Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Regeringen utreder åtgärd mot långtidsarbetslöshet

Regeringen vill införa ”matchningsanställningar” för människor som fastnat i Fas 3. Tanken är att företag ska anställa långtidsarbetslösa för att sedan aktivt stötta dem med målet att komma in på arbetsmarknaden. - Bra med riktiga anställningar, men sent, säger S talesperson i arbetsmarknadsfrågor Ylva Johansson.
Sandra Lund Publicerad

Regeringen tillsätter i dag, måndag, en utredning som ska ta fram förslag på hur så kallade matchningsanställningar skulle fungera på arbetsmarknaden. Det är inte en ny anställningsform utan en ny åtgärd. Det handlar om jobb för människor som fastnat i den sista fasen, som numera heter sysselsättningsfasen (tidigare Fas 3), och som inte får jobb.

Enligt en debattartikel i Dagens Nyheter i dag skriver arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) att det inte är Arbetsförmedlingen som ska hitta jobben. Myndighetens uppdrag är att hänvisa långtidsarbetslösa till enskilda företag. Där ska den arbetslösa få anställning, samtidigt som arbetsgivaren aktivt ska stötta personen att ta sig ut på arbetsmarknaden, till exempel genom att hyra ut den anställde till andra företag.

Ylva Johansson, arbetsmarknadspolitikisk talesperson för Socialdemokraterna, tycker att det är bra att regeringen ”efter åtta år” börjar tala om riktiga anställningar för den här gruppen arbetslösa.
– Men det är lite sent att tillsätta en utredning strax före valet. Jag blir också skeptisk när jag hör att anställningarna ska skötas av ”matchningsaktörer”. Tidigare aktörer som regeringen infört;  jobbcoacher, etableringslotsar, Fas 3-anordnare och så vidare har ju varit rena fiaskon.

Carina Lindfelt, chef för Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsenhet, säger till tidningen Arbetet att hon inte ser någon poäng med ännu en utredning. För henne är dagens debattartikel mest ett utspel i och med politikerveckan i Almedalen.

Den som ska utreda mer exakt hur det här ska gå till är Anders Lago (S), tidigare kommunalråd i Södertälje. Han har varit inblandad i flera liknade kommunala projekt. Utredningen ska vara klar i mars 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.