källor: HD.se, GP.se, SVT Skåne, SR Gotland. 

21 000 arbetslösa tjänstemän

Bland Unionens a-kassas medlemmar var 21 207 öppet arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen i januari. 13 961 deltog i arbetsmarknadsprogram, 2 077 var deltidsarbetslösa och 2 824 tillfälligt timanställda. Se aktuell statistik och analyser över arbetslöshet hos Arbetsförmedlingen. 

Du har rätt till råd och stöd

Tjänstemän i privat sektor som har kollektivavtal kan få hjälp av omställningsorganisationen TRR. Har du inte fackligt kollektivavtal kan en vända sig till Kammarkollegiets offentliga omställnings­organisation för råd kring karriär och omställningsstudiestöd. 

Undersökningen Workmonitor 2024 av Randstad hittar du här.