Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fler regler för a-kassa trots kritik

Att lämna rapport om vilka jobb man sökt varje månad för att slippa sanktioner har kritiserats hårt av både arbetssökande och a-kassorna. Trots det har riksdagen tagit beslut om att utöka regelverket till att även omfatta personer med aktivitetsstöd och utvecklingsersättning.
Lina Björk Publicerad
Yvonne Åsell/TT
Hit ska aktivitetsrapporter från arbetssökande lämnas, för att ssedan kunna rapporteras till a-kassorna, som i sin tur kan vidta åtgärder som att stoppa utbetalningen av a-kassan. Yvonne Åsell/TT

Reglerna innebär att den som söker jobb måste lämna in en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen varje månad, där det framkommer vad man gjort för att ta sig ur sin arbetslöshet. Rapporten ska sedan ligga till grund för de samtal myndighetens handläggare håller med arbetssökande. Missköter man sig, exempelvis genom att inte söka anvisade jobb, eller skickar in sin rapport för sent, ska Arbetsförmedelingen rapportera det till a-kassan, som ska vidta åtgärder.

A-kassornas rutiner kring de nya reglerna skiljer sig dock åt, visar en rapport från IAF. Regeländringarna gjorde att kassorna fick hantera en stor mängd ärenden. När det kom underrättelser från Arbetsförmedlingen om att en arbetssökande inte skött sig, lade vissa kassor samman flera underrättelser, medan andra inte gjorde det, vilket fick till följd att personer fick olika sanktioner beroende på vilken a-kassa de skickat sin rapport till.

IAF ifrågasätter om regelverket verkligen ger stöd för en enhetlig tillämpning. Det tycks riksdagen anse, då man beslutat att utöka regelverket till att även omfatta arbetssökande med aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. De nya reglerna införs den 1 mars 2015.

IAF

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) är en statlig myndighet som utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.