Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Inkomstförsäkringen redo för lågkonjunktur

Trots den allmänna oron för en konjunkturnedgång har ärendena till Unionens inkomstförsäkring och a-kassorna inte ökat. Genom att digitalisera handläggningen och att ha en buffert är man rustade för en framtida lågkonjunktur. På några av landets a-kassor har man dessutom nyanställt.
Sofia Broomé Publicerad 5 februari 2019, kl 15:07
Jessica Gow/TT
I dag kan du lämna uppgifter till a-kassan digitalt i stället för att posta. Men allra först måste du registrera dig som arbetslös hos Arbetsförmedlingen. Jessica Gow/TT

På Unionens inkomstförsäkring har man i stort sett inte märkt av någon konjunkturavmattning. Antalet ärenden har minskat de senaste åren och under hösten har ingen ökning iakttagits. 

– När vi beräknar hur vi ska vara rustade utgår vi från de ansökningar som kommer in, kvartal för kvartal och även från prognoser för vad vi tror ska hända. Just nu sker inget dramatiskt som påverkar våra buffertar eller motiverar extra åtgärder utöver det vi har planerat, säger Patrik Nygren som är vd för Unionens Medlemsförsäkring AB, som administrerar inkomstförsäkringen.

– Det är dessutom en tröghet när det gäller hur en lågkonjunktur påverkar dem som är anställda innan det är dags att ansöka om ersättning från inkomstförsäkringen. Det kan ju dröja innan det blir fråga om att varsla och det kan ju även vara så att de som blir varslade hinner hitta nya jobb innan de blir uppsagda.

Av de nio som är anställda på inkomstförsäkringen arbetar fem med handläggning av ärenden. Det pågår en digitaliseringsprocess som ska förbättra och snabba på handläggningsprocessen.

– Vi tittar ständigt på hur vi kan bli effektivare inom de rutiner vi har. Redan i dag har vi en effektiv handläggning då vi i hög utsträckning utgår från beslut som fattas av a-kassan. Generellt sett har vi en kort handläggningstid. Målsättning är att betala ut ersättningen samma vecka som a-kassan gör sin utbetalning.

Ökad effektivitet i rutiner och en ökad digitalisering är på sätt och vis en förberedelse för en konjunkturnedgång.

– Ett kvitto på hur väl vi har förberett oss får vi först vid en ökad arbetslöshet, säger Patrik Nygren.

– Vi följer de arbetslöshetsprognoser som finns om vad som händer med de privatanställda tjänstemännen. Bland annat tittar vi på varsel- och förhandlingsstatistik.

Vad händer om fler skulle bli arbetslösa, räcker pengarna?
– Som försäkringsbolag är vi skyldiga att ha en buffert och ett kapital, som täcker våra åtaganden. Vi gör årligen en bedömning av vår kapacitet och vi vet vad som skulle kunna hända om ärendemängden skulle öka dramatiskt. Det som hände under finanskrisen år 2008-2009, då antalet ärenden i princip fördubblades, är en viktig utgångspunkt i den bedömningen. Den gick snabbt från botten och uppåt och tillbaka ner igen. Många påverkades men vi klarade det.

Han påpekar att många stora varsel har mötts upp av den rådande högkonjunkturen.

– När Saab gick i konkurs var det väldigt många som fångades upp av nya arbetstillfällen, sett till hur många som slutligen ansökte om ersättning från inkomstförsäkringen, säger han och påpekar att vid en lågkonjunktur finns inte den bufferten.

Även a-kassorna förbereder sig för konjunkturförändringar

A-kassorna i Sverige har rustat sig på flera sätt inför en konjunkturnedgång enligt, Harald Petersson, som är kassaföreståndare för Unionens a-kassa och ordförande för a-kassornas intresseorganisation, Sveriges a-kassor.

– A-kassorna har en ständig beredskap för konjunktursvängningar. Nu har vi förberett oss för en konjunkturnedgång genom att anställa fler på a-kassorna. Samtidigt underlättar digitalisering handläggningsarbetet, säger han.

Bland annat har a-kassekorten digitaliserats. Tidigare fyllde den arbetssökande i antalet arbetslösa dagar på ett papperskort, som skickades in till a-kassorna per post för avläsning och registrering. Även kontakten med den arbetslöses tidigare arbetsgivare underlättas genom att arbetsgivarintyg i allt större omfattning skickas in digitalt.

När det gäller arbetslösa medlemmar i Unionens a-kassa är ökningen liten.

– Det beror dels på att medlemmarna återfinns inom ett så brett verksamhetsområde. Det handlar även om att de få som varslas hinner fångas upp innan de kommer till oss, säger Harald Petersson.

När det gäller de 26 a-kassor som ingår i Sveriges a-kassor är det de med snävare upptagningsområden inom till exempel metall- och byggbranscherna som kommer att påverkas först.

Inkomstförsäkring

  • För medlemmar i Unionen ingår inkomstförsäkringen i medlemskapet. Den kompletterar a-kassan så att du kan få ut upp till 80 procent av den tidigare lönen vid arbetslöshet upp till 60 000 kronor.
  • Inkomstförsäkringen kan du få ut under 150 ersättningsdagar.
  • 12 månader måste du ha varit medlem i en a-kassa och i inkomstförsäkringen för att kunna nyttja inkomstförsäkringen.
Arbetslöshet

Många rädda förlora jobbet - borde du vara det?

Varannan svensk är orolig att förlora jobbet enligt en undersökning av Randstad. Men är rädslan rimlig? Nästan 5 000 varslades i januari – men 28 000 fick också nytt jobb.
Elisabeth Brising Publicerad 26 februari 2024, kl 06:00
En man puttas ut från en handflata
Många svenskar är oroliga för att förlora jobbet. Arbetsmarknaden spås vara tuff under 2024, men 2025 vänder det. Foto: Shutterstock

Företaget Ranstad har frågat 757 svenskar hur de ser på sitt arbetsliv. En knapp majoritet, 54 procent, är oroliga att förlora jobbet. 

Siffran är en ökning med 23 procent jämfört med tidigare år och högre än i andra länder. Mest oroliga är millenials i åldrarna 27-42 år och minst bekymrade är de yngsta mellan 18-26 år. 

Emil Persson, Arbetsförmedlingen.
Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker. Foto: Eva Dalin

Emil Persson är analytiker på Arbetsförmedlingen. 

Hur oroliga borde vi vara?

– Det är svårt att gradera. Arbetslösheten ökar och kommer fortsätta öka under 2024, säger han. 

Däremot är det inte en ökning på samma nivå som under pandemin 2020 eller finanskrisen. 

– Konjunkturförsvagningen har börjat ge avtryck, men det är inte en kris.

356 000 svenskar utan jobb

I slutet av januari var drygt 356 000 svenskar inskrivna som arbetslösa - en ökning med cirka 15 000 personer på ett år. Samtidigt annonserades drygt 146 000 lediga jobb i Platsbanken och  28 000 fick också nytt jobb i januari enligt Arbetsförmedlingen. 

Bland de nästan 5 000 som varslades årets första månad jobbar de flesta inom handel, bygg och tillverkning. Men det är stora skillnader inom landet.

I storstaden är det tuffast eftersom bostadspriserna och bolånen är höga och räntehöjningarna fått stark effekt. 

– Arbetslösheten drabbar främst den räntekänsliga byggbranschen, men även sällanköpshandeln påverkas när hushållen tvingas dra ner på sin konsumtion, säger Emil Persson. 

Män i mer känsliga branscher

Skillnaden mellan arbetslösa kvinnor och män har också blivit större senaste året. Antalet arbetslösa kvinnor har ökat med 2 000 till 169 000 och arbetslösa män har ökat med 13 000 till drygt 187 000. 

– Det hänger samman med vilka branscher män arbetar i. Byggbranschen är mansdominerad, liksom transport, två branscher där arbetslösheten har ökat. I andra änden ser vi att arbetslösheten minskar i vård och omsorg som är mer kvinnodominerade, säger Emil Persson på Arbetsförmedlingen. 

Vilka lever farligt bland tjänstemännen? 

– De som arbetar i branscher som är beroende av privat konsumtion, där är risken störst. Men många företag har också svårt att hitta rätt kompetens så de försöker hålla kvar sin personal. Däremot drabbas lätt konsulter, till exempel i it-branschen. 

När vänder vinden?

– Först 2025 bedömer vi. Arbetsmarknaden reagerar på ekonomin med liten förskjutning, Men vi har också en fortsatt stark arbetsmarknad i norra Sverige, även 2024, framför allt i Västerbotten och Norrbotten på grund av satsningarna inom den gröna ekonomin, säger Emil Persson.

16 000 uppsagda tjänstemän

I januari var drygt 21 000 tjänstemän som är med i Unionens a-kassa inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Under 2023 kom också mer än dubbelt så många uppsagda till omställningssorganisationen TRR för att få stöd – 16 147 tjänstemän. De kom framför allt från handel och försäljning, bygg och anläggning samt fastighetssektorn. 

Erica Sundberg, TRR.
Erica Sundberg, operativ chef TRR. Foto: Jan-Erik Henriksson/TT

 – Vi kom från en extremt stark högkonjunktur för tjänstemän. Det har svängt med råge, från historiskt låga volymer till nästan pandemiläge i tempot under hösten säger Erica Sundberg, operativ chef på TRR. 

Den största gruppen blev uppsagda från handel och försäljning, 20 procent. I den gruppen gick åtta procent till ett nytt jobb i samma bransch. 

– Företagssäljare var en tungt drabbad grupp, men även ingenjörer och tekniker i byggbranschen, arkitekter, it-specialister och teknikkonsulter har sagts upp, säger Erica Sundberg.

Majoritet får jobb på fem månader

11 procent av de uppsagda som kom till TRR jobbade inom bygg och anläggning. Samtidigt finns efterfrågan i den sektorn och på tjänstemän överlag enligt TRR. Totalt sett lämnade 94 procent TRR förra året med ett nytt arbete (66 procent), alternativt började studera eller startade eget. 

Vad tror ni om 2024 ?

– Det är ovisst och svårsiat. Året har börjat ljusare än vi förutspådde. Lika många kommer till oss som vi räknat med, men många får också ny sysselsättning. 

Oavsett konjunktur går de flesta uppsagda vidare till en positiv lösning, betonar Erica Sundberg. Som tjänsteman är man ofta ganska välutbildad. Det finns också stora behov i offentlig sektor av mer arbetskraft. 

– Man har som tjänsteman ofta en kompetens som ofta är gångbar i flera branscher och befattningar, säger hon. 

Omställningstiden har enligt TRR till och med varit lägre 2023 än tidigare år. I genomsnitt tar det cirka 5 månader att hitta ny sysselsättning. 

"Det är tufft - men var trygg i att det löser sig"

Erica Sundberg tycker den som är varslad ska försöka att inte oroa sig. 

– Det är tufft att förlora jobbet. Men var trygg i att det löser sig, särskilt ju mer aktiv du är. Börja ta del av karriärvägledning från omställningsorganisationer. Försök komma på banan och ta allt stöd du kan få. Du är inte ensam. Våga prata om din situation, de flesta får nya jobb via nätverk, tipsar hon.  

Svenska spel och kasinon hårt drabbade

Några företag som varslat nyligen är Casino Cosmopol som lägger ner i Göteborg och i Malmö där 200 anställda berörs, liksom Svenska Spel som varslat 80 anställda i Visby och 80 i Solna.

Elbilsföretaget Polestar har också varslat 250 tjänstemän i Göteborg och företaget Heart Aerospace 70 personer i samma stad. Medicinföretaget Kenvue har varslat 95 anställda i Helsingborg och Anrika DLF Seeds i Hilleshög lägger ner och 70 blir av med jobbet. 

Källor: HD.se, GP.se, SVT Skåne, SR Gotland. 

21 000 arbetslösa tjänstemän

Bland Unionens a-kassas medlemmar var 21 207 öppet arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen i januari. 13 961 deltog i arbetsmarknadsprogram, 2 077 var deltidsarbetslösa och 2 824 tillfälligt timanställda. Se aktuell statistik och analyser över arbetslöshet hos Arbetsförmedlingen. 

Du har rätt till råd och stöd

Tjänstemän i privat sektor som har kollektivavtal kan få hjälp av omställningsorganisationen TRR. Har du inte fackligt kollektivavtal kan en vända sig till Kammarkollegiets offentliga omställnings­organisation för råd kring karriär och omställningsstudiestöd. 

Undersökningen Workmonitor 2024 av Randstad hittar du här.