Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fler regler för a-kassa trots kritik

Att lämna rapport om vilka jobb man sökt varje månad för att slippa sanktioner har kritiserats hårt av både arbetssökande och a-kassorna. Trots det har riksdagen tagit beslut om att utöka regelverket till att även omfatta personer med aktivitetsstöd och utvecklingsersättning.
Lina Björk Publicerad
Yvonne Åsell/TT
Hit ska aktivitetsrapporter från arbetssökande lämnas, för att ssedan kunna rapporteras till a-kassorna, som i sin tur kan vidta åtgärder som att stoppa utbetalningen av a-kassan. Yvonne Åsell/TT

Reglerna innebär att den som söker jobb måste lämna in en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen varje månad, där det framkommer vad man gjort för att ta sig ur sin arbetslöshet. Rapporten ska sedan ligga till grund för de samtal myndighetens handläggare håller med arbetssökande. Missköter man sig, exempelvis genom att inte söka anvisade jobb, eller skickar in sin rapport för sent, ska Arbetsförmedelingen rapportera det till a-kassan, som ska vidta åtgärder.

A-kassornas rutiner kring de nya reglerna skiljer sig dock åt, visar en rapport från IAF. Regeländringarna gjorde att kassorna fick hantera en stor mängd ärenden. När det kom underrättelser från Arbetsförmedlingen om att en arbetssökande inte skött sig, lade vissa kassor samman flera underrättelser, medan andra inte gjorde det, vilket fick till följd att personer fick olika sanktioner beroende på vilken a-kassa de skickat sin rapport till.

IAF ifrågasätter om regelverket verkligen ger stöd för en enhetlig tillämpning. Det tycks riksdagen anse, då man beslutat att utöka regelverket till att även omfatta arbetssökande med aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. De nya reglerna införs den 1 mars 2015.

IAF

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) är en statlig myndighet som utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Mikael, 62, omskolar sig – tär på psyke och ekonomi

Trots ett starkt cv och kompetenser som marknaden skriker efter, får Mikael Bergbom inget jobb. Nu håller han på att omskola sig till möbelsnickare.
Johanna Rovira Publicerad 26 juni 2026, kl 09:01
man framför snickerimaskin
Mikael Bergbom har ett välmatat och digert cv och har sökt mellan 200 och 300 jobb. Snart är han färdigutbildad maskinsnickare också. Foto: Mats Andersson

– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom.