Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fler regler för a-kassa trots kritik

Att lämna rapport om vilka jobb man sökt varje månad för att slippa sanktioner har kritiserats hårt av både arbetssökande och a-kassorna. Trots det har riksdagen tagit beslut om att utöka regelverket till att även omfatta personer med aktivitetsstöd och utvecklingsersättning.
Lina Björk Publicerad
Yvonne Åsell/TT
Hit ska aktivitetsrapporter från arbetssökande lämnas, för att ssedan kunna rapporteras till a-kassorna, som i sin tur kan vidta åtgärder som att stoppa utbetalningen av a-kassan. Yvonne Åsell/TT

Reglerna innebär att den som söker jobb måste lämna in en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen varje månad, där det framkommer vad man gjort för att ta sig ur sin arbetslöshet. Rapporten ska sedan ligga till grund för de samtal myndighetens handläggare håller med arbetssökande. Missköter man sig, exempelvis genom att inte söka anvisade jobb, eller skickar in sin rapport för sent, ska Arbetsförmedelingen rapportera det till a-kassan, som ska vidta åtgärder.

A-kassornas rutiner kring de nya reglerna skiljer sig dock åt, visar en rapport från IAF. Regeländringarna gjorde att kassorna fick hantera en stor mängd ärenden. När det kom underrättelser från Arbetsförmedlingen om att en arbetssökande inte skött sig, lade vissa kassor samman flera underrättelser, medan andra inte gjorde det, vilket fick till följd att personer fick olika sanktioner beroende på vilken a-kassa de skickat sin rapport till.

IAF ifrågasätter om regelverket verkligen ger stöd för en enhetlig tillämpning. Det tycks riksdagen anse, då man beslutat att utöka regelverket till att även omfatta arbetssökande med aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. De nya reglerna införs den 1 mars 2015.

IAF

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) är en statlig myndighet som utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Linn fick jobb på LKAB redan i gymnasiet

Hur är det att vara ung i arbetslöshetens Sverige i dag? I Kiruna ryckte LKAB i Linn Fagervall innan hon ens hade tagit studenten.
Petra Rendik Publicerad 26 november 2025, kl 09:15
Linn Fagervik fick jobb på LKAB i Kiruna.
Linn Fagervall sparar pengar för att kunna köpa sig en bostad. Foto: Rebecca Lundh.

Som Kirunas största arbetsgivare är det inte ovanligt att flera personer i en familj, till och med generationer bakåt, någon gång arbetat eller arbetar på gruvbolaget LKAB. Så är det även för Linn Fagervall.

Hennes mamma har jobbat på LKAB. Pappa och storasyster gör det fortfarande. Därför tänkte Linn Fagervall göra tvärtom.

– På LKAB ville jag inte hamna. Jag hade stora planer när jag gick på gymnasiet, jag skulle bli arkitekt, berättar hon. 

Men när det var dags för sommarlov mellan årskurs två och tre så gjorde hon det många andra unga gör i Kiruna. Hon började sommarjobba på gruvbolaget.

LKAB kallas "drömdödaren"

På den vägen är det. Jobbet var oväntat kul, omväxlande, hade potential och en puls som tilltalade henne. LKAB hörde också av sig flera gånger innan hon ens tagit studenten för att erbjuda henne jobb, vilket peppade henne ännu mer.

Nu har Linn Fagervall jobbat i snart sex år på LKAB, det senaste året som projektkoordinator. Hon trivs fantastiskt bra och ser sig själv arbeta inom tung industri även i framtiden. Drömmen om att bli arkitekt har hon lagt ner – ska hon utbilda sig så är det kanske till ingenjör eller projektledare.

– Man brukar ju kalla LKAB för drömdödaren efter att man sommarjobbat här första gången. För du tjänar bra, har schysta villkor, kan utvecklas i jobbet och vara ledig för studier. Så man blir gärna kvar, säger Linn Fagervall, men lägger till att lönerna är höga för att man jobbar på obekväma arbetstider och för att arbetet sker i en farlig miljö.

Jobbmöjligheterna är mycket goda på LKAB och i Kiruna. Landets lägsta arbetslöshet finns just i Kiruna där 2,6 procent var arbetslösa i oktober, bland unga 18–24 år var siffran 3 procent.

Svårt att få bostad i Kiruna

För Linn Fagervall innebär det en trygghet här och nu, men också inför framtiden. Hon kan unna sig vardagslyx som resor till solen när mörkret i norr blir kompakt och ändå lyckas spara ganska mycket pengar. Men framför allt kunde hon bli vuxen på riktigt efter gymnasiet då hon flyttade hemifrån.

– Det är svårt att få bostad i Kiruna, men jag hade råd att hyra en svindyr lägenhet som ingen annan ville ha. Nu har jag flyttat hem tillfälligt igen så jag kan spara ihop till en buffert och kanske slippa bolån. På sikt vill jag äga mitt boende, säger Linn Fagervall.

Alla hennes kompisar i Kiruna har arbete, med några få undantag jobbar även de på LKAB. Linn Fagervall jämför sin situation med jämnåriga vänner som bor söderut i landet. Hon upplever att de har det betydligt tuffare att komma in på arbetsmarknaden, vissa har två–tre jobb för att komma upp i samma lönenivåer som Linn.

– Det är en helt annan konkurrens där. Du måste vara utbildad och ha minst tio års erfarenhet för att ens bli anställd. Här är det tvärtom – du lär dig jobbet eftersom vi skriker efter folk.

Råd till arbetslösa: sök er norrut

Det finns såklart nackdelar med Kiruna, som att det är ont om bostäder även om det byggs mycket nytt och att vintrarna är långa, kalla och mörka. Men hon tycker ändå att fler arbetssökande, unga som äldre, borde blicka uppåt mot norr. Om inte annat för att fylla på sitt cv med lite arbetslivserfarenhet.

– Här finns industrierna, det är vi som utvecklar och utökar våra verksamheter. Har du jobbat här några år så blir det nog lättare att få jobb på andra ställen i landet, säger Linn Fagervall.

Du tjänar bra, har schysta villkor och kan utvecklas i jobbet

LINN FAGERVALL

Ålder: 24.

Bor: Kiruna.

Arbetsplats: LKAB.