Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Inkomstförsäkringen redo för lågkonjunktur

Trots den allmänna oron för en konjunkturnedgång har ärendena till Unionens inkomstförsäkring och a-kassorna inte ökat. Genom att digitalisera handläggningen och att ha en buffert är man rustade för en framtida lågkonjunktur. På några av landets a-kassor har man dessutom nyanställt.
Sofia Broomé Publicerad 5 februari 2019, kl 15:07
Jessica Gow/TT
I dag kan du lämna uppgifter till a-kassan digitalt i stället för att posta. Men allra först måste du registrera dig som arbetslös hos Arbetsförmedlingen. Jessica Gow/TT

På Unionens inkomstförsäkring har man i stort sett inte märkt av någon konjunkturavmattning. Antalet ärenden har minskat de senaste åren och under hösten har ingen ökning iakttagits. 

– När vi beräknar hur vi ska vara rustade utgår vi från de ansökningar som kommer in, kvartal för kvartal och även från prognoser för vad vi tror ska hända. Just nu sker inget dramatiskt som påverkar våra buffertar eller motiverar extra åtgärder utöver det vi har planerat, säger Patrik Nygren som är vd för Unionens Medlemsförsäkring AB, som administrerar inkomstförsäkringen.

– Det är dessutom en tröghet när det gäller hur en lågkonjunktur påverkar dem som är anställda innan det är dags att ansöka om ersättning från inkomstförsäkringen. Det kan ju dröja innan det blir fråga om att varsla och det kan ju även vara så att de som blir varslade hinner hitta nya jobb innan de blir uppsagda.

Av de nio som är anställda på inkomstförsäkringen arbetar fem med handläggning av ärenden. Det pågår en digitaliseringsprocess som ska förbättra och snabba på handläggningsprocessen.

– Vi tittar ständigt på hur vi kan bli effektivare inom de rutiner vi har. Redan i dag har vi en effektiv handläggning då vi i hög utsträckning utgår från beslut som fattas av a-kassan. Generellt sett har vi en kort handläggningstid. Målsättning är att betala ut ersättningen samma vecka som a-kassan gör sin utbetalning.

Ökad effektivitet i rutiner och en ökad digitalisering är på sätt och vis en förberedelse för en konjunkturnedgång.

– Ett kvitto på hur väl vi har förberett oss får vi först vid en ökad arbetslöshet, säger Patrik Nygren.

– Vi följer de arbetslöshetsprognoser som finns om vad som händer med de privatanställda tjänstemännen. Bland annat tittar vi på varsel- och förhandlingsstatistik.

Vad händer om fler skulle bli arbetslösa, räcker pengarna?
– Som försäkringsbolag är vi skyldiga att ha en buffert och ett kapital, som täcker våra åtaganden. Vi gör årligen en bedömning av vår kapacitet och vi vet vad som skulle kunna hända om ärendemängden skulle öka dramatiskt. Det som hände under finanskrisen år 2008-2009, då antalet ärenden i princip fördubblades, är en viktig utgångspunkt i den bedömningen. Den gick snabbt från botten och uppåt och tillbaka ner igen. Många påverkades men vi klarade det.

Han påpekar att många stora varsel har mötts upp av den rådande högkonjunkturen.

– När Saab gick i konkurs var det väldigt många som fångades upp av nya arbetstillfällen, sett till hur många som slutligen ansökte om ersättning från inkomstförsäkringen, säger han och påpekar att vid en lågkonjunktur finns inte den bufferten.

Även a-kassorna förbereder sig för konjunkturförändringar

A-kassorna i Sverige har rustat sig på flera sätt inför en konjunkturnedgång enligt, Harald Petersson, som är kassaföreståndare för Unionens a-kassa och ordförande för a-kassornas intresseorganisation, Sveriges a-kassor.

– A-kassorna har en ständig beredskap för konjunktursvängningar. Nu har vi förberett oss för en konjunkturnedgång genom att anställa fler på a-kassorna. Samtidigt underlättar digitalisering handläggningsarbetet, säger han.

Bland annat har a-kassekorten digitaliserats. Tidigare fyllde den arbetssökande i antalet arbetslösa dagar på ett papperskort, som skickades in till a-kassorna per post för avläsning och registrering. Även kontakten med den arbetslöses tidigare arbetsgivare underlättas genom att arbetsgivarintyg i allt större omfattning skickas in digitalt.

När det gäller arbetslösa medlemmar i Unionens a-kassa är ökningen liten.

– Det beror dels på att medlemmarna återfinns inom ett så brett verksamhetsområde. Det handlar även om att de få som varslas hinner fångas upp innan de kommer till oss, säger Harald Petersson.

När det gäller de 26 a-kassor som ingår i Sveriges a-kassor är det de med snävare upptagningsområden inom till exempel metall- och byggbranscherna som kommer att påverkas först.

Inkomstförsäkring

  • För medlemmar i Unionen ingår inkomstförsäkringen i medlemskapet. Den kompletterar a-kassan så att du kan få ut upp till 80 procent av den tidigare lönen vid arbetslöshet upp till 60 000 kronor.
  • Inkomstförsäkringen kan du få ut under 150 ersättningsdagar.
  • 12 månader måste du ha varit medlem i en a-kassa och i inkomstförsäkringen för att kunna nyttja inkomstförsäkringen.
Arbetslöshet

Så överlever du arbetslösheten

Det är hårda tider i år. Därmed ökar också risken för arbetslöshet och en tunnare plånbok. Här är fem tips som tar dig genom tuffa tider.
David Österberg Publicerad 15 juni 2023, kl 06:00
Tömd burk med mynt som ligger utspridda på ett bord.
A-kassa, inkomstförsäkring och koll på småutgifterna. Det finns flera sätt att navigera sig igenom den svåra ekonomi som arbetslöshet innebär. Här är fem tips som tar dig genom tuffa tider. Foto: Colourbox.

1. A-kassan

Gå med i en a-kassa om du inte redan har gjort det. Som mest kan du få 26 400 kronor i månaden före skatt.

Efter 300 ersättningsdagar tar dagarna slut. Om du har barn under 18 år kan du få ytterligare 150 dagar.

För att få den maximala ersättningen från a-kassan ska du ha varit medlem i minst 12 månader. Du ska också uppfylla arbetsvillkoret. Det innebär att du antingen:

  • har jobbat minst 60 timmar per månad under de senaste sex månaderna av de senaste 12 månaderna, eller
  • har jobbat minst 40 timmar per månad och totalt 420 timmar under de senaste sex månaderna av de senaste 12 månaderna.

2. Inkomstförsäkringen

Som medlem i Unionen har du automatiskt en inkomstförsäkring. Med en den får du, tillsammans med a-kassan, ut mellan 70 och 80 procent av din tidigare lön upp till 60 000 kronor i månaden. Ersättningen är skattefri.

Efter 150 ersättningsdagar tar dagarna slut. Med en tilläggsförsäkring kan du få ytterligare 50 dagar.

För att inkomstförsäkringen ska gälla måste du ha varit medlem i minst 12 månader. Du ska också ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader. Du måste dessutom uppfylla arbetsvillkoret. Det innebär att du ska ha jobbat minst 80 timmar i månaden de senaste 12 månaderna av de senaste 18 månaderna.

3. Avgångsersättning

Om du har fyllt 40 år och jobbar på ett företag som är anslutet till omställningsorganisationen TRR kan du få avgångsersättning, AGE, därifrån. Du kan få upp till 70 procent av din tidigare inkomst under 130 dagar. Därefter trappas ersättningen ned.

Om du har en inkomstförsäkring kan du med hjälp av den och AGE få upp till 80 procent av din tidigare inkomst.

Du måste ha blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller sjukdom. Du kan också ha rätt till AGE om din tidsbegränsade anställning har upphört.

Även du som inte är med i en a-kassa kan få AGE.

4. Matkostnaden

En familj med två vuxna och två barn behöver lägga mellan 10 000 och 14 000 kronor i månaden på mat, beroende på hur gamla barnen är. Men det går att minska den utgiften.

  • Handla efter säsong. När det är säsong för en frukt eller grönsak ökar utbudet vilket ofta gör den billigare. På vintern finns det till exempel gott om kål och rödbetor. På sommaren ökar utbudet av exempelvis paprika och persikor.
  • Storhandla – och gör det när du är mätt. Då minskar risken för att du plockar på dig varor som du egentligen inte behöver.
  • Runt 25 procent av hushållens matavfall är matsvinn. Ta hand om resterna, till exempel i form av matlådor till jobbet – så extremt mycket billigare än lunchrestaurangen.
  • Var inte rädd för mat som säljs till halvpris för att Bäst-före-datum närmar sig. Skulle den mot förmodan inte uppfylla dina förväntningar har du rätt att returnera och få igen pengarna.

5. Småutgifter

Talesättet ”många bäckar små …” gäller förstås också privatekonomin.

  • Skriv upp alla utgifter en månad så får du bättre koll.
  • Se över exempelvis försäkringar, prenumerationer, avtal för el, bredband och telefoni. Och hur många film- och musikströmningstjänster har du egentligen?
  •  Minska dina transportkostnader, genom att exempelvis göra färre bilresor. Finns det möjlighet att åka med kollektivtrafik? Eller ännu hellre, cykla?
  • Samla små lån med hög ränta till ett med lägre ränta.
  • Inför köpstopp av allt som inte är absolut nödvändigt. Under en månad – eller kanske ett helt år? Du kommer att bli förvånad över hur mycket du normalt lägger på sådant.

Fler råd på nätet

Det finns mängder med smarta ekonomitips på nätet. Exempelvis har Konsumentverket råd om både hur man får pengarna att räcka längre och hur man kan räkna på sina hushållskostnader.

Två andra exempel är Pengar.se och Instagramkontot ett_enklare_liv.